Annons
X
Annons
X

Telia om att hjälpa diktatorn: Vi hade hellre sagt nej

Telia Soneras ledning hade helst låtit bli att leverera gratis övervakningsutrustning till Tadzjikistan – men valde ändå att acceptera regimens begäran.

– Det är ett förhållandevis litet ingripande, säger Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter på Telia Sonera.

Mutmisstankarna mot Telia

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Som SvD Näringsliv rapporterade på onsdagen levererar Telia Sonera gratis övervakningsutrustning till regimen i Tadzjikistan, ett land som kritiseras hårt av människorättsorganisationer för sina kränkingar av mänskliga rättigheter.

Men Telia Sonera tonar ner betydelsen av samarbetet med landets åklagarmyndighet i det här fallet – och påpekar att de trots allt valt att vara transparenta.

– Just det här exemplet är ett ganska litet ingripande i förhållande till regimens direkta access till våra nät, vi tillhandahåller ett antal telefoner och modemuppkopplingar. Men så fort det går försöker vi ändå vara transparenta med de förfrågningar vi får, säger Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter på Telia Sonera.

Annons
X

För att hantera den här typen av förfrågningar har Telia Sonera tagit fram en särskild policy kring yttrandefrihet. Men att ge övervakningsutrustning till åklagarmyndigheten i Tadzjikistan är inget brott mot policyn, enligt Patrik Hiselius.

– Ett av åtagandena är att vara transparanta, när och så långt det går. Därför publicerade vi information om att vi har tvingats följa begäran från myndigheten. Men det är inget vi vill.

Förfrågan från Tadzjikistan skickades vidare hela vägen upp till Telia Soneras ledning. Efter en helhetsbedömning – där Patrik Hiselius lyfter fram de lokala medarbetarnas säkerhet – valde ledningen att tillmötesgå de tadzjikiska åklagarna. Beslutet motiverades med att "myndigheten har garanterat att verktygen ska användas uteslutande för övervakning av olaglig verksamhet i enlighet med lokal lagstiftning", skriver bolaget.

Samtidigt påpekar Patrik Hiselius att Tadzjikistan, som gränsar till bland annat Afghanistan, har en problematik med terrorgrupperingar som IS. Just kampen mot terrorism var det som landets åklagarmyndighet hänvisade till i sin begäran om övervakningsutrustning.

– Vi lägger oss inte i landets politik, men det är klart att de – precis som Europa – har problem med terrorism. Den här förfrågan faller i gråzonen för vad vi går med på och vi vill pressa tillbaka. Det vi har sett att vi kan göra i det här fallet är vara transparenta, säger han.

Vad hade hänt om ni hade sagt nej?

– Det vet vi inte, vi har inte gjort det utan valt att vara transparenta med förfrågan. Men vi försöker alltid utmana kraven vi ställs inför.

Hur följer ni upp att regimen håller löftet om att enbart övervaka kriminella aktiviteter?

– Tcell har antagit och följer vår policy så det bör de göra.

Telia Sonera har tidigare också tvingats blockera sociala medier som Facebook och Youtube i Tadzjikistan. Dessutom har bolaget gått med på att köpa in teknisk utrustning nödvändig för en uppgradering av landets kritiserade övervakningssystem SORM, som också används i bland annat Ryssland. Enligt Amnesty International ger systemet myndigheter direkt tillgång till användarnas telekomdata.

Allt detta har Telia Sonera beskrivit på sin engelskspråkiga sajt (dock inte den svenska). Men enligt Patrik Hiselius finns också andra förfrågningar som bolaget inte kan vara göra offentliga. Lokal lagstiftning eller säkerheten för lokal personal avgör vad Telia Sonera berättar om.

– Vårt arbete går ut på att hitta vägar för att i möjligaste mån, trots lokala omständigheter, respektera yttrandefrihet och integritet. Det är en mycket utmanande kontext, säger han – och påpekar att Telia Sonera ligger längre fram här än många andra telekombolag.

– Vi försöker hela tiden tänja på gränsen. Du ser inte att våra konkurrenter lokalt publicerar den här typen av information.

Tror du att Telia Soneras utrustning bidrar till att oppositionella fängslas?

– Det är det som är paradoxen med telekom, det bidrar i grunden till mer öppna samhällen med ökad kommunikation, sociala medier, och så vidare. Men sedan finns det myndigheter som använder telekom för övervakning.

Så tror du att Telia Soneras utrustning har bidragit till att oppositionella fängslas?

– Alltså, man ska tänka på att övervakning inom telekom förekommer i hela världen, i Sverige, i New York och i Tadzjikistan.

Vad vill du säga till dem som reagerar mot att ett delstatligt svenskt företag hjälper en diktatur övervaka sina invånare?

– Att telekom i grunden är något som bidrar till mer öppna samhällen och utveckling till demokrati. Men det finns de här utmaningarna, och det är därför vi arbetar för att respektera mänskliga rättigheter och har en policy för frågorna. Ett sätt att jobba med detta är att vara transparent. Ett annat att söka bygga allianser med andra intressen som vill verka för bättre lagar och processer i utmanande länder.

Annons
Annons
X
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X