Annons
X
Annons
X

UNHCR fruktar nya rutter för flyktingsmuggling

Om EU inte agerar på krisen i Grekland inom några dagar vänder den kaotiska flyktingströmmen åt andra håll som Albanien och Bulgarien. Det varnar UNHCR:s Europachef Vincent Cochetel i en SvD-intervju. Han förstår dock de svenska gränskontrollerna.

– De ledde till en dominoeffekt, men Sveriges situation var ohållbar.

(uppdaterad)

GENÈVE Europachefen för FN:s flyktingorgan UNHCR har tunga dagar, med den dramatiska situationen i Idomeni där omkring 8 500 flyktingar trängs framför Makedoniens stängda port. Vincent Cochetel varnar för att EU nu måste agera.

– Om flyktingar inte börjar omplaceras närmaste dagarna kommer vi att se en fragmentisering av flyktingströmmen. Flyktingar kommer inte att fortsätta köa i Idomeni, utan försöka korsa andra gränser, säger han.

– Vissa kommer troligen att ta sig genom Albanien till Italien. Andra fly från Grekland till Bulgarien och vidare till Serbien eller Rumänien, därefter Ukraina och norrut. Flyktingarna kommer att anpassa sig till smugglarnas nya erbjudanden.

En annan möjlighet är att flyktingströmmen svänger tillbaka till Libyenrutten, där flyende med livsfarliga båtar tar sig till Italien.

Annons
X

– En pendelrörelse tillbaka till centrala Medelhavet är möjlig. Det är realistiskt för mer välbeställda syrier och irakier. Men det är inte möjligt för afghanerna som saknar resurser att ta sig ända dit.

Vi ser nu slutet på flyktvägen från Grekland upp mot Danmark, där länder underlättat transit med vetskap att flyende inte ville söka asyl i deras länder. Flyktingarnas mål är att ta sig till främst Tyskland, Sverige och Österrike. Men denna typ av asylshopping är ohållbar.

Flyktingarna kan inte komma direkt till Libyen utan måste ta sig genom Sudan eller Egypten. Men med Libyen i kaos och terrorgruppen Islamiska staten som kontrollerar 300 kilometer av kuststräckan finns risk att alltfler flyktingar hamnar i smugglarnas klor, menar Cochetel.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Antalet flyende på Libyenrutten har gått ner senaste tiden. Men säsongen börjar igen i april. Då måste vi hålla ögonen på denna flyktsträcka.

    Betyder detta att flyktingströmmen över Egeiska havet kommer att minska ?

    – Nja, det finns många faktorer som spelar in. Kan turkiska myndigheter dämpa strömmen genom att slå ner på smugglarna ? Kan Natos närvaro i havet spela roll för att minska strömmen? Hur går det med utvecklingen i Syrien, Irak och Afghanistan ? Kommer löften om bidrag till syriska flyktingar att förverkligas för att stabilisera regionen ? Det är för tidigt att säga något om flyktingströmmen via Turkiet.

    Men en sak är säker - nu är den västliga flyktvägen genom Europa stängd, menar Cochetel.

    – Vi ser nu slutet på flyktvägen från Grekland upp mot Danmark, där länder underlättat transit med vetskap att flyende inte vill söka asyl i deras länder. Flyktingarnas mål är att ta sig till främst Tyskland, Sverige och Österrike. Men denna typ av asyl-shopping är ohållbar.

    Flyktingarna måste inse att de ska köa sig igenom organiserade asylprocesser i Grekland, menar han. Fast först måste den planerade omplaceringen av 160 000 flyktingar inom Europa fungera. Hittills har bara runt 300 flyktingar omplacerats från de hårdast ansträngda länderna till andra EU-länder.

    – Vi ser inte mycket solidaritet i dagens Europa. Tajmingen är katastrofal rent politiskt. Men vi ska ändå försöka uppmuntra länder att ta fler flyende via legala vägar. Det finns ingen plan B. Europa måste vakna.

    Cochetel förstår dock det svenska beslutet med striktare gränskontroller, trots att det varnades för effekterna.

    – Det svenska agerandet ledde till en dominoeffekt. Men vi visste att det skulle komma. De svenska myndigheterna stod inför två dåliga val, och Sverige har tagit ett oproportionerligt stort ansvar. Runt 35 000 ensamkommande barn har kommit till Sverige - det är helt absurt. Bakom det finns smuggling som måste bekämpas.

    – Men vi hoppas att Sverige ändå upprätthåller sin humanitära tradition framöver och kan skilja mellan dem som verkligen behöver skydd från andra flyende, säger Cochetel.

    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X