Annons
X
Annons
X

Tusentals flyktingbostäder ska byggas i Stockholm

Från Västerort till Saltsjön i öster. De närmaste åren måste Stockholms stad ordna 3 000–4 000 bostäder åt flyktingar som får stanna. Redan i år ska 1 500 tillfälliga flyktingbostäder snabbt byggas i Stockholm.

Flyktingarna och bostadsbristen
Baracker sätts upp som flyktingboende i Farsta

Baracker sätts upp som flyktingboende i Farsta Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den 1 mars gäller ny lag för landets kommuner. Det går inte längre att hänvisa till bostadsbrist för att inte ta emot flyktingar som har fått uppehållstillstånd.

– Det är definitivt så att lagen nu bidrar till det ökade behovet av moduler och andra bostadslösningar, eftersom flyktingarna ska fördelas mer rättvist mellan kommunerna, säger Karin Perols, sakkunnig vid Sveriges kommuner och landsting, SKL till SvD.

Därmed måste storstadskommuner med långvarig bostadsbrist lösa nya behov med stora mängder flyttbara och tillfälliga bostäder. Till exempel ska Stockholms stad ordna bostäder åt 2 810 personer som får uppehållstillstånd 2016, att jämföra med bara 93 i fjol. Då ingår inte de "ensamkommande", som enligt Länsstyrelsen behöver ytterligare 3 050 platser i Stockholms stad i år, allt enligt det statliga fördelningsbeslutet.

Annons
X

Foto: Kalle Källström

I Stockholms stad har det allmännyttiga Stockholmshem fått en ny nyckelroll. Just nu gör Stockholmshem en stor upphandling om 3 000–4 000 "lägenhetsmoduler" där anbud ska vara inne senast nu på torsdag, den 25 februari. Det handlar om att mycket snabbt bygga flyktingkvarter i Stockholms stad, med 1 500 sådana "temporära" lägenheter redan i år och resten under 2017 och 2018.

– Vi inventerar just nu mark för 6–8 etableringar, säger Lena Karlsson som samordnar temporära bostadslösningar vid stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Som SvD har rapporterat medför den rådande flyktingsituationen ett guldläge för de företag som nu bjuds in att leverera tiotusentals lägenhetsmoduler landet runt allt eftersom fler uppehållstillstånd blir klara. Ett av företagen är Ramirent som redan har börjat leverera lägenhetsmoduler åt Stockholmshem. Där berättar man att månadshyran "per plats" kan ligga på 3 000–4 500 kronor förutsatt två personer per modul. Men i Stockholms stad påpekar samordnaren Lena Karlsson att allt från elanslutningar till tvättstugor tillkommer vilket kan göra kortvariga modulkontrakt betydligt dyrare.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – I de nya, stora upphandlingarna är stadens önskan att kostnaden hamnar inom ramen för ett möjligt kommunalt försörjningsstöd för den boende eftersom den statliga ersättningen så småningom upphör, säger Lena Karlsson.

    Foto: Kalle Källström

    Göteborg är den kommun som just nu har kommit längre än många andra. När tidigare asylplatser ska "transformeras" till normalt boende i socialt och arbetsmarknadsmässigt hållbara kvarter, har Göteborgs kommunala bolag Framtiden AB gjort en stor EU-upphandling av moduler för 3 000 personer. Modulerna ska bilda nya kvarter som med tillfälligt bygglov ska stå i 10–15 år. Därtill ska ett annat kommunalt bolag, Älvstranden AB, beställa ytterligare moduler för 650 personer.

    Men den snabba handlingskraften i Göteborg illustrerar också att det kan bli nya problem när kommuner ska leva upp till syftet med den nya anvisningslagen. För att balansera inflyttningen till socioekonomiskt svaga förorter ska Göteborgs nya modulkvarter placeras i tolv mycket välmående områden, som Örgryte, Bagaregården, Fiskebäck och Askim. Där har det nu dragit igång protester i orkanstyrka från de boende som oroas över kvarterens förändring. Nära villa- och bostadsrättskvarter tas platta gräsmattor, liksom sjönära promenadstråk i anspråk.

    Göteborgs fastighetsdirektör Magnus Sigfusson har försvarat projekten på en rad informationsmöten: "Våra nyanlända ska kunna bo i hela stan, inte bara i vissa delar". Men enligt en omfattande rapportering i tidningen GP konstaterar han att "platserna har en laddning som vi kanske inte till fullo har förstått".

    Klart är att det råder stor vilsenhet i många kommuner som förut inte har behövt bygga på det här sättet för flyktingar som får stanna. Ett exempel är Lidingö. På ett för Stockholms kranskommuner ganska representativt sätt ökar antalet flyktingar med permanent uppehållstillstånd som ges bostad i Lidingö från 41 i fjol till 171 i år. Därtill är anvisningen av "ensamkommande" till Lidingö starkt ökande till 189 i år.

    – Alla ska bo i kommunen, men ärligt talat vet vi inte hur vi ska göra. Det är ju kö hos modultillverkarna och Lidingö har inte mycket mark, samtidigt som de lägenheter vi kan få av privata hyresvärdar och vår egen lilla allmännytta bara är ett tiotal per år, säger Bengt Agö, sakkunnig i Lidingö stad.

    Foto: Kalle Källström

    Enligt den statliga fördelning som fastställdes i november, ska landets alla kommuner under 2016 ordna bostäder för totalt 21 700 flyktingar som får besked om permanent uppehållstillstånd. Det anvisningstalet bygger på att ytterligare 41 300, som också väntas få permanent uppehållstillstånd i år, ordnar sitt boende själva. Utöver detta ska kommunerna 2016 bereda nya platser åt 40 000 "ensamkommande".

    – Från den 1 mars innebär den nya anvisningslagen en stor förändring. Att ordna bostäder blir en utmaning för många kommuner i Stockholms län, konstaterar också Annelie Rostedt som är samordnare vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

    Enligt SvD:s väl initierade myndighetskälla är det totalt 200 000 personer som i spåren av asylkrisen behöver bostäder "i framkanten av en femårsperiod". Men myndigheterna räknar med att tvåtredjedelar löser sitt bostadsbehov på egen hand, till exempel genom inneboende eller andra- och tredjehandsboende så som redan är vanligt på en delvis svart marknad kring storstäderna. Därmed preciseras för de närmaste åren ett kommunalt behov av främst tillfälliga moduler eller ombyggda lokaler för 70 000 personer. Det är dessa som genom den nya lagen måste ges bostad av den kommun dit de anvisas när de får permanent uppehållstillstånd under de kommande åren.

    Det sedan tidigare välkända behovet av cirka 500 000 nya vanliga bostäder i hela landet till år 2020 ingår inte i siffrorna.

    Det allvarsamma läget underströks i går av att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tilldelas en överordnad regeringsroll i samordningen av departementen och staten gentemot kommunerna för att klara etableringen av flyktingar. Därmed hamnar akuta bostadsfrågor på hennes bord.

    –  Vi måste både klara att bygga tillfälliga bostäder för att klara den akuta situationen och få upp byggandet av permanenta bostäder på en mycket högre nivå. Byggbehovet gäller också nya skolor, eftersom vi också har fått många fler barn, säger Ylva Johansson.

    Baracker sätts upp som flyktingboende i Farsta

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 4
    Foto: Kalle Källström Bild 2 av 4
    Foto: Kalle Källström Bild 3 av 4
    Foto: Kalle Källström Bild 4 av 4
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X