Annons
X
Annons
X

V: Britterna sätter ljuset på EU:s stora brister

EU:s makthavare har hittills varit ovilliga att diskutera vad som sker om britterna röstar för att ­lämna EU. Kanske beror det på att man inte vill lyfta fram de realistiska alternativ som finns, efter­som det skulle stärka nej-opinionen, skriver Jonas Sjöstedt (V).

(uppdaterad)
Storbritannien efter brexit
Jonas Sjöstedt (V).

Jonas Sjöstedt (V). Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | BREXIT

EU:s tillkorta­kommanden har ökat kritiken mot unionen.

Den brittiska folkomröstningen närmar sig. Britterna ska då välja mellan att godta ett medlemskap som omförhandlas eller att lämna EU. Just nu är ledningen stor för sidan som vill lämna. Vad som sker kommer att få stor påverkan på alla oss andra, men ändå är det något som få verkar vilja prata om. Det är hög tid att börja diskutera vad ett brittiskt EU-utträde skulle innebära. En sådan ”Brexit” skulle påverka inte bara oss i Sverige utan hela EU:s framtid.

Diskussionen har hittills främst handlat om villkoren för ett fortsatt omförhandlat EU-medlemskap, men det är hög tid att även diskutera vad som händer om britterna väljer att lämna EU. Stor­britannien är ett land som vi har täta band med, inte minst ekonomiskt och kulturellt. Vi vill slå vakt om de goda relationerna mellan våra länder.

Annons
X

Den brittiska kritiken mot EU har flera ansikten. Kritik mot EU-medlemskapet finns från både höger och vänster. Men en påfallande högljudd del av den brittiska EU-kritiken präglas av nationalism, traditionell högerpolitik och ibland ren främlingsfientlighet. Det är en form av EU-kritik som vi känner oss främmande inför. Vi kommer därför inte att stödja någon sådan brittisk nej-kampanj. Vår EU-kritik handlar om folkstyre, självbestämmanderätt och demokrati.

Samtidigt målas det ibland upp en förenklad bild av den brittiska EU-debatten. Den viktigaste grunden för britternas olust inför EU:s utveckling är unionens uppenbara brister. Den ökande centralismen kombinerad med omfattande demokratiska brister är EU:s största svaghet. Den gemensamma ekonomiska politiken med valutan euron är ett miss­lyckande inte bara ekonomiskt.

Europolitiken har bidragit till en djup social och ekonomisk kris i länder som Grekland, Spanien, Portugal och Irland. EU:s flyktingpolitik har i praktiken kollapsat. Gemen­samma regler har upphört att fungera och i stället för att svara på flyktingarnas behov med gemen­samt ansvar väljer EU-länder att undergräva asylrätten och den fria rörligheten i EU. Det är ett politiskt och idémässigt sammanbrott för EU. EU:s tillkortakommanden har ökat kritiken mot unionen i en rad länder, inte bara i Storbritannien.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    EU:s makthavare har hittills varit ovilliga att diskutera vad som sker om britterna röstar för att ­lämna EU. Kanske beror det på att man inte vill lyfta fram de realistiska alternativ som självklart finns eftersom det skulle förstärka nej-opinionen i landet. Vi menar att det är dags att öppna den debatten. Det ligger i Storbritanniens, men också i Sveriges och Norges intresse, att ha fortsatt goda förbindelser mellan våra länder. Vi vill fortsätta kunna ­handla, resa, studera och arbeta i varandras länder utan nya hinder för det nära samarbetet mellan våra länder som är betydligt äldre än vad den Europeiska unionen är.

    I dag har Norge, och även Island, ett EES-avtal med EU som garanterar Norge tillgång till EU:s inre marknad, och tvärtom. Även Sverige ingick i EES före EU-medlemskapet. EES-avtalet har flera brister. Det bygger på att de ingående länderna för­väntas ta över EU-rätten på några centrala områden. Samtidigt ger avtalet stor frihet på andra områ­den som jordbruk, fiske och handelspolitik. Men EES-avtalet är i grunden ett ojämlikt avtal som bygger på att länder accepterar delar av EU-rätten. Det grundas politiskt på att EES-länderna är få och små jämfört med det betydligt större EU. Ett brittiskt utträde ur EU skulle kunna ändra den dynamiken i grunden.

    Om Storbritannien väljer att lämna EU bör de erbju­das ett nära samarbete med ett nytt avtal med EU. Ett avtal som kan ersätta dagens EES-avtal och i vilket även Norge kan ingå. Ett sådant avtal ska garan­tera fri varuhandel utan tullar och personers fria rörlighet. Samtidigt måste maktförhållandena i ett sådant avtal ändras så att de inte ensidigt bygger på att samtliga länder ska tillämpa EU-rätten. För att vara hållbart på sikt bör avtalet vara ett avtal mellan jämbördiga parter när gemensamma regler utformas.

    Ett sådant nytt avtal skulle göra ett brittiskt utträde ur EU mindre dramatiskt och kunna vara grunden för ett gott framtida samarbete mellan våra länder. Ett brittiskt utträde ur EU skulle säkerligen starta en debatt om fortsatt EU-medlemskap i Sverige och andra EU-länder. Ett bra samarbets­avtal skulle vara ett bra alternativ om/när Sverige eller andra länder i framtiden väljer att lämna EU.

    Jonas Sjöstedt

    partiledare Vänsterpartiet

    Jonas Sjöstedt (V).

    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X