Annons
X
Annons
X

Urholkat bistånd svek mot utsatta

Inom EU finns det inget land som kommer i närheten av Sveriges stora avräkningar för flyktingmottagande. Vi befarar att svensk biståndspolitik rör sig mot ett blocköverskridande samförstånd där det anses acceptabelt att urholka biståndet, skriver Bo Forsberg, Kristina Henschen, Niclas Lindgren och Elisabeth Dahlin.

Enbart en bråkdel av alla som flyr lyckas ta sig till EU och Sverige, medan exempelvis Turkiet nyligen tog emot över 100 000 flyende från grannlandet Syrien under en och samma dag, skriver författarna.

Enbart en bråkdel av alla som flyr lyckas ta sig till EU och Sverige, medan exempelvis Turkiet nyligen tog emot över 100 000 flyende från grannlandet Syrien under en och samma dag, skriver författarna. Foto: GREGORIO BORGIA/AP

BRÄNNPUNKT | BUDGETEN

Det är inte rimligt att ta medel från en grupp utsatta för att ge till en annan grupp utsatta.
Bo Forsberg, Kristina Henschen, Niclas Lindgren, Elisabeth Dahlin

Det bör vara en självklarhet för varje land som vill leva upp till idealen om mänskliga rättigheter att hjälpa dem som drabbas av krig och katastrofer. Enbart en bråkdel av alla som flyr lyckas dock ta sig till EU och Sverige, medan exempelvis Turkiet nyligen tog emot över 100 000 flyende människor från grannlandet Syrien under en och samma dag. Vi vet att Sverige vinner på att vara ett öppet land, men är övertygade om att vi samtidigt kan ha ett generöst bistånd.

I budgetarbetet för 2015 planerade alliansregeringen, enligt uppgifter, att flytta hela 8,1 miljarder eller 21 procent av biståndet till Migrationsverket. Det är en dramatisk ökning från förra årets 4,7 miljarder och skulle motsvara var femte biståndskrona. Sverige skulle då bli världsledande i att använda biståndet för att finansiera flyktingmottagande. Vi hoppas att den inkommande regeringen inte kommer använda biståndet så eftersom det är ett tankemässigt dubbelfel, eller till och med trippelfel.

Annons
X

Det första felet har att göra med målet för biståndet som ända sedan det formulerades i den första biståndspropositionen 1962 har varit ”att höja de fattiga folkens levnadsnivå” genom att hjälpa dem ”att utvecklas ekonomiskt och socialt och därmed hjälpa sig själva’’. Tanken var aldrig att biståndet skulle användas för att hantera kostnader för dem som söker sig till vårt land som flyktingar.

Det andra felet är att ställa ett behov mot ett annat: flyktingmottagning mot bistånd. I en budget måste naturligtvis avvägningar göras, men det är inte rimligt att ta medel från en grupp utsatta för att ge till en annan grupp utsatta.

Det tredje felet man gör – och det allvarligaste – är det man inte gör. Nämligen att ge bistånd. Om den nya regeringen väljer att fortsätta urholka biståndet skulle detta få till följd att Migrationsverket blir den största enskilda mottagaren av svenskt bistånd. De 8,1 miljarderna ska jämföras med de cirka 5 miljarder som är det samlade årliga biståndet till hela Afrika söder om Sahara.

Det har förekommit kritik mot hur biståndet varit utformat men det går samtidigt att påvisa ett flertal globala resultat där biståndet ofta spelat en avgörande roll:

• 700 miljoner människor har lyfts från extrem fattigdom mellan 1990 och 2010.

• Två miljarder människor har fått tillgång till rent vatten.

• Antalet barn som inte går i skola har minskat från 102 miljoner till 57 miljoner mellan 2000 och 2011.

• Ökad tillgång till behandling av sjukdomar som hiv/aids, malaria och tbc har räddat över 30 miljoner liv under 2000-talet.

• Svenskt bistånd har använts framgångsrikt i länder som exempelvis Sydafrika, Serbien och Georgien för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi som arbetar direkt på plats vet att biståndet ger effekt. Men trots framstegen lever mer än en miljard individer fortfarande i extrem fattigdom, 850 miljoner människor lider av undernäring och 18 000 barn dör varje dag. 35 miljoner människor lever med hiv, och malaria dödar fortfarande 600 000 människor årligen. 1,5 miljarder människor har fortfarande osäkra arbetsvillkor och varje dag dör 6 300 människor i världen på sina jobb eller i arbetsrelaterade skador. Behoven i världen är fortfarande enorma och i ett rikt land som Sverige borde vi inte diskutera minskningar och avskrivningar utan biståndets innehåll och riktning.

Alliansregeringens planerade avräkningar skulle utföras i enlighet med regelverket från industriländernas samarbetsorganisation OECD:s biståndskommitté (DAC) hävdade man. Men det är ett alldeles för enkelt sätt att rättfärdiga sitt agerande. Regelverket på detta område kan i bästa fall beskrivas som ”luddigt” – transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande lyser med sin frånvaro. I praktiken är det upp till varje medlemsland att bestämma över och utforma sin egen biståndspolitik. Dessutom ligger snittet i OECD när det gäller avräkningar för flyktingmottagning på 2,4 procent. Långt från Sveriges tilltänkta 21 procent.

Inom EU finns det inget land som kommer i närheten av Sveriges stora avräkningar för flyktingmottagande. Av de drygt 10 miljarder dollar som EU-länderna tagit från biståndet för att betala inhemsk flyktingmottagning mellan 2007 och 2012 har Sverige ensamt stått för 25 procent. Länder som exempelvis Irland och Australien väljer att inte alls finansiera sitt flyktingmottagande med bistånd. Tyskland, som exempelvis är det land som tagit emot det största antalet syriska flyktingar i Europa, använder 0,6 procent av sin biståndsbudget till flyktingmottagande. Vi befarar en utveckling där svensk biståndspolitik rör sig mot ett blocköverskridande samförstånd där det anses acceptabelt att urholka biståndet.

Vi utmanar den nya regeringen att visa öppenhet gentemot dem som söker sin tillflyktsort i Sverige: lev upp till våra åtaganden om asylrätten men låt inte världens fattigaste och mest utsatta betala notan. Vi är övertygade om att det finns ett folkligt stöd för att både ta emot flyktingar i nöd och samtidigt ha ett generöst bistånd. Vi kan aldrig sätta dessa två prioriteringar mot varandra.

BO FORSBERG

generalsekreterare Diakonia

KRISTINA HENSCHEN

chef LO-TCO Biståndsnämnd

NICLAS LINDGREN

direktor PMU

ELISABETH DAHLIN

generalsekreterare Rädda Barnen

Annons
X

Enbart en bråkdel av alla som flyr lyckas ta sig till EU och Sverige, medan exempelvis Turkiet nyligen tog emot över 100 000 flyende från grannlandet Syrien under en och samma dag, skriver författarna.

Foto: GREGORIO BORGIA/AP Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X