Annons
X
Annons
X

Universiteten som försvann

Amerikanska toppuniversitet erbjuder nu högklassiga kurser på nätet. Om våra it-vana studenter i högre utsträckning väljer dem sätter det press på svenska högskolor och universitet att avskaffa klassrummen och säga upp lärare för att klara ekonomin, skriver fem debattörer från universitetsvärlden.

Det finns nu två företag för mooc:s från Stanford (bilden), Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor? frågar författarna.

Det finns nu två företag för mooc:s från Stanford (bilden), Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor? frågar författarna. Foto: PAUL SAKUMA/AP

BRÄNNPUNKT | UTBILDNING

Mooc:s öppnar dock stora möjligheter för Sverige. För att förverkliga dem krävs en engagerad lärarkår.
Fem debattörer från universitetsvärlden

Hösten 2011 gav Sebastian Thrun och Peter Norvig en kurs över nätet som lockade 160000 studenter från 190 länder. Det var då den riktiga internetrevolutionen började för högskolan. I andra branscher har nätet skapat omstruktureringar och lett till nedläggningar. Hur kommer svenska lärosäten påverkas och vad händer med vår högre utbildning?

Thrun och Norvig gav en ”mooc”, massive open online course. En sådan består av en serie av korta föreläsningar på video med kontrollfrågor och inlämningsuppgifter som maskinrättas. Andra uppgifter bedöms av studenterna själva, så kallad peer assessment, och studenter delas in i grupper för att stödja varandra med inlärningen via sociala nät. Tusentals studenter kan på så vis hanteras utan större lärarinsats. På sikt ges högskolepoäng och studentbedömningar av kurserna. Studenter från hela världen läser mooc:s utan kostnad från några av de högst rankade universiteten i världen och intresset är stort.

En faktor i framgången är att kurserna håller hög kvalitet både ämnesmässigt och pedagogiskt samt att de får prestige från Stanford, MIT, Harvard, Berkeley och de andra universiteten som erbjuder dem. Dessutom finns behov: För få studenter avslutar sina studier med goda kunskaper på avsatt tid; utbildningskostnader ökar. Moocs är en möjlighet till högre genomströmning, sänkta kostnader och ökad tillgänglighet globalt. Till exempel talar Thrun om en hundradollars masterexamen.

Annons
X

Här är tre exempel på hur mooc:s kan användas.

1 Det omvända klassrummet. Mooc-material definierar en kurs som följs av diskussion och problemlösning i klassrummet för att öka inlärningen av materialet. Syftet är att höja kvaliteten i undervisningen och på så sätt få bättre genomströmning i utbildningar.

2 Det avskaffade klassrummet. Utbildning och inlärning sker självständigt via nätet. Lärarens uppgift blir att välja bästa mooc och att examinera studenterna. Syftet är att minska utbildningskostnaden samtidigt som man kan höja kvaliteten eftersom en del mooc:s är mycket bra.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    3 Mooc College. Fria högskolor etableras som fullt ut bygger på mooc:s. Examinering sköts av kvalitetssäkrade institut, likt etablerad certifiering av kunskaper i allt från främmande språk till finansanalys. Syftet är att plocka isär utbildningar i sina beståndsdelar så att studenterna fritt kan välja dem som erbjuder bäst kurser, studie- och karriärstöd och certifiering av kunskaper.

    Samma teknik som kan ge bättre resultat, lägre kostnader och nya högskoleformer öppnar också upp för global konkurrens. Det finns nu två vinstdrivande företag för mooc:s från Stanford, Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard, som inte är vinstdrivande. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor?

    Universitet och högskolor i Sverige måste nu möta denna kombination av möjlighet och hot och vi är bekymrade över att så lite sker och att det saknas debatt. Om våra it-vana studenter drar till Udacity, Coursera och edX för att kurserna är så mycket bättre, så får svenska högskolor och universitet avskaffa klassrummen och säga upp lärare för att klara ekonomin. Högskolan i allmänhet är inte bra på att förändra sig, så det är tyvärr en möjlig utveckling.

    Mooc:s öppnar dock stora möjligheter för Sverige. För att förverkliga dem krävs en engagerad lärarkår som stimuleras i sitt förändringsarbete, till exempel med att vända på klassrummen. Om sedan lärare uppmuntras att utveckla mooc:s och några blir internationella stjärnor så höjer det statusen för undervisning. Högskolepeng och fri etableringsrätt tillåter nya högskolor såsom ”Mooc College” att utvecklas och högre utbildning kan bli en global exportbransch.

    Vi vill engagera till diskussion och arbete för att möta hoten och förverkliga möjligheterna. Det är dags för ledande företrädare för universiteten, arbetsmarknadens parter och den politiska sfären att inse att det är nu vi väljer framtiden för svensk högre utbildning: Ska vi ha kvar utbildningar i Sverige och då i vilken form?

    GUNNAR KARLSSON

    professor, KTH

    SVERKER JANSON

    fil dr, SICS

    SANNA WOLK

    docent, Uppsala universitet

    PER ÖDLING

    professor, Lunds universitet

    DAVID BLACK-SCHAFFER

    bitr. lektor, Uppsala universitet

    Annons
    Annons
    X

    Det finns nu två företag för mooc:s från Stanford (bilden), Udacity och Coursera, samt edX, grundat av MIT och Harvard. Kommer de att konkurrera ut våra svenska universitet och högskolor? frågar författarna.

    Foto: PAUL SAKUMA/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X