Annons
X
Annons
X
Foto: Yvonne Åsell

Åter till hemlandet

Svenska statsrådet Aida Hadžialić föddes i bosniska staden Foča och kom till Sverige som flykting under kriget i Jugoslavien. I dag vore hennes resa svårare att göra. Hennes statsrådsbesök i Bosnien väcker enorm uppmärksamhet. Skuggor ur det förflutna rörs upp, men den enda hållbara vägen för framtiden är integration.

Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister kom till Sverige som femåring. SvD har följ med Aida Hadžialić tillbaka till hemlandet Bosnien.
Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister kom till Sverige som femåring. SvD har följ med Aida Hadžialić tillbaka till hemlandet Bosnien. Foto: Yvonne Åsell

Det regnar. Precis som sommaren 1992, när hon kom till Sverige som femåring. I tidningen Nezavisne novine, med säte i Republika Srpska, beskrivs hennes flykt från Foča som ”en flytt”. I själva verket var det en soldat som knackade på hennes dörr och beordrade familjen att lämna sitt hem. De tog sig till Sverige via den så kallade Balkanrutten, genom Makedonien – samma väg som nu är stängd för flyktingar.

– Mina föräldrar sa till mig "Aida, nu kan du sova fridfullt". Dessa ord etsade sig fast i mitt huvud för jag minns hur rädd jag var innan dess, jag visste inte vart vi skulle.

Mina föräldrar sa till mig "Aida, nu kan du sova fridfullt"

23 år efter den där regniga dagen har Aida Hadžialić tagit regeringsplanet till Bosniens huvudstad Sarajevo. Som Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister är hon det yngsta statsrådet i den S-MP-regering som Stefan Löfven satte ihop efter valsegern 2014.

Hon tittar ut genom fönstret och blickar ner mot sitt hemland från flera kilometers höjd. Bakom de mörka regnmolnen skymtar de mäktiga bosniska bergen och floderna slingrar sig genom det överväldigande landskapet.

Alla som lever här och som är över 22 år gamla har upplevt minst ett krig

Alla som lever här och som är över 22 år gamla har upplevt minst ett krig. Det gäller även dem som lämnat Bosnien som Aida Hadžialić.

Under besöket i Sarajevo tänker den svenska ministern kampanja för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd genom att bland annat påminna om det ekonomiska stödet Bosnien Hercegovina fått under de senaste 20 åren. Sverige är, genom Sida, en av de största biståndsgivarna i landet.

– Bosnien har en historia av att styras av mäktiga ledare och starka ideologier. Nu är landet självständigt, man har funnit sig i en ny situation som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Nu gäller det att forma framtiden, säger Aida Hadžialić när hon tar sin tredje kopp kaffe som serveras i små vita koppar med blommotiv på regeringsplanet som strax ska påbörja sin landning.

– Välkommen, ropar tjänstemannen som försöker balansera ett stort rött paraply i blåsten när den svenska delegationen kliver av planet i Sarajevo.

Samtidigt som Aida Hadžialić kämpar med att få undan sitt hår som olydigt skymmer hela hennes ansikte flyger den svenske ambassadörens hatt av några meter bort.

Efter blommor och kindpussar är det dags att ge sig av mot hotellet som ligger i gamla stan, Baščaršija. Trafiken dit är avstängd och det är poliser i varje gatukorsning. Säkerhetspådraget är minst sagt massivt.

Schemat är fullspäckat och kort efter ankomsten är det dags för ministerns första intervju. Flera veckor tidigare hyllades hon i bosniska medier. En av de största nyhetsportalerna skrev på sin hemsida att Hadžialić är den enda muslimen som någonsin suttit i regeringen, vilket förstås inte stämmer. Artikeln avslutas med: "Välkommen Aida.”

– Mitt budskap till bosniska politiker är att vi behöver knyta band mellan Bosnien och Sverige. Ekonomiskt finns det stor potential. Den bosniska diasporan i Sverige är villig att investera i landet.

Det har gått bra för bosnierna i Sverige. Integrationen i det svenska samhället beskrivs av forskare som en framgångssaga och Gefle Dagblad skrev i en artikel att den bosniska flyktinggruppen är bäst på Svenssonliv.

De som kom hit som barn eller ungdomar i början av 1990-talet har idag högre utbildning än inrikes födda och sysselsättningsgraden ligger på 80 procent. Ett mönsterexempel som ofta lyfts fram i den brännheta integrationsdebatten.

– I Bosnien pratar man ofta om alla framgångsrika landsmän som lyckats ute i världen. Men man tappar kopplingen till att det har med sammanhanget man hamnar i att göra, säger Aida Hadžialić och betonar att hon är en av dem som i Sverige fått möjlighet att utbilda sig och göra karriär.

En inbiten röklukt efter tusentals bolmande cigaretter tynger ner den 21 våningar höga parlamentsbyggnaden i Sarajevo. Härifrån styrdes Socialistiska Republiken Bosnien Hercegovina när Bosnien var en del av Jugoslavien. "Brödraskap och enighet" var ledorden då.

Den bosniska flyktinggruppen är bäst på Svenssonliv

1992 kom kriget. Byggnaden blev en symbol för Bosnien Hercegovinas självständighet och därmed en särskild måltavla för serbiska styrkors beskjutning. I många år påminde det utbrända betongskelettet om belägringen av Sarajevo, då bomber och granater regnade över den instängda befolkningen.

Enligt åklagarna i krigsförbrytartribunalen i Haag förvandlades den bosniska huvudstaden till "ett medeltida inferno" under den 44 månader långa belägringen.

Spåren av kriget är borta nu. Byggnaden, som till största delen renoverats med donerade pengar, är påkostad. Just idag är ett stort pressuppbåd på plats för att höra vad Bosnien och Hercegovinas premiärminister Denis Zvizdić och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić pratat om under sitt möte.

Aida Hadžialić har under sitt besök i Bosnien haft ett möte med landets nuvarande ordförande i presidentrådet Denis Zvizdić. Foto: Yvonne Åsell

Zvizdić har tackat Sverige för kontinuerligt stöd med "respektabla medel och höga summor". Han säger att man ska försöka få till ett näringslivsforum för att knyta band mellan svenska och bosniska företag.

Aida Hadžialić fokuserar på utbildningsfrågan och hävdar att just utbildning är nyckeln till att bygga ett land starkt. Dem vi pratar med i Sarajevo säger att det bosniska utbildningssystemet är, som mycket annat i landet, kaotiskt.

Bosnien Hercegovina är delat i det serbdominerade Republika Srpska och det bosniakisk-kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina. Landet har tre presidenter och 14 regeringar. Administrationen kan sammanfattas med ett ord: absurd.

I februari ansökte man formellt om medlemskap i EU. Men vägen till att bli ett kandidatland känns oändligt lång just nu.

Medietrycket är stort på den svenska ministern. Public service i Sarajevo har vigt en hel timme åt en intervju med henne. Det finns ingen belysning utanför TV-huset och stora hål i heltäckningsmattan vittnar om kanalens ekonomiska situation. Ministern ser ut som att hon ska ställa sig på en scen, plocka fram en elgitarr och vråla ”are you ready to rock” när hon sminkats inför inspelningen.

– Om ni kan ta ner tuperingen bara en smula och kanske ta en läppstift i något mildare ton, säger Aida Hadžialić diplomatiskt till kvinnan i sminket som envist argumenterar för att det knallröda läppstiftet ”verkligen passar henne perfekt”.

Ett inslag från Aida Hadžialić hemstad Foča har förberetts. Imamen i Foča tittar rakt in i kameran och säger att få bosniaker återvänt dit efter kriget. Släkten Hadžialić finns inte längre i staden.

– Vi är glada över att en ung fočabo är minister i Sverige. Vår Aida är ett föredöme, säger imamen avslutningsvis.

Fruktansvärda krigsbrott har begåtts i Foča. Aida Hadžialić har aldrig återvänt dit sedan den där dagen då en soldat knackade på hennes dörr och sa att familjen har 30 minuter på sig att packa och lämna sitt hem.

Jag minns att vi sov på golvet. Fönstren var täckta

Tusentals icke-serber fördrevs och dödades. Kvinnor fördes till våldtäktsläger, civila torterades. Aladžamoskén – som byggdes på 1500-talet – sprängdes. Ingenting skulle påminna om att de bosniska muslimerna levt där.

– Jag minns att vi sov på golvet. Fönstren var täckta. Soldaten som kom till vår lägenhet hade stort skägg och vapen. Han såg enorm ut.

Aida Hadžialić besöker en gymnasieskola i Sarajevo.
Aida Hadžialić besöker en gymnasieskola i Sarajevo. Foto: Yvonne Åsell

På en skola har man satt upp affischer där ”Bosnien Hercegovinas stolthet” flankeras av två flaggor i samma kulör: gult och blått. Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister är landets stora samtalsämne just nu och i sociala medier avhandlas allt från hennes uttalanden i media till faktumet att hon sågs dricka vatten direkt ur flaskan och inte ur ett glas. Vissa tycker att det är konstigt och okultiverat – en minister ska väl inte dricka direkt ur flaskan? Andra ser det som befriande och avslappnat.

De bosniska politikerna däremot får utstå både hån och glåpord i kommentarsfälten.

Ungdomarna vi talar med på skolan målar upp en nattvart bild av sitt land.

– Alla som får chansen åker utomlands. Jag skulle också göra det. Det finns inga jobb här. Det är katastrof, säger 18-åriga Aldijana Lakota.

Alla som får chansen åker utomlands. Jag skulle också göra det. Det finns inga jobb här

Arbetslösheten ligger på över 40 procent, korruptionen är utbredd och framtidstron bland ungdomarna vi träffar låg. De säger att samhället är korrumperat i alla led, från högsta politiska ledning och neråt. Alla som kan skor sig.

– Om du har pengar eller kontakter kan du få ett jobb. Om du går till vårdcentralen och ställer dig först i kön kommer alla som kan muta personalen att gå före dig. Jag borde egentligen gråta när jag berättar det här, men då kommer jag att sabba mitt smink, säger Aldijana Lakota.

Knappt två mil bort, i Republika Srpska, har ungdomarna samma uppfattning.

Marica Marinković, 18 år, säger att politikerna bara tänker på att fylla sina egna fickor med så mycket pengar som möjligt under mandatperioden.

– Jag tycker att det är fel att lämna landet. Vi borde stanna och leda det mot en bättre framtid, säger hon.

Foto: Yvonne Åsell

Ungdomarnas analys bekräftas av internationella samfundets höge representant Valentin Inzko som är ytterst ansvarig för styret av Bosnien Hercegovina. Ämbetet infördes i sambandet med Dayton-avtalet 1995 som avslutade kriget i Bosnien. Han har långtgående befogenheter, som att stifta lagar och avskeda politiker och tjänstemän.

– Vi skulle lämnat landet för sju år sedan, men vi är kvar för att dåliga politiker tvingar oss att vara kvar, säger Valentin Inzko till Aida Hadžialić när hon träffar honom i Sarajevo.

Han berättar om den tröga och ineffektiva förvaltningen som leder till att beslut aldrig genomförs. Inzko hävdar att de som styr Bosnien inte vill ha förändring och säger att kriget fortfarande pågår på ett psykologiskt plan.

Aida Hadžialić pekar på bilderna på väggarna som föreställer ruiner och säger att hon är rädd för vilken framtid Bosnien går till mötes.

– Jag är rädd för dessa bilder och att de kommer tillbaka, säger hon innan hon begraver ansiktet i händerna och rummet intas av en kompakt tystnad.

Jag är ett statsråd i den svenska regeringen och jag måste tänka på landets bästa

Foto: Yvonne Åsell

Det är dags att lämna Sarajevo. Aida Hadžialić är nöjd med besöket. Hon har levererat sina budskap och gjort reklam för det Sverige hon representerar. Att döma av det stora intresset för henne som person är många i Bosnien inspirerade av hennes framgångssaga.

Men Aida Hadžialić är också medveten om att hon inte hade varit gymnasie- och kunskapslyftsminister i Stefan Löfvéns regering om Sverige hade fört samma politik i början av 1990-talet som idag. Då hade hon inte suttit på det svenska regeringsplanet som nu är på väg till Stockholm.

– Den där tanken har slagit mig flera gånger om, jag är fullt medveten om det. Men jag är ett statsråd i den svenska regeringen och jag måste tänka på landets bästa.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić gör sin första officiella resa till Bosnien Hercegovina och Kroatien. Syftet med besöket är att främja Sverige och den svenska modellen.
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić gör sin första officiella resa till Bosnien Hercegovina och Kroatien. Syftet med besöket är att främja Sverige och den svenska modellen. Foto: Yvonne Åsell

Aida Hadžialić om...

Bosnien

– Å ena sidan strävar vara man efter att få vara en del av EU men många av de föråldrade strukturerna finns kvar. Bakåtsträvande partier får alldeles för mycket plats.

Skolan

– Den svenska skolan är jämlik, där har alla samma möjligeter. Det bosniska skolsystemet har en bra bas men borde investera mer så att varje barn får en bra utbildning.

Flyktingar

– Sverige har tagit flest flyktingar per capita i hela EU, samtidigt måste den svenska regeringen tänka på vad landet Sverige klarar av både här och nu och att vi ska ha ordning och reda i landet. Men också att vi ska lyckas etablera de människorna som kommer till Sverige. EU måste fungera bättre och göra detta tillsammans.

Flyktingpolitiken

– Det här är ingen migrationspolitik som en socialdemokratisk regering vill föra men vi måste också ta ansvar för Sverige. Vi är en regering som är satta för att tänka på landets bästa och det måste alltid komma först. Vi har ingenting att skämmas för med tanke på att vi har hjälpt så många.

Favoritord på bosniska

Sevdah – det är ett ord som står för både glädje och eufori men också för melankoli och djup tragedi. Det låter väldigt finskt, om man ska uttrycka det i komiska ordalag.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 26

Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister kom till Sverige som femåring. SvD har följ med Aida Hadžialić tillbaka till hemlandet Bosnien.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 26

Kriget i Bosnien pågick mellan 1992 och 1995 då fredsfördraget i Dayton undertecknades. Fördraget gav landet ett komplicerad författning. Bosnien styrs av tre presidenter som sitter i ett presidentråd där ordförandeskapet roterar. Politiska beslut kan endast fattas med konsensus.

Foto: Yvonne Åsell Bild 2 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 26

Ministerbesöket har väckt stor uppmärksamhet i Bosnien Hercegovina. Regeringsrepresentanter och den svenske ambassadören Fredrik Schiller var några av dem som tog emot på flygplatsen i Sarajevo.

Foto: Yvonne Åsell Bild 4 av 26

"I Bosnien pratar man ofta om alla framgångsrika landsmän som lyckats ute i världen. Men man tappar kopplingen till att det har med sammanhanget man hamnar i att göra" säger Aida Hadžialić.

Foto: Yvonne Åsell Bild 5 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 6 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 7 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 8 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 9 av 26

Aida Hadžialić har under sitt besök i Bosnien haft ett möte med landets nuvarande ordförande i presidentrådet Denis Zvizdić.

Foto: Yvonne Åsell Bild 10 av 26

Medietrycket är stort på den svenska ministern. Public service i Sarajevo har vigt en hel timme åt en intervju med henne.

Foto: Yvonne Åsell Bild 11 av 26

Duška Jurišić är en av Bosniens mest framstående journalister. Hon bjöd in Aida Hadžialić till sitt program "Pošteno" vilket betyder "Ärligt".

Foto: Yvonne Åsell Bild 12 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 13 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 14 av 26

På universitetet i Sarajevo var det många studenter som ville ta en selfie med Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić.

Foto: Yvonne Åsell Bild 15 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 16 av 26

Den svenska ministern möts med applåder på en skola i Sarajevo. Man har även tryckt upp affischer med hennes bild och texten "Bosniens stolthet".

Foto: Yvonne Åsell Bild 17 av 26

Aida Hadžialić besöker en gymnasieskola i Sarajevo.

Foto: Yvonne Åsell Bild 18 av 26

Ungdomarna SvD talar med på skolan målar upp en nattvart bild av sitt land. Här Sarah Hadžić och Aldijana Lakota, 17 och 18 år gamla.

Foto: Yvonne Åsell Bild 19 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 20 av 26

Pale.

Foto: Yvonne Åsell Bild 21 av 26

Marica Marinković, 18 år.

Foto: Yvonne Åsell Bild 22 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 23 av 26
Foto: Yvonne Åsell Bild 24 av 26

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić gör sin första officiella resa till Bosnien Hercegovina och Kroatien. Syftet med besöket är att främja Sverige och den svenska modellen.

Foto: Yvonne Åsell Bild 25 av 26
Annons
X