Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Reportage

Tudelat Kina sätter hoppet till it-industrin

Två Kina växer fram i landets ekonomiska nedgång. Ett högteknologiskt och utåtblickande. Ett annat arbetslöst och frustrerat. Nyligen presenterade kommunistpartiet sin plan för de kommande fem åren.

Kinas skakiga ekonomi
Vy över Hongkong.

Vy över Hongkong. Foto: Danny Tsebrenko/Alamy

På Huaweis fabrik i Dongguan i södra Kina råder strikt ordning. Ingen entré utan skydd för kläder, hår och skor. Luften doftar rent som på ett laboratorie. Golvmarkeringar ringar till och med in exakt var blomkrukorna ska stå.

Ovanför huvudet rasslar ett band som transporterar svarta plastbackar. De innehåller något som ser ut som gammeldags filmrullar, men som egentligen är tätt packade elektroniska komponenter. Robotlyftkranar har valt ut dem bland tusentals andra i lagret. Vid slutet av bandet kommer en annan robot och hämtar dem till montering. Här, först, börjar människor dyka upp. De studerar datorskärmar medan maskiner rusar fram över produktionsbandet.

Ett tiotal meter längre bort är antennenheterna färdiga. Redo att koppla samman tusentals gånger fler människor än de som varit inblandade i deras tillverkning.

Annons
X

Det vi ser är framtiden. För Guangdongprovinsen, vars framgångsmodell har varit att gödsla med arbetskraft. För Kina, som hoppas på en framtid som betydande it-ekonomi. Och för världen, som står inför en revolution av uppkoppling i och med nästa generations nätverk. För Huawei är det vardagsmat.

Företaget är med och leder utvecklingen av 5G och går i bräschen för modern industrikultur i Kina. Frågan är om resten av landet kan hålla takten. Alltfler fabriker lägger ned. Strejker och protester skjuter i höjden. Alldeles nyligen har kommunistpartiet slagit fast sin nya ekonomiska femårsplan. Premiärminister Li Keqiang har meddelat att landet står inför en tuff kamp. Den ser drastiskt olika ut för de som trälat för att ta landet dit där de är i dag, samt de som satsar på att ta nästa steg.

– Hur kan Kina bli bättre, frågar Wang Yufeng, direktör för Huaweis division för mobilt bredband, retoriskt. Inte genom att bygga muskler utan genom att bidra med mervärde. På Huawei gör vi vårt bästa för att skapa en bättre sammankopplad värld. Internet är inte en lyxupplevelse utan en fundamental del av samhället.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Receptionen till Huaweis fabrik i Dongguan. 22 000 personer jobbar här även om mycket av arbetet också automatiserats. Foto: Per Liljas

    Vi befinner oss på företagets högkvarter i Shenzhen. Campus, kallar de det, men det är mer en stadsdel än någonting annat. Två kvadratkilometer tematisk arkitektur med parker, dammar och volleybollplaner. Wang ledde företagets projekt med att bygga soldriven wifi i Uganda innan han anslöt till arbetet med 5G, nätverket som branschen hävdar kommer att transformera världen vi lever i. Alla ting omkring oss kommer att bli uppkopplade och kommunicera.

    – Vi kommer att ha virtuella jag som känner oss utan och innan och arbetar för oss i ett moln, säger Wang.

    Svindlande, men inte mer än ett årtionde bort. Att just Huawei ligger i framkant av utvecklingen oroar vissa. USA förbjöd 2013 företaget från att bjuda på regeringskontrakt av rädsla för spioneri. Sedan dess har däremot liknande misstankar däremot riktats mot amerikanska företag, inte minst i kölvattnet av Snowden-avslöjandena.

    Medan käbblandet skapat rubriker har Huawei fortsatt att expandera. I dag är telekomimperiet det enda som täcker hela spektrumet från operatör till användare. Företaget är världsledande inom mobil infrastruktur, slås endast av Samsung och Apple i sålda telefoner och är det mest globala och globalt kända kinesiska varumärket.

    Anställda går förbi en damm på Huaweis högkvarter i Shenzhen. Foto: Per Liljas

    Närheten från huvudkontoret till den enorma fabriksanläggningen sju mil bort är en fördel. Det som sticker ut är däremot klimatet. Huawei gick tidigt över från att rekonstruera västerländska telefonväxlar till egen innovation. I dag driver de tio forskningscenter utomlands – det i Stockholm har redan tio år på nacken – och ansöker om fler internationella patent än något annat företag.

    Kreativiteten tar sig många uttryck. Tre personer roterar till exempel på posten som vd och ägandet är uppdelat mellan företagets över 60 000 kinesiska anställda. Endast 1,8 procent kontrolleras officiellt av affärsmannen och grundaren Ren Zhengfei själv.

    – Västerländska medier tar ofta upp ägandet av Huawei i en bisats, men det är ingen bisats, det är en historisk företagsfilosofi, säger Edward Tse, vd för konsultbolaget Gao Feng Advisory Company och författare till en bok om kinesiska företagsledare.

    Folk som Bill Gates och Mark Zuckerberg bestämmer sig för att ta pengar och sedan skänka bort dem, men Ren Zhengfei tar inte ens pengarna. Genom att inte börsnotera Huawei har Ren också kunnat fokusera långsiktigt.

    Huawei har blivit sinnebilden för Kinas ideal. Företaget bjuder regelbundet in internationell press för att motverka bilden av fusk och bedräglighet. Rundturen visar på öppenhet, en vilja att kommunicera, och en smått kultig förtjusning över Huaweis sätt att göra saker på. Det är en känsla som även skapat ringar i samhället. Ren och andra it-ledares framgång och originalitet har blivit legender, och de har börjat ta över rollen som nationella förebilder från gamla dagars arbetaridoler.

    – Alla vill bli entreprenörer och innovatörer, säger Tse. Det kommer att ta ett tag, men Kinas it-sektor kommer att få en omvälvande effekt på världen.

    Två kvinnor leker med sina barnbarn på en volleybollplan på Huaweis högkvarter i Shenzhen. Många följer med och hjälper sina döttrar och söner då de får jobb i storstaden. Foto: Per Liljas

    Frågan är hur stor effekt den kommer att få på Kina. Målet är att bli ett högutvecklat land till 2030. It-sektorn gör däremot fortfarande ett relativt litet avtryck.

    – Allt hopp om entreprenörskap och teknologi kommer ändå inte att få tillbaks den ekonomiska tillväxten till tio procent, säger Yasheng Huang, ekonomiprofessor på Massachussets Institute of Technology.

    Förra året växte Kinas BNP med 6,9 procent, den lägsta siffran på mer än två årtionden. Många utgår från att den egentliga siffran är lägre än så, till och med kanske ner mot fyra procent. Yasheng Huang poängterar att de flesta länder inte behöver mer än två procent för att behålla politisk stabilitet. Men kinesiska hushållsinkomster sackar efter betydligt, vilket begränsar inhemsk konsumtion. Att åtgärda detta anser många är nyckeln till att minska beroendet av höga tillväxttal.

    Chenggang Xu, professor i ekonomisk utveckling på Hongkong-universitetet, ser däremot inga tecken i den nya femårsplanen på att detta kommer att ske. I stället har ett nytt ambitiöst mål om 6,5 till 7 procents tillväxt presenterats.

    – Kommunistpartiet pratar fortfarande om att höja skatten istället för att sänka den, säger han. De uppmärksammar överhuvudtaget inte problemet.

    Anställda äter lunch på Huaweis högkvarter i Shenzhen. Foto: Per Liljas

    Gruset i det ekonomiska maskineriet går däremot inte att ignorera. Stål-, cement- och kolindustrin lider av överproduktion och staten är i full gång med massiva nedskärningar.

    Exportsektorn går inte mycket bättre. I februari minskade landets exporter med 25,4 procent jämfört med året innan, det sämsta resultatet på sju år. Tomma fabrikskomplex i Guangdongprovinsen kläs med banderoller som annonserar möjligheten att hyra lokaler. Lokalregeringen satsar stort på automatisering, med över 1 000 miljarder kronor i subventioner för fabriksrobotar. En nödvändig utveckling med tanke på stigande löner och låga födslotal, men även det är ett slag mot landets sysselsättning.

    Endast effektiviseringarna av de överproducerande statliga bolagen beräknas kosta upp till tre miljoner personer jobbet. Ofta uteblir kompensation vilket får oroligheter som följd. Mellan 2014 och 2015 fördubblades antalet arbetarprotester.

    – Tyvärr är ovilligheten att betala ut löner och förmåner standard i Kina, säger Geoffrey Crothall, språkrör för organisationen China Labour Bulletin. När ekonomin gick bättre tog myndigheterna oftare arbetarnas sida, men nu tar de tydligare ställning för företagarna. Inte minst i Guangdong, där man försöker behålla företagen inom provinsen.

    En kvinna visar runt i Huaweis uppvisningslokaler på högkvarteret i Shenzhen. Foto: Per Liljas

    Industri- och it-departementet har tillkännagett en satsning på över 100 miljarder kronor för arbetsträning. Crothall är däremot skeptisk till vilken effekt det kommer att få.

    – Avskedade arbetare från kolgruvor och stålfabriker är inte personer som enkelt skulle kunna få jobb med att sälja produkter på en e-handelsplattform, säger han. Det positiva tecknet är att arbetare blir allt mer erfarna vid att protestera. De senaste tre månaderna har mängder av aktivister i Guangdong åtalats, men det har inte haft någon effekt på demonstrationerna.

    Hårdhänta tag ligger ständigt nära till hands. Sedan ekonomin började vända nedåt har regeringen varit mer restriktiv med vilken statistisk data de delar och uppmanar media att sprida positiv information. Negativa prognoser och nyheter raderas från internet och ibland straffas deras upphovsmän. I januari fick journalisten Liu Qintao böta 170 000 kronor för att han rapporterat att en börsmäklare rått utvalda kunder att sälja innan raset i somras. Uppfattningen att medier, framförallt i västvärlden, porträtterar Kina överdrivet negativt delas däremot av fler än regeringen.

    Internetjätten Alibabas i många fall visionära chef Jack Ma har till exempel uppgett att han ville använda sitt köp av Hongkong-tidningen South China Morning Post förra året till att ge Kina en bättre image i väst. Och Edward Tse blir irriterad av upprepade frågor om Kinas ekonomiska hälsa.

    – Hur många gånger ska jag behöva säga att vissa sektorer, bland annat it, upplever en boom?

    Kenneth Fredriksen, operativ chef för Huawei i Norden. Foto: Per Liljas

    Till viss del ändrar it automatiskt bilden av Kina. Gränslöshet är inbyggd i själva utvecklingen. Trots Pekings starka fokus på kontroll, inte minst över internet, inser partitopparna alltmer vikten av självständigt tänkande och internationellt samspel för att lyckas. President Xi Jinping har till exempel påtalat vikten av en multilateral hantering av cyberhot. Kinesiska företag som anammar ett globalt perspektiv inlemmar alltmer västerländska idéer i sin affärsfilosofi. Och utvecklingen av 5G är inte den mördande konkurrens som man skulle kunna tro, utan ett gemensamt projekt mellan spelare från hela världen. Porten är däremot långt ifrån vidöppen. Lu Xiongwen, ekonomiprofessor på Fudanuniversitetet i Peking, säger till SvD Näringsliv att nytänkandet växer fram långsamt.

    – Huawei är ett undantag som satsar så hårt på forskning, säger han. Och även om alltfler studenter börjar släppa läroböckerna och fokus på slutproven krävs en genomgripande utbildningsreform. Fabriksprocesserna automatiseras. Då minskar behovet av att skapa robotar i skolan.

    Håll dig uppdaterad med SvD Näringslivs nyhetsbrev:

    Anmäl dig här.

    kundservice.svd.se
    Annons

    Vy över Hongkong.

    Foto: Danny Tsebrenko/Alamy Bild 1 av 7

    Receptionen till Huaweis fabrik i Dongguan. 22 000 personer jobbar här även om mycket av arbetet också automatiserats.

    Foto: Per Liljas Bild 2 av 7

    Anställda går förbi en damm på Huaweis högkvarter i Shenzhen.

    Foto: Per Liljas Bild 3 av 7

    Två kvinnor leker med sina barnbarn på en volleybollplan på Huaweis högkvarter i Shenzhen. Många följer med och hjälper sina döttrar och söner då de får jobb i storstaden.

    Foto: Per Liljas Bild 4 av 7

    Anställda äter lunch på Huaweis högkvarter i Shenzhen.

    Foto: Per Liljas Bild 5 av 7

    En kvinna visar runt i Huaweis uppvisningslokaler på högkvarteret i Shenzhen.

    Foto: Per Liljas Bild 6 av 7

    Kenneth Fredriksen, operativ chef för Huawei i Norden.

    Foto: Per Liljas Bild 7 av 7
    Annons
    X
    Annons
    X