Annons
X
Annons
X

Telebolagen ska inte ta lagen i egna händer

Telebolagen bör inte avgöra vilka lagar som gäller på internet, det kan alla skriva under på. Men det blir fallet när lagliga tjänster som Skype blockeras, samtidigt som man inte agerar mot olagliga sajter som The Pirate Bay. IT-minister Anna-Karin Hatt kan omöjligt ha en viktigare uppgift just nu än att garantera demokrati, rättsordning och skydd av den enskildes rättigheter även på internet, skriver internetdebattören Per Strömbäck.

BRÄNNPUNKT | INTERNET

I klartext betyder detta att abonnenterna får betala extra för möjligheten att använda Skype i mobilen.
Per Strömbäck

De svenska telebolagen framställer sig gärna som teknikutvecklingens bästa vän. Ofta så till den grad att man inte drar sig för att beskylla andra branscher för att vara direkt teknikovänliga. Detta har varit särskilt tydligt i frågan om kultursektorns kamp för att stoppa den olagliga spridningen av böcker, film och andra upphovsrättsskyddade verk över internet. ”Man kan inte vara emot ny teknik”, ”det går inte att stoppa utvecklingen”, ”man kan inte föra krig mot sina egna kunder” har det syrligt kommenterats som förklaring till varför telebolagen underlåter att ta något som helst ansvar när deras tjänster och nät används i olagliga syften.

Det framstod därför som häpnadsväckande ironiskt när Ekot nyligen rapporterade om telebolagens senaste initiativ – att utveckla teknik för att blockera de populära och helt lagliga tjänsterna Skype och Viber.

Annons
X

Allt fler mobiltelefonanvändare använder tjänster för så kallad IP-telefoni för att ringa röstsamtal. Tjänsterna, som enkelt kan laddas ner till en smart mobiltelefon, gör det möjligt att använda mobiltelefonens internetuppkoppling för att ringa röstsamtal. På så sätt är det möjligt att ringa till andra mobiltelefoner över hela världen utan att behöva betala de ofta skyhöga avgifterna för internationella telefonsamtal. Idén har gjort Skype till ett av Sveriges internationellt mest framgångsrika IT-företag någonsin.

Telebolagens affärsmodeller är dock inte anpassade till utvecklingen och efter noggrant övervägande verkar man nu alltså ha kommit fram till att den bästa vägen framåt är att med tekniska medel blockera samtalen. Telia säger till Ekot att företaget ”måste kunna ta betalt” och påpekar att vissa abonnemang kommer att tillåta IP-telefoni, andra inte. I klartext betyder detta att abonnenterna får betala extra för möjligheten att använda Skype i mobilen.

Det finns en viktig politisk fråga här: IP-telefoni är lagligt. Skype begår inte något brott när de låter användarna ringa gratis över nätet. Det vill alltså telebolagen blockera. Men när det gäller olagliga tjänster som driver efterfrågan på telebolagens tjänster verkar inställningen vara en annan. Den 1 februari i år vann hovrättens dom mot The Pirate Bay laga kraft – sajtens verksamhet bryter mot lagen och männen bakom sajten dömdes till fängelsestraff och dryga böter. Ändå görs knappast några liknande ansträngningar från telebolagen för att stoppa sajten. Och detta trots att kundavtalen tydligt anger att abonnemanget inte får användas för att begå brott.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Att företag agerar i eget intresse hör en fungerande marknadsekonomi till, men det agerande som telebolagen nu visat prov på är ett demokratiproblem. Är det rimligt att det är telebolagen som avgör vilka lagar som gäller, och inte gäller, på nätet? Är det rimligt att Telias affärsmodell ska få styra vad vi får och inte får göra på nätet, även om det står i strid med gällande lagstiftning och rättsskipning?

    Problemet med det allt mer kaosartade rättsläget på nätet gavs ytterligare en dimension i den uppmärksammade dokumentären Du är Googlad som SVT:s Dokument inifrån visade nyligen. I programmet skildras hur två personers liv slagits i spillror efter att privata uppgifter och lögner spridits om dem på nätet. Det är inte Google som publicerat dem, men det är främst via söktjänsten som de fortsätter att spridas. I yttrandefrihetens namn vägrar Google att ta bort sökträffarna, vilket vittnar om en annan typ av laglöshet. Yttrandefriheten blir i praktiken en yttrandeanarki och samhällets ordinarie trygghetsfunktioner är satta ur spel.

    Det går inte längre att blunda för problemen med den nuvarande maktordningen på nätet. Vi behöver hitta en rimlig balans mellan olika intressen på internet och vägen framåt är starkare skydd för den enskildes rättigheter samt ett större ansvarstagande från telebolagen. Stödet för denna linje är starkt. I Post & Telestyrelsens egen konsumentenkät från i år anser 81procent av de tillfrågade att det är bra att internetoperatören filtrerar bort skräppost och 82 procent är positiva till att oönskade hemsidor filtreras. Ju mer skydd desto bättre anser 60 procent av de tillfrågade. Allmänheten tar med andra ord risken för brott och kränkningar i den digitala världen på allvar.

    IT-minister Anna-Karin Hatt måste återta kontrollen över den digitala utvecklingen och peka ut en färdriktning för hur vi skapar ett rättsäkert internet där den enskildes rättigheter värnas. Att blockera tjänster och innehåll på internet kan vara motiverat om de står i strid med lagstiftning eller tydligt inskränker en individs rättigheter, men att överlåta detta till telebolagens godtycke är ingen bra lösning.

    PER STRÖMBÄCK

    internetdebattör, redaktör ”Netopia – forum för digitala samhällsfrågor”. I höst aktuell med antologin ”Myten om internet” (redaktör tillsammans med Pelle Snickars)

    LÄS OCKSÅ: Teleoperatörer ska inte kunna blockera tjänster

    LÄS OCKSÅ: Ta kontroll över din identitet på nätet

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X