Annons
X
Annons
X

"Utrymmet som fanns för Palme finns inte i dag”

Att visa att man tror på politikens möjligheter och ingjuta framtidstro hos människor. Det är det viktigaste från Olof Palme som dagens S-ledare bör inspireras av, säger experter som SvD talat med.

– Det finns en kollektiv utmattningsdepression i dag, säger S-märkte skribenten Björn Elmbrant.

30 år sedan Palmemordet
Olof Palme när han blir statsminister 1969.

Olof Palme när han blir statsminister 1969. Foto: John Kjellström/TT

"Politik – kamrater – det är att vilja något". Orden är Olof Palmes och de yttrades vid en kongressfest i Blå hallen den 12 maj 1964.

S-politik är att ge näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar och visioner, fortsätter Palme.

Trettio år har gått sedan mordet på Olof Palme och fem partiledare för Socialdemokraterna har avlöst varandra. Samtidigt ser opinionstrenden dyster ut för S. Har Stefan Löfven något att lära av Palme som ledare?

Annons
X

Enligt Björn Elmbrant, S-märkt journalist och författare, är det framför allt Palmes utvecklingsoptimism som skulle behövas av S-ledare i dag.

– Det finns en kollektiv utmattningsdepression. Man förutsätter att allt går åt helvete, inte minst uppmuntrad av mainstreammedier, som talar om systemkollaps, säger han.

Björn Elmbrant saknar inte i första hand Palmes retorik, utan just en berättelse som kan erbjuda människor en framtidstro.

– Det man saknar är när Palme var som bäst kunde han formulera bilder av den tid som gällde då. Det saknas den typen av förmåga.

Elmbrant själv ser den ekonomiska politiken som det viktigaste sättet att mota främlingsfientlighet. Han efterfrågar exempelvis en expansiv bostadspolitik, som inte ställer grupper mot varandra.

Kjell Östberg, historieprofessor vid Södertörn och Palmebiograf, är inne på samma sak.

– Det som uttrycker alla elementen i Palme som ledare var att han förmedlade stor tilltro till att man kunde förändra saker i samhället med hjälp av politiken. Många som är missnöjda med S i dag reagerar över att det verkar som att utrymmet för politiken och beslut är mycket mindre, säger han.

– Om S skulle vilja fånga något från Palme så är det just hans förmåga att visa på politikens möjligheter.

En viktig aspekt var Palmes gedigna bakgrund, bland annat som Tage Erlanders assistent, men också hans klassbakgrund. Det gjorde Palme till en mästare på att improvisera.

– För att skickliga musiker ska kunna improvisera krävs att de gjort sina skalor. Så var det med Palme. Han kunde röra sig ganska fritt när han tillsatte statliga utredningar exempelvis, de följde inte alltid regelboken. Hans intuitiva förmåga att prioritera var också viktig, säger Kjell Östberg.

Opinionsstödet var klart högre. Under 60-talet hade Olof Palme en god relation till medelklass och intellektuella, men under 70-talet infann sig en viss besvikelse. Ända till slutet fanns ett stort förtroende bland basmedlemmarna, enligt Östberg.

– En viktig orsak var att han kunde fånga upp idéer och göra politik av det. Som alla arbetsreformerna under 70-talet med LAS och MBL som Palme argumenterade starkt för.

Men i det stora hela tror inte Kjell Östberg på Palme som politiskt ideal.

– Utrymmet för en ledare som Palme som rörde sig över ett stort fält, som tillät sig att improvisera, existerar inte i dag när det politiska systemet är mer disciplinerat.

Annons

Olof Palme när han blir statsminister 1969.

Foto: John Kjellström/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X