Annons
X
Annons
X
Motor
Reportage

Teknikrace för att klara miljömålen

Alla biltillverkare jagar koldioxid. Men medlen för att sänka eller helst eliminera förbrukningen av bensin och diesel skiljer sig åt, och flera teknikspår utvecklas parallellt.

Den så kallade bränslecellsstacken sitter fram i Toyota Mirai. I bilens bakdel finns tanken för vätgas.

Den så kallade bränslecellsstacken sitter fram i Toyota Mirai. I bilens bakdel finns tanken för vätgas. Foto: Toyota

Hållbar motor

Kia Soul finns i ett rent eldrivet utförande och kostar då cirka 370 000 kronor. BMW i3 är också eldriven och kostar cirka 340 000 kronor. Foto: Eric Lund

Kommer Volkswagenskandalen att leda till dieselmotorns snara död? Direkt efter avslöjandet i höstas drog vissa bedömare den slutsatsen. Samtidigt har bilindustrin de senaste 10–15 åren investerat såväl miljarder i utvecklingskostnader som prestige i dieseltekniken.

Att utvecklingen tog fart på 2000-talet beror på den lägre förbrukningen jämfört med bensinmotorer. När kraven på lägre utsläpp av koldioxid skärptes i omgångar var ökad användning av diesel den genaste vägen. Biltillverkarna har pressat förbrukningen till nivåer som få trodde var möjliga på 1990-talet. Ändå finns stora problem kvar att lösa. Ett av dem är utsläppen av hälsovådliga kväveoxider. På alltfler håll i världen höjs politiska röster för att radikalt minska användningen av fossila bränslen.

Vilka är då alternativen till förbränningsmotorn, driven av bensin eller diesel? Svaret är inte entydigt. I stället pågår ett teknikrace, där flera vägar prövas parallellt. Ett huvudspår går ändå att skönja: elektrifiering.

Annons
X

Toyotas bränslecellsbil Mirai vid en vätgasmack. Foto: Toyota

Världens största biltillverkare, Toyota, tror till exempel inte på traditionella elbilar. I stället har dottermärket Lexus ända sedan 1990-talet satsat på hybriddrivning. Det innebär att en elmotor och en bensinmotor hjälps åt. Batterierna laddas av bensinmotorn, samt genom energi som återvinns vid inbromsningar.

Toyota har endast motvilligt gjort modeller med nästa steg på trappan: så kallade laddhybrider. De fungerar som en vanlig hybridbil, men batteriet kan även laddas med en sladd i vägguttaget. Det ökar väsentligt räckvidden som bilen kan köras utan hjälp av en förbränningsmotor.

Volvo satte sin första laddhybrid i produktion 2012. Den nya modellgenerationen är förberedd från början, som här den nyligen lanserade sedanmodellen S90. Foto: Volvo

Den här tekniken sätter även många andra biltillverkare sitt hopp till. Däribland Volvo, som redan 2012 lanserade V60D6, i vilken en femcylindrig dieselmotor får assistans av en kraftfull elmotor. Sedan dess har Volvo även utvecklat laddhybrider med kombinerad bensin- och eldrift. På den svenska marknaden har bland andra Mitsubishi haft framgångar med sin laddhybrid i suv-utförande, Outlander PHEV. Även Audi, BMW, Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har laddhybrider på programmet.

Honda börjar i år sälja bränslecellsbilen Clarity på vissa marknader. Foto: Honda

Nästa steg är att helt plocka bort förbränningsmotorn. Den stora invändningen mot elbilar har varit den klena räckvidden. Längst har amerikanska Tesla kommit. Uppåt 40 mil verkar inte vara en omöjlighet för deras vassaste modeller.

Volkswagen presenterade nyligen en uppgradering av batteriet i E-Golf, så att kapaciteten ökar med 32 procent. Räckvidden ska öka från 19 till 25 mil utan att batteriet har blivit mer skrymmande eller tyngre. Nissan Leaf har uppgraderat batteriet och ökat körsträckan från 20 till 25 mil.

Den stora suv-modellen GLE 500e från Mercedes-Benz kombinerar en bensindriven V6-motor med eldrift. Batteriet kan laddas exempelvis vid de laddstolpar som blir allt vanligare i parkeringshus och vid köpcentrum. Foto: Eric Lund

Men den största snackisen i branschen är bränslecellsbilar. Fördelen är att de producerar elektriciteten internt. Bilen tankas med vätgas, som omvandlas i en elektrolytisk process i stacken med bränsleceller. Resultatet blir kraft till elmotorn som driver bilen, och ur avgasröret kommer endast vattenånga. Bland de biltillverkare som tror på denna teknik finns Toyota, Honda, Hyundai och Mercedes-Benz. Toyota räknar med att sälja 30 000 bränslecellsbilar år 2020. Problemet är att det krävs en stor infrastruktursatsning för att bygga mackar där vätgas kan tankas, och eventuellt även produceras lokalt.

2020 pågår säkert fortfarande teknikracet. Men kanske har några tydligare spår utkristalliserat sig.

Annons
Annons

Den så kallade bränslecellsstacken sitter fram i Toyota Mirai. I bilens bakdel finns tanken för vätgas.

Foto: Toyota Bild 1 av 6

Kia Soul finns i ett rent eldrivet utförande och kostar då cirka 370 000 kronor. BMW i3 är också eldriven och kostar cirka 340 000 kronor.

Foto: Eric Lund Bild 2 av 6

Toyotas bränslecellsbil Mirai vid en vätgasmack.

Foto: Toyota Bild 3 av 6

Volvo satte sin första laddhybrid i produktion 2012. Den nya modellgenerationen är förberedd från början, som här den nyligen lanserade sedanmodellen S90.

Foto: Volvo Bild 4 av 6

Honda börjar i år sälja bränslecellsbilen Clarity på vissa marknader.

Foto: Honda Bild 5 av 6

Den stora suv-modellen GLE 500e från Mercedes-Benz kombinerar en bensindriven V6-motor med eldrift. Batteriet kan laddas exempelvis vid de laddstolpar som blir allt vanligare i parkeringshus och vid köpcentrum.

Foto: Eric Lund Bild 6 av 6
Annons
X
Annons
X