Annons
X
Annons
X

Unik studie: Arvet viktigt för vanliga cancerformer

En stor studie baserad på 200 000 nordiska tvillingar ger ett unikt mått på hur stort det ärftliga inslaget är vid olika cancersjukdomar. Störst roll spelar våra gener vid bland annat cancer i testikel, prostata, bröst, äggstockar och livmoder.

(uppdaterad)
Strålkanon på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Solna.

Strålkanon på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Dan Hansson

Hur mycket av cancerrisken beror på generna och hur mycket kan vi påverka med miljö och livsstil?

En ny stor studie som idag presenteras i den ansedda tidskriften Jama ger sannolikt det bästa svaret hittills.

– Totalt sett svarar ärftligheten för ungefär 33 procent men det varierar väldigt mycket mellan olika cancerformer, säger Hans-Olof Adami, professor emeritus vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.

Annons
X

Medan arvet kan 27-faldiga risken för en relativt ovanlig variant som testikelcancer är den genetiska faktorn ganska liten för cancer i tjock- och ändtarmen.

– Resultaten sätter ett tak för hur mycket av cancerrisken som vi kan förvänta oss att hitta genetiska orsaker till. Den andelen är inte obetydlig, säger Hans-Olof Adami.

Men han betonar att det vid sidan av generna fortfarande finns två andra mycket viktiga orsaker: livsstil och ren otur.

– Trots det genetiska inslaget har vi fortfarande dramatiska möjligheter att påverka vår risk genom livsstilen. Rökning är och förblir till exempel den särklassigt viktigaste orsaken till lungcancer.

Foto: ERIK MÅRTENSSON/TT

Den nya studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet och Harvarduniversitetet i Boston. Den har alla möjligheter att sätta bestående avtryck inom cancerforskningen.

Anledningen är att studien baseras på register i de fyra nordiska länderna som omfattar 200 000 tvillingar som följts mellan 1943 och 2010.

– Det finns inga motsvarande register i världen och därför kommer det att ta mycket lång tid innan någon annan kan göra något liknande, säger Hans-Olof Adami.

Forskarna har dels tittat på enäggstvillingar och dels på tvåäggstvillingar. De senare står varandra lika nära rent genetiskt som vanliga syskon.

Totalt under perioden drabbades 32 procent av alla tvillingarna av någon form av cancer. För de som hade en enäggstvilling som drabbats var den egna risken att insjukna i någon form av cancer 14 procentenheter högre, eller totalt 46 procent.

Motsvarande riskökning för en tvåäggstviling – eller vanliga syskon – var 5 procentenheter, till totalt 37 procent.

Även i 20 av 23 studerade cancerformer kunde forskarna säkerställa en ärftlig riskökning.

Varje enskild cancertyp måste dock analyseras för sig eftersom risken bygger på komplexa samband mellan arv och miljö. Vid vissa cancertyper, som testikelcancer, kan sannolikt det höga ärftliga inslaget till viss del förklaras av miljön i livmoderns som alltså även delades av tvåäggstvillingar.

Förutom att ge vägledning i jakten på cancergener kan studien också användas för rådgivning, exempelvis om behovet av tidiga rutinkontroller.

– Redan utan något blod- eller dna-prov kan man på det här sättet få en uppfattning om risken, säger Hans-Olov Adami.

Annons
Annons
X

Strålkanon på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Solna.

Foto: Dan Hansson Bild 1 av 2
Foto: ERIK MÅRTENSSON/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X