Annons
X
Annons
X

Tuffare tag krävs mot rökning

Röksignaler. Över 6000 svenskar dör varje år till följd av tobaksbruk och hundratusentals drabbas av ohälsa. En dödlig produkt som tobak hör inte hemma i livsmedelsaffärer, anser Barbro Westerholm (FP) som tillsammans med fyra före detta riksdagsledamöter från andra partier nu föreslår ett brett register av åtgärder.

Det är 15 år sedan en majoritet i Sveriges riksdag godkände ett regeringsförslag om en samlad tobakslag. Samtidigt klubbades en reservation från socialutskottet som krävde att regeringen snarast skulle återkomma med förslag om skärpningar av lagen.

I mars 1994 godkände riksdagen skärpningarna som innebar i princip rökfria offentliga lokaler, att ingen mot sin vilja ska behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats, rökfria skolgårdar och utomhusområden vid förskolor och fritidshem samt förbud för tobaksreklam även i tidningar och tidskrifter.

Fler skärpningar av tobakslagen följde fram till beslutet om rökförbud på serveringar från 1 juni 2005.

Annons
X

Sedan 1980-talet då det tobaksförebyggande arbetet började utvecklas på allvar har antalet rökare i Sverige halverats. Men fortfarande är det en miljon som röker och lika många som snusar.

Det betyder att hundratusentals människor även i dag drabbas av ohälsa som lätt hade kunnat förebyggas och att många dör en för tidig död. Årligen slår

16 000 unga in på denna riskdrabbade väg.

Med hänsyn till den massiva dokumentation av rökningens skadeverkningar som finns är det anmärkningsvärt att samhället inte kommit längre i sitt förebyggande arbete.

I dag presenteras en översyn av tobakslagen. Dessvärre är den begränsad till faktorer runt åldersgränsens efterlevnad. Det problemet måste åtgärdas, men det räcker inte långt för att nå folkhälsomålet om en halvering från år 2003 till 2014 av antalet unga under 18 år som börjar röka eller snusa.

Det är bra att regeringen anslår upp till 23 miljoner kronor om året i tre år till Statens folkhälsoinstitut för stöd och nationell samordning av det tobaksförebyggande arbetet.

Men för att denna kraftsamling ska bli framgångsrik behövs ett brett register av åtgärder. Några av dessa är:

1. Ett ökat avvänjningsstöd till vuxna rökare och snusare är högst angeläget. Utan detta blir arbetet för att minska ungdomars tobaksbruk varken effektivt eller trovärdigt.

Man måste framför allt nå de grupper som röker mest. I genomsnitt röker 14 procent av de vuxna men bland arbetslösa och förtidspensionerade röker 36 procent och bland utlandsfödda 20 procent.

2. En fortsatt kontinuerlig ökning av tobaksskatten hör till de mest effektiva komponenterna i åtgärdsstrategin.

3. Minskad tillgänglighet. Det är alldeles för lätt både att sälja och köpa tobaksvaror.

En fjärdedel av tobakshandlarna fullgör inte den lagstadgade uppgiften att anmäla sin verksamhet till kommunen.

Man bör också diskutera var tobaksförsäljning ska få ske. En dödlig produkt som tobak hör verkligen inte hemma i till exempel livsmedelsaffärer.

4. Minskad exponering i butiker. Denna form av reklam, som blivit tobaksindustrins främsta kanal för marknadsföring, är oftast inte så ”måttlig” som lagen kräver.

Vi bör därför följa Islands och Norges exempel och placera tobaksvaror under disk.

5. Inför varningsbilder på tobakspaketen så som sker i allt fler länder. Undersökningar visar att bilder ger ökade kunskaper om tobakens skadlighet och stimulerar till minskad rökning.

6. Utökade rökfria miljöer innebär fler stödjande miljöer.

Framgången med rökfria serveringar måste följas upp i likhet med vad som händer i många andra länder: väl tilltagna rökfria buffertzoner utanför entréer, rökfria uteserveringar, järnvägsperronger, busstationer och bilar där barn är passagerare.

På alla arbetsplatser är en rökfri arbetstid arbetsgivarens mest kostnadseffektiva stöd för anställdas hälsa.

Tobaksbruket kräver fortfarande mer än 6 000 liv i Sverige varje år. Det är lätt att föreställa sig de ansträngningar som skulle göras och de resurser som skulle sättas in vid en epidemi av något slag med så många offer.

Vi måste inse att tobaksrökning är ett kroniskt tillstånd som oftast debuterar i tonåren och som, om det inte behandlas, leder till en för tidig död hos varannan rökare.

Hantera därför tobaksbruket som det allvarliga hälsohot det är!

BARBRO WESTERHOLM

riksdagsledamot (FP) 1988-1999, 2006-

ELISABETH FLEETWOOD

riksdagsledamot (M) 1979-2002

MARGÓ INGVARDSSON

riksdagsledamot (V) 1983-1991

KARIN ISRAELSSON

riksdagsledamot (C) 1981-1998

MARGARETA WINBERG

riksdagsledamot (S) 1981-2003

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X