Annons
X
Annons
X

”Ta nationellt grepp om it i vården”

Vårdpersonal tvingas tillbringa allt mer tid vid tangent­bordet på grund av bristfälliga it-system. Det medför att man får allt mindre utrymme för att ta hand om patienterna, skriver läkarna Sarah Jevrém, Magnus Nordlund och Petter Trillkott.

Sarah Jevrém, Magnus Nordlund och Petter Trillkott.

Sarah Jevrém, Magnus Nordlund och Petter Trillkott. Foto: Privat

DEBATT | SJUKVÅRD

En grundläggande svaghet i de nuvarande systemen är att data lagras i ett leverantörsspecifikt format.

Dåligt fungerande it-system är sedan åtskilliga år en källa till förtvivlan hos vårdpersonal på alla nivåer. Användar­vänlighet och ändamålsenlighet lyser med sin frånvaro. Många landsting har sytt ihop ett lapptäcke av system som kräver multipla separata inloggningar och ett flertal sökningar för att finna adekvat information och utföra administrativa åtgär­der för en och samma patient. När vi före­visar våra it-system i skarp användning för befattningshavare utan tidigare erfarenhet av användarsidan av systemen möts vi av en kombination av vantro och missmod.

Att vårdpersonal tvingas tillbringa allt mer tid vid tangentbordet medför att man får mindre utrymme för själva syftet med sjukvården – att ta hand om våra patienter. För tio år sedan kunde man som jourläkare på akuten tillbringa största delen av sin tid med patienter och endast en mindre del med administra­tion. Nuförtiden är det tvärtom.

Annons
X

Efter många år har man nu på ledningsnivå ­insett hur illa det är ställt och beslutat bygga nya system från grunden. Exempelvis har Region ­Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen inlett ett samarbete för att gemensamt förbereda införskaffandet av en ny processkärna och gemensam systemutveckling.

Problemet är att man därmed endast skaffar ­modernare system, med i grunden samma begränsningar som de gamla.

En grundläggande svaghet i de nuvarande systemen är att data lagras i ett leverantörsspecifikt format. Detta medför att man låses fast vid ett visst system och en viss leverantör. Data kan endast med stor olägenhet och till höga kostnader migreras till ett konkurrerande system. På så sätt finns i princip ingen fungerande konkurrens när man väl börjat använda sitt system.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En annan begränsning är att var vårdgivare i dagsläget lagrar sin egen data på egna servrar.

    När det under en konsultation framkommer att patienten tidigare behandlats eller diagnostiserats för ett tillstånd med relevans i den aktuella situationen är det omöjligt att i realtid inhämta under­söknings­fynd eller journaldata från en annan vårdgivare. Detta innebär att konsultationen inte blir så effektiv för patienten som kunde vara fallet.

    Lösningen på dessa problem skulle kunna vara att inrätta en nationell databas med data i icke­proprietärt standardformat.

    Varje medborgare skulle där ha sin egen katalog med journaldata, röntgenbilder laboratorievärden och så vidare. Det skulle innebära att informationen blir tillgänglig därhelst det gagnar patienten.

    Om man blir akut sjuk utanför bostadsorten kan data relevanta för behandling av det aktuella tillståndet, gamla EKG, röntgenbilder och så vidare snabbt inhämtas. Vårdcentralen skulle kunna få ett bättre grepp om vad som egentligen skedde när patien­ten låg på sjukhus. Sjukhusläkaren som överväger att erbjuda en planerad operation skulle snabbt kunna se hur patientens lungfunktion egentligen varit vid kontroller på vårdcentralen.

    Genom att all relevant information finns tillgänglig där patienten är höjs kvaliteten och säkerheten i vården.

    Frågeställningar kring journalsekretess blir naturligt­vis aktuella i ett sådant sammanhang. I dagsläget har var vårdgivare tillgång till egen journal och den som är aktiv i aktuell behandling har rätt att läsa den. Dessa grundförutsättningar skulle kunna kvarstå, men patienten skulle kunna ge en ny vårdgivare tillfällig tillgång till viss information i syfte att förbättra omhändertagandet.

    En annan uppenbar vinst är att sjukvårdshuvudmannen har full kontroll över sina egna data och fritt kan välja programvara för att hantera den­samma. Olika leverantörer skulle då få konkurrera om att leverera effektiv och prisvärd programvara för att presentera och skriva aktuell data. Om ­användarna inte är nöjda med hur journaldata­systemet fungerar kan ett konkurrerande system köras parallellt och man kan därefter välja det ­bästa. Detta skulle naturligtvis sätta press på industrin att förbättra sina produkter.

    På så sätt skulle vi få ett framtidssäkert system som säkerställer att all relevant information kring en patient blir tillgänglig när den behövs. Vi skulle säkerställa flexibilitet i systemen och fungerande konkurrens i branschen.

    Att låta landstingen fortsatt driva sina egna lösningar enligt samma principer som förut skulle innebära ytterligare ett förlorat decennium. Dags för socialdepartementet att kliva in på banan?

    Sarah Jevrém

    specialistläkare anestesikliniken, ordförande Nordvästra Götalands läkarförening

    Magnus Nordlund

    överläkare ortopedi, klinikombud Nordvästra Götalands läkarförening​

    Petter Trillkott

    ST-läkare kirurgi, fd it-konsult med fokus på informations- och nätverkssäkerhet

    samtliga vid NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus–Norra Älvsborgs länssjukhus

    Annons
    X

    Sarah Jevrém, Magnus Nordlund och Petter Trillkott.

    Foto: Privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X