Annons
X
Annons
X
Kultur
Reportage

Kungliga konsthögskolan – tystnadens boning

Stasimetoder, toppstyrning och skräckvälde. Så beskriver Kungliga konsthögskolans personal sin arbetsmiljö under rektorn Marta Kuzma. SvD:s Elisabet Andersson besöker en skola full av kritiska röster – men där ingen vågar framträda med namn.

Foto: Staffan Löwstedt

SvD:s kulturmagasin

Lysrören släcks, föreläsningen drar igång. En allvarlig röst berättar om en workshop i ett kalkstensbrott i Malmö. Det dånar ibland från verkstäderna intill.

Ett tjugotal personer sitter och lyssnar uppmärksamt på föreläsningen "Monument to the Rubble of the Future". Plötsligt känner jag mig kastad tillbaka i tiden; för drygt tio år sedan gick jag ett år här på Konsthögskolans arkitekturskola. Mycket är sig likt – åtminstone på ytan.

Men under ytan verkar det koka. Kungliga konsthögskolan förknippas numer med ord som ”skräckvälde”, ”toppstyrning” och ”Stasimetoder”. Det är svarta rubriker och omfattande skrivelser till utbildningsdepartementet. En enig lärarkår kräver oberoende granskning.

Annons
X

På min tid var Marie-Louise Ekman rektor. Som jag minns det var det glada miner och högt i tak.

– Under Marie-Louise var skolan på det hela taget en väldigt positiv familj, säger en person som länge arbetat på Konsthögskolan.

I dag framstår skolan som en dysfunktionell familj, där många plågas av rädsla och oro för bestraffning.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I dag framstår skolan som en dysfunktionell familj, där många plågas av rädsla och oro för bestraffning. Den nya rektorn, den amerikanska curatorn Marta Kuzma, har fört in en kultur som skakat om skolan och lett till frostiga relationer till Konstakademien.

    Vad är det egentligen som har hänt i de fina lokalerna på Skeppsholmen?

    Foto: Staffan Löwstedt

    ”Vegansoppa 20 kr” står det på en handtextad skylt när jag tar trapporna upp genom huset. I ett pentry sitter tre studenter uppkrupna på en soffa med varsin öl. Fläkten från penseltvätten i rummet intill bullrar.

    Ingen av de tre studenterna vill framträda med namn. Men de säger att de påverkas av oron på skolan.

    – Lärarna är ju jätteviktiga på den här skolan. Och det påverkar oss studenter om lärarna mår dåligt. Jag tycker att jag märker av det, säger en kvinnlig student.

    Turbulensen kom i dagen i våras, när Konstakademien larmade om situationen i ett brev till utbildningsdepartementet.

    Konstakademien ska enligt sina stadgar bland annat främja utvecklingen av byggnadskonsten i Sverige. Det var främst rektorns planer för arkitekturundervisningen – Konstakademien uppfattade dem som en nedmontering – som föranledde brevet.

    Akademien menade också att Marta Kuzmas visioner stod i strid med ”den svenska traditionen med ett demokratiskt system”, och att rektorn inte fäste någon vikt vid ”kunskap om den nationella traditionen”. Det var för stort fokus på internationalisering, och för lite intresse för förankring i det nationella konstlivet, enligt Akademien.

    Det hela uppfattades av många som ett pikant bråk mellan två anrika konstinstitutioner. Andra såg det som en konflikt mellan konservatism (Konstakademien) och nyliberalism (Konsthögskolan). Det blev viss debatt om nationell identitet kontra internationalisering, även om allt verkade ha blåst över när sommaren kom.

    Men strax före jul fick utbildningsdepartementet en anonym inlaga med 13 bilagor. Avsändare: ”Stora delar av Kungl. Konsthögskolans personal”. Och det är ingen vacker bild av skolan som målas upp.

    Enligt inlagan, som också skickats till Riksrevisionen och Universitetskanslerämbetet, har skolan under nya rektorn utvecklat ”en straffkultur där oliktänkande personal och kritiska studenter utsätts för repressalier”.

    Marta Kuzma själv vill inte medverka i en artikel som tar upp den anonyma kritiken. Hon hänvisar istället till skolans styrelseordförande, Berit Svedberg, tidigare kulturdirektör i Stockholm, i dag avdelningschef på Stockholms stads stadsledningskontor.

    Berit Svedberg säger att hon blev överraskad av den anonyma inlagan, som bland annat innehöll en arbetsmiljöenkät med dystra resultat.

    – Det är en hel del i den här skrivelsen som vi i styrelsen inte tidigare har vetat om eller känt till, säger Berit Svedberg.

    Hur ser du på att inlagan är anonym?

    – Det tycker jag är väldigt, väldigt tråkigt. Det är väldigt svårt att svara någon som är anonym.

    Är anonymiteten uttryck för något?

    – Det vill jag inte ge mig in på. Men trots att den är anonym så är det viktigt att vi går igenom det som står där och får fram de fakta som vi behöver för att vi ska kunna fatta rätt beslut, om det är något vi behöver göra.

    Andra menar att oviljan att framträda med namn kan bottna i ett osunt klimat.

    – Jag tolkar det som att det kan visa på en rädd kultur. Och det är ju inte det som universitet och högskolor ska stå för, säger Jan Gladh, ombudsman på SULF, Sveriges universitetslärarförbund, med särskilt ansvar som ombudsman på Konsthögskolan.

    Foto: Staffan Löwstedt

    Vi backar några år i tiden. Konstnären Måns Wranges förordnande som rektor är på väg att gå ut. En rekryteringsfirma anlitas för att sålla fram lämpliga efterträdare. Berit Svedberg sitter ordförande i den rekryteringsgrupp som 2014 förordar Marta Kuzma som rektor.

    Skolan, som tidigare haft svenska konstnärer som rektorer, ska nu ledas av en internationell curator. Entusiasmen på skolan är stor. Marta Kuzma har hållit en uppskattad provföreläsning, och det finns starka förhoppningar om att hon ska vitalisera institutionen.

    I dag har Marta Kuzma bland annat drivit igenom en ny organisation, som enligt kritikerna varit illa förankrad. Många menar att den nya organisationen lägger för stor makt hos rektorn.

    – Det blir en nyliberal, linjestyrd organisation. Det drivs lite grann som ett företag, säger en anställd på skolan.

    Mycket av den kritik som i dag hörs i Stockholm har tidigare hörts i Oslo. 2005 till 2013 var Marta Kuzma chef för den norska konstinstitutionen OCA, Office for Contemporary Art Norway.

    När hon slutat gjordes en genomlysning av OCA på uppdrag av norska kulturdepartementet och utrikesdepartementet.

    Bakgrunden var bland annat brister i den ekonomiska kontrollen, men också kritik mot OCA:s arbetssätt. I rapporten riktar informanter kritik mot Marta Kuzmas ledarstil.

    Diskuterade styrelsen den norska rapporten inför rekryteringen av Marta Kuzma?

    – Jag kommer inte ihåg allt som vi diskuterade. Om vi diskuterade den rapporten, det minns jag inte, säger Berit Svedberg.

    Kan du kommentera rapporten i dag?

    – Nej, det kan jag inte, säger Berit Svedberg med tillägget att hon bara kan uttala sig om förhållandena på Konsthögskolan.

    Foto: Staffan Löwstedt

    Den norska rapporten är intressant läsning på flera sätt. Rapportförfattarna beklagar att Marta Kuzma, trots upprepade påstötningar, inte velat medverka i rapporten.

    Men olika informanter ger en fyllig bild av hennes roll på OCA. Hon får beröm för att hon lyckats sätta Norge på den internationella konstkartan. Samtidigt finns kritik mot en kontrollerande ledarstil, en snäv konstsyn och ett ointresse för den lokala kontexten.

    Framför allt finns där intressanta frågor om det lokala kontra det globala, och om hur internationaliseringen av konstlivet ska genomföras.

    ”Man har en tendens att importera globaliseringsagenter”, säger en norsk informant som menar att det finns en överdriven tro på att internationalisering kan köpas genom att man anställer internationella storheter.

    Har Konsthögskolan i Stockholm fått en ”globaliseringsagent” vid rodret? En ”akademisk sol-och-vårare”? Eller en ”konstnärlig visionär”? Det finns många omdömen om Marta Kuzma.

    Klart är att många anställda på Kungliga Konsthögskolan är starkt kritiska. Kritiken finns bland administrativ personal, adjunkter, lektorer och professorer. Nyligen begärde ett enigt lärarkollegium en oberoende granskning av situationen på skolan.

    Har Konsthögskolan i Stockholm fått en ”globaliseringsagent” vid rodret? Eller en ”akademisk sol-och-vårare”?

    Samtidigt är det alltså svårt att hitta någon anställd som vill uttala sig offentligt. På konstnärliga högskolor har en stor del av personalen tidsbegränsade förordnanden – med förhoppningen om att dessa ska förlängas – vilket kan göra det svårt att uttala kritik.

    Även studenter, som är beroende av stipendiemedel, kan ha svårt att uttala sig. Men enligt Jesper O T Andersson, elev i fri konst och styrelseledamot i studentkåren, finns det olika uppfattningar om rektorn bland studenterna.

    – Många som jag umgås med är positiva till henne. Hon är en visionär som är intresserad av att förändra skolan, vilket vissa studenter uppskattar, och andra inte, säger han och tillägger att den internationella profileringen väcker blandade känslor.

    – Hon är väldigt mån om att göra skolan till en internationell spelare på konstscenen. Eleverna är delade där.

    Jesper O T Andersson tycker att Marta Kuzma ska ha en eloge för att hon varit mycket närvarande bland studenterna. Samtidigt har hon ett sätt att styra som kan upplevas som främmande i Sverige, säger han.

    Handlar turbulensen på Konsthögskolan helt enkelt om en kulturkrock?

    Foto: Staffan Löwstedt

    Jan Gladh, på Sveriges universitetslärarförbund, säger att den svenska högskolevärlden självklart ska kunna hämta rektorer från andra länder.

    – Högskolan ska ju ha en internationell prägel. Sedan är det styrelsens och förvaltningschefens ansvar att se till att högsta chefen får vägledning in i det svenska systemet, säger han.

    Men Konsthögskolan står i dag utan förvaltningschef. Skolans förvaltningschef lämnade Mejan kort efter att Marta Kuzma tillträtt.

    Vi har nog aldrig haft någon sådan här anmälan tidigare.

    Jan Gladh menar att utvecklingen på Konsthögskolan eskalerat till en situation som man sällan ser i den svenska högskolevärlden.

    – Jag har inte varit med om något liknande tidigare. Visst förekommer det anonyma skrivelser, men det speciella här är att personalen riktar in sig på en så omfattande problematik.

    Under de närmaste veckorna ska Universitetskanslerämbetet besluta om myndigheten ska göra någon utredning av skolan, med anledning av personalens anonyma skrivelse. Även Lina Smed, jurist på Universitetskanslerämbetet, beskriver ärendet som ovanligt.

    – Vi har nog aldrig haft någon sådan här anmälan tidigare. Det kan finnas missnöje med en viss utbildning. Men det är inte vanligt förekommande att en personalgrupp går ihop och riktar kritik mot ett helt lärosäte och rektors styrning.

    Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 6
    Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 6
    Bild 3 av 6
    Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 6
    Foto: Staffan Löwstedt Bild 5 av 6
    Foto: Staffan Löwstedt Bild 6 av 6
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X