Annons
X
Annons
X

Trångsynt beslut hotar forskningen

Datainspektionen kväver viktig folkhälsoforskning i sin linda när man sätter stopp för Lifegene-projektet. Nu måste regeringen ta sitt ansvar och med ny lagstiftning skydda forskningen, skriver åtta professorer som arbetar med biobanksforskning.

Lifegenes hemsida.

Lifegenes hemsida.

BRÄNNPUNKT | BIOBANKER

Datainspektionen meddelade nyligen att insamlingen av personuppgifter och blodprover i det nationella medicinska forskningsprojektet Lifegene bryter mot personuppgiftslagen (Pul). Ändamålet med Lifegene, och liknande projekt som Epihealth, är att hitta mekanismerna bakom vanliga folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och fetma. Genom att kombinera analyser av insamlade biobanksprover med genetisk information, enkätsvar och uppgifter från sjukdomsregister och samhälls- och livsstilsdata får man en tydligare sjukdomsklassificering, möjligheter till nya förebyggande åtgärder och individuellt skräddarsydda verktyg för tidig diagnos och behandling. Denna forskning är nödvändig för att möta framtidens sjukdoms- utmaningar.

I Sverige har vi unika möjligheter att med hjälp av biobanker och befolknings- och hälsoregister integrera epidemiologisk och klinisk information från stora patientgrupper och friska individer. Ett välkänt exempel är hur svenska forskare med hjälp av gynekologiska biobanksprover och nationella register kunnat visa att humant papillomavirus orsakar cancer i livmoderhalsen. Bara i Sverige räknar man, enligt Socialstyrelsen, med att rädda 200 liv varje år tack vare denna forskning.

För att rusta oss för framtiden samarbetar vi nu för en fortsatt förbättring av forskningens infrastruktur, där biobanker med insamlade prover kombineras med omfattande enkätdata och olika fysiologiska mätningar. Exempel på detta är Lifegene och Epihealth, två nationella satsningar med frivilliga deltagare. Vetenskapsrådet satsar också på en gemensam svensk infrastruktur, BBMRI.se, för att tillhandhålla effektiv biobankning och analys av biologiska prover.

Annons
X

Dessa satsningar på att bygga upp infrastrukturer för medicinsk forskning hotas nu att kvävas i sin linda genom en trångsynt tillämpning av lagar och etiska principer hos Datainspektionen och i de etiska nämnder som prövar medicinsk forskning. Datainspektionen menar att ändamålet med Lifegene är för brett formulerat, men man medger samtidigt att det inte framgår i Pul hur detaljerade ändamålen måste vara beskrivna. Man anser också att rikstäckande databaser för forskningsändamål inte får byggas upp vid sidan av de nationella hälsodataregistren.

Detta är myndighetsbedömningar som både ur den breda allmänhetens och den medicinska forskningens perspektiv är djupt kontroversiella och trångsynta. Nu måste politikerna ta sitt ansvar och ge Datainspektionen en tydligare vägledning genom lagstiftning.

Ingen av de lagar som reglerar denna forskning ger ett klart tillstånd att be om samtycken till forskningsprojekt som har flera frågeställningar eller för framtida medicinska forskning vars exakta natur inte kan förutses. En del etiknämnder godkänner projekt med flera ändamål medan andra endast ger tillstånd för ett projekt i taget. För biobanksprojekt medför detta att forskaren måste inhämta förnyat samtycke från den som lämnat provet varje gång vetenskapen utvecklats och proverna kan ge svar på nya medicinska frågeställningar.

Att söka ett nytt samtycke för att använda gamla prover är inte bara kostsamt och omständligt, utan praktiskt omöjligt. Det försämrar också alltid resultatet av forskningen vilket innebär att nya diagnoser och behandlingar får ett osäkrare underlag.

Inte heller i förslaget till ny biobankslag har man tydligt angivit att biologiska prover får insamlas för framtida ännu ospecificerad medicinsk forskning. Detta innebär ytterligare ett hot mot framtida medicinsk forskning. Man distanserar sig också därmed från vad patienter och allmänhet tycker. Användning av brett angivna ändamål för framtida forskning stöds av prov- givarna enligt flera svenska och internationella undersökningar.

Deltagande individer bryr sig inte så mycket om exakt ändamål och utformning. Man är däremot mån om att proven förvaras säkert och att informationen kodas. Breda samtycken är också väl förenligt med att varje sådant projekt prövas av en etiknämnd innan det får starta. Att inte ge provgivarna möjlighet att säga ja till framtida forskning, som genomgått etisk prövning, innebär i praktiken en begränsning av deras självbestämmande, och därmed att myndigheterna omyndigförklarar dessa individer som av fri vilja vill bidra till forskningen.

Vi vill uppmana regering och riksdag att värna möjligheten att bygga dessa infrastrukturer för forskning. Våra folkvalda måste nu ge Datainspektionen och de etiska nämnderna tydligare vägledning.

NANCY PEDERSEN

professor, Karolinska institutet, LifeGene

CECILIA BJÖRKELUND

professor, Göteborgs universitet, LifeGene

SÖLVE ELMSTÅHL

professor, Lunds universitet, EpiHealth

MATS G HANSSON

professor Uppsala universitet, Centrum för forskningsetik & bioetik, BBMRI.se

LARS LIND

professor, Uppsala universitet, EpiHealth och LifeGene

JAN-ERIC LITTON

professor, Karolinska institutet, BBMRI.se

PETER M NILSSON

professor, Lunds universitet, EpiHealth och LifeGene

PETER SÖDERKVIST

professor, Linköpings universitet, LifeGene

LÄS OCKSÅ: Stoppa insamlingen av känsliga data

Annons
Annons
X

Lifegenes hemsida.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X