Annons
X
Annons
X

Tveksam vinst med ekolantbruk

Det ekologiska idealet inom lantbruket bygger på en ideologisk och naturromantisk syn och forskningen har haft mycket svårt att belägga ekoproduktionens alla påstådda fördelar. Lantbrukets miljömål nås bättre med riktat stöd till vanligt jordbruk än med satsningar på ekologisk produktion, menar företrädare för Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskningen visar att de miljömål som rör lantbruket bättre nås med hjälp av stöd till problemorienterade åtgärder i vårt ”vanliga” lantbruk än att ge stöd till ekologiska produktionsmetoder, skriver forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskningen visar att de miljömål som rör lantbruket bättre nås med hjälp av stöd till problemorienterade åtgärder i vårt ”vanliga” lantbruk än att ge stöd till ekologiska produktionsmetoder, skriver forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: STAFFAN LÖWSTEDT

BRÄNNPUNKT | EKOBRUK

Ersättningen till det ekologiska lantbruket är ett av de allra största svenska miljöstöden och vi uppmanas alla att köpa ekologiskt. Motivet är att produktionen anses vara mer resurshushållande, mer miljövänlig och erbjuder djuren bättre förhållanden jämfört med den ”vanliga” lantbruksproduktionen. Men är det verkligen så?

Framväxten av det ekologiska lantbruket är i många stycken speciell. Företrädarna lät oss förstå att om man avstår från användning av jordbrukets kanske viktigaste produktionsmedel, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, så skulle produktionen bli mer uthållig i ett brett och långt perspektiv. Det speciella var att satsningarna på det ekologiska lantbruket hade en mycket bräcklig vetenskaplig grund. En ideologisk och naturromantisk syn vägledde och detta tycktes räcka för att få politiker och journalister att nappa på konceptet.

Nu, tjugo år senare och efter ett antal omgångar av öronmärkta forskningsanslag kan vi konstatera att forskarna har haft mycket svårt att i efterhand belägga ekoproduktionens alla påstådda fördelar.

Annons
X

Mångårig statistik över den praktiska ekologiska odlingen visar att avkastningen för de i Sverige odlade grödorna blir ungefär hälften så stor som vid konventionell odling, vallen undantagen. Mycket talar också för att vi kommer att uppleva en tilltagande brist på mat och mark i världen framöver. Då kommer den ekologiska produktionen i ett nytt ljus och man frågar sig med än större rätt om det är väl använda skattemedel att ersätta för en produktion som inte ger tydliga miljö- och hälsovinster.

En annan tveksamhet handlar om hur markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas vid ekologisk produktion. Påståenden om att markens bördighet skulle förbättras stämmer inte. Tvärtom minskar markens förråd av växtnäring och naturligt nog ökar ogräsförekomsten. Detta är huvudförklaringen till att statistiken just visar avsevärt lägre avkastning. Det blir inte heller bättre ju längre man odlar marken ekologiskt.

Dessutom åker man också snålskjuts på handelsgödseljordbruket. Det är i Sverige inte ovanligt att man i praktiken driver växtodlingen ekologiskt men djurhållningen konventionellt. Därmed kan man enkelt förse de ekologiska grödorna med näring från inköpt foder från handelsgödslade gårdar.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ytterligare en tveksamhet finns vad gäller jordbrukets klimatpåverkan. Mer mekanisk ogräsbekämpning kräver energi. Djurhållning är vidare mer vanlig på den ekologiska gården och djurproduktion ger mycket växthusgaser. Framställningen av handelsgödselkväve till det konventionella jordbruket sker förvisso med insats av fossil energi idag och ger emissioner av växthusgaser men ”grön handelsgödsel” är redan på väg. Men även oaktat denna utveckling kan vi konstatera att varje insatt energienhet i handelsgödsel ger oss fem till tiofalt tillbaka i form av mer bunden solenergi i den högre skörden.

    Men bekämpningsmedlen då? Vi vet mer om effekterna av de preparat som tillåts idag. Preparat som visat sig ge väsentliga negativa effekter har plockats bort. De rester vi i Sverige hittar i födoämnen och vatten är mycket låga och har ej kunnat kopplas till några tydliga negativa effekter på ekosystemen eller vår hälsa. Vi skall inte heller glömma att bekämpningsmedlen starkt bidragit till en ökad odlingssäkerhet.

    Det blir enligt vår mening alltmer uppenbart att vi måste anta utmaningen att både åstadkomma en hög avkastning och klara högt ställda resurs- och miljömål, inte antingen eller utan både och. Det mesta talar då för att det mest kostnadseffektiva och framgångsrika hållbarhetsarbetet är att fortsätta på inslagen väg – med att identifiera förekommande hållbarhetsbrister i vårt ”vanliga” lantbruk och sätta in så riktade och träffsäkra åtgärder vi bara kan.

    Exempel på detta är de miljöstöd vi redan ger till betesmarker och slåtterängar där den största biologiska mångfalden finns, eller att odla fånggrödor och anlägga våtmarker som effektivt reducerar läckaget av kväve från åkrarna.

    Forskningen visar, hävdar vi, att de miljömål som rör lantbruket bättre nås med hjälp av stöd till problemorienterade åtgärder i vårt ”vanliga” lantbruk än att ge stöd till ekologiska produktionsmetoder. Maten blir inte heller hälsosammare. Vår mening är att en kunskapsbaserad utveckling är mer långsiktigt hållbar och ändamålsenlig än en dogmatiskt vägledd. Att lösa naturvetenskapliga problem utgående från diffusa filosofiska teorier leder sannolikt oftare fel än rätt.

    Forskningsprogrammet MAT 21: programchef

    Rune Andersson,

    Livsmedelsvetenskap: professorerna

    Anders Andrén, Lennart Björck, Kerstin Lundström, Jana Pickova, Per Åman

    Mark och miljö: professorerna

    Olof Andrén, Lars Bergström, Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, docent Barbro Ulén, doktorerna Helena Aronsson, Tommy Arvidsson, Katarina Kyllmar, Gunnar Torstensson

    Teoretisk ekologi: professor

    Torbjörn Fagerström

    Mikrobiologi: professor

    John Stenström

    Genteknikcentrum: docent

    Carl-Gustaf Thornström

    Samtliga verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet

    Annons
    Annons
    X

    Forskningen visar att de miljömål som rör lantbruket bättre nås med hjälp av stöd till problemorienterade åtgärder i vårt ”vanliga” lantbruk än att ge stöd till ekologiska produktionsmetoder, skriver forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

    Foto: STAFFAN LÖWSTEDT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X