Annons
X
Annons
X

”Välfärden hotas på många plan av vinstintresset”

Vinstproblemet handlar inte bara om skillnaden i bemanning. Det finns många andra viktiga frågor där vinstdriften avgör till det sämre. Överenskommelsen om vinster i välfärden innebär den första vändningen av den massiva privatiseringsvåg som Sverige har varit utsatt för, skriver Daniel Riazat (V) i en replik.

Foto: Henrik Montgomery/TT

REPLIK | VINSTER I VÄLFÄRDEN

På senare tid har alltfler lärare i friskolor vittnat om den press de utsätts för av skolledningar, och i slutändan ägarna, att sätta glädjebetyg på elever.

Utredningen om vinster i välfärden har varit en källa till irritation för de privata välfärdsbolagen ända sedan den startade och nu drar det ihop sig. Ett betänkande är tänkt att komma i november 2016, varefter en proposition ställs till riksdagen någon gång under 2017.

Såhär på upploppet intensifieras därför de privata bolagens försök att misstänkliggöra utredningen. Det är inte särskilt förvånande.

Annons
X

Beklagligt för dem att de inte lyckas bättre när Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna, än en gång rider ut till storms mot utredningen och kräver att den läggs ner eller får nya, menlösa, direktiv, som inte hotar bolagens vinster.

Vi kan konstatera att Håkan Tenelius i alla fall är överens med Vänsterpartiet om en sak. Det är fortfarande så att bemanningen är lägre i privata äldreboenden än i offentligt drivna.

Inom andra områden är skillnaderna större. Förutom vård och omsorg ska ju Ilmar Reepalus utredning även inbegripa SFI, missbruksvård, Komvux och personlig assistans. Och skolan.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I gymnasieskolorna har privata gymnasier 14 procent sämre lärartäthet än kommunala. Det blir betydligt mindre tid för eleverna. Det som kostar mest pengar i välfärden är personalen. Därför är det inte konstigt att det är där företagen oftast sparar in för att göra vinst.

    Men vinstproblemet handlar inte bara om skillnaden i bemanning. Det finns många andra viktiga frågor där vinstdriften avgör till det sämre.

    Betygsinflationen är en sådan. På senare tid har alltfler lärare i friskolor vittnat om den press de utsätts för av skolledningar, och i slutändan ägarna, att sätta glädjebetyg på elever för att locka fler elever som ”kunder”. Vi ser också tydligt att vinstdrivande friskolor etableras i områden där eleverna inte behöver lika mycket hjälp, utan kan få hjälp hemma, eller har föräldrar som har råd att anlita betald läxhjälp.

    Det som marknadsförespråkarna trodde skulle leda till ökade kunskaper har i stället lett till en kraftigt ökad skolsegregation och sänkta kunskaper för många elever. Skolsegregationen har lett till väldigt olika förutsättningar på skolorna och vi är övertygade om att det finns en koppling mellan det och faktumet att den grupp elever som halkar efter har vuxit och halkar efter alltmer.

    Samma mönster ser vi när det gäller de privata vårdcentralerna. De överetableras i områden där människor är friskare och mer välbärgade eftersom det är enklare att tjäna pengar på snabbehandlade förkylningar än på människor som råkat ut för arbetsskador eller är äldre, fattigare med multipla diagnoser. Totalt sett ser vi också en ökande ohälsa, inte minst psykisk ohälsa.

    Ett annat stort bekymmer är att vinstdriften försvårar för sjukvårdsorganisationens möjligheter att samarbeta och utvecklas när det är många små bolag som konkurrerar med varandra med ett liknande utbud av tjänster. Enligt en forskningsöversikt från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) koncentrerar sig vårdbolagen på att leverera en miniminivå av det landstingen kräver. Ingen nämnvärd utveckling eller förnyelse har skett till följd av alla entreprenader. Utvecklingen mot bättre vård, bättre skola, stannar av i ett system med vinstdrift.

    Välfärden hotas på så många plan av att bolag som drivs i första hand av vinstintresset släpps fria att rumstera om i vården, skolan och omsorgen.

    Vi förstår att Håkan Tenelius vill lägga ner utredningen. Hans uppdragsgivare är just det privata vårdkapitalet som vill fortsätta att plocka pengar ur våra gemensamma skattemedel.

    Vänsterpartiet har helt andra planer. Överenskommelsen om vinster i välfärden innebär den första vändningen av den massiva privatiseringsvåg som Sverige har varit utsatt för. Och Vänsterpartiet finns där som garant för att det också blir resultatet och att inte privata bolag, via budbärare som Håkan Tenelius på Vårdföretagarna, ska lyckas i sina föresatser att tvinga fram nya direktiv som inte utmanar vinstintresset. Det är vinstintresset som är i utredningens fokus, och det ska så vara eftersom det är huvudskälet till problemen.

    Vänsterpartiet kommer noga att bevaka att utredningen inte tillåter kryphål för fortsatt privat vinstjakt i välfärden.

    Vare sig det gäller vårdcentraler, skolor eller äldreboenden ska vi vara trygga med att vi bemöts utifrån vad vi behöver, inte utifrån hur lönsamma vi är.

    Daniel Riazat

    riksdagsledamot (V)

    Daniel Riazat Foto: Jonas Ekströmer/TT

    Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 2

    Daniel Riazat

    Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X