Annons
X
Annons
X

SVT: Vi behandlar varumärken lika

Det finns flera grunder som styr SVT:s bedömning av när och hur ett varumärke kan synas i ett program. Ingen av dem handlar om dagsform och godtycklighet, skriver Albert ­Svanberg, SVT, i en replik.

Olika varumärken behandlas likadant, skriver Albert ­Svanberg, SVT.

Olika varumärken behandlas likadant, skriver Albert ­Svanberg, SVT. Foto: Anders Strömquist/SVT

REPLIK | PUBLIC SERVICE

SVT ställer inte ett varumärke mot ett annat, det är inte bedömningen.

Bestämmelsen om otillbörligt kommersiellt gynnande, som gäller både SVT och till exempel TV4, finns i radio- och tv-lagen 5 kap. 5 § och lyder i sin helhet:

”Program som inte är reklam får inte otillbörligt gynna kommersiella intressen. Det innebär att programmet inte får 1. uppmuntra till inköp eller hyra av varor eller tjänster eller innehålla andra säljfrämjande inslag, eller 2. framhäva en vara eller en tjänst på ett otillbörligt sätt.”

Annons
X

Att reglerna följs prövas av granskningsnämnden och genom nämndens beslut skapas kontinuerligt praxis.

En grund är att ”ett gynnande av kommersiellt intresse kan accepteras om det är motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse”. Ju ­mindre informations- och/eller underhållnings­intresse som finns, desto mindre gynnande kan tillåtas. Omvänt gäller att en högre grad av gynnande kan tillåtas om informations- och/eller underhållningsintresset är betydande.

Carsten Carlsson anser (SvD Debatt 30/1) att det är ”svårt att finna något mer inkonsekvent beteende än det som till exempel SVT uppvisar i sina olika sändningar om ett varumärke ska få synas eller inte”. Som exempel nämner han att samtidigt som det syns många olika logotyper i sportsändningar så kan sändningen i grannkanalen ha tejpade produkter. Detta tolkar Carlsson som inkonsekvent och att publicistiska beslut baseras på dagsform och godtycklighet. Tvärtom, skulle jag säga. Hans exempel handlar nämligen om två helt olika förhållanden, också formulerat i praxis:

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    ”När sändningarna sker under förhållanden som programföretaget helt råder över och när exponeringen inte kan motiveras av några redaktionella skäl ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken eller logotyper.”

    Särskild restriktivitet gäller alltså när SVT själva helt råder över förhållanden – exempelvis olika typer av program från våra egna studior. Vid sändningar från idrottsevenemang däremot råder inte SVT över förhållandena kopplade till arenan och deltagarna. Praxis här innebär att exempelvis också kunna göra intervjuer i den miljön.

    Att granskningsnämnden 2015 fällde ett reportage i Sportspegeln för otillbörligt kommersiellt gynnande står inte i motsats till att loggor syns i sändningar av sportevenemang. Den fällningen baserades på att nämnden ansåg att inslaget i stora delar var inspelat i en miljö som SVT rådde över.

    Carlsson ifrågasätter också hur kulturföreteelser/produkter uppmärksammas i program. Det är en del av SVT:s uppdrag att bevaka, spegla och kritiskt ­granska händelser också på kulturlivets områden. Även här finns praxis, till exempel:

    ”Program och inslag som uppmärksammar nya böcker, filmer, skivor med mera har i allmänhet godtagits med hänsyn till informations- och underhållningsintresset men det finns exempel på fällande beslut i nämndens praxis.”

    Få SVT-program fälls i det här sammanhanget. Då det skett har det handlat om att fokuseringen på ­varan/tjänsten blivit för stor – i vissa fall också följt av positiva värdeomdömen.

    Vem som helst kan anmäla SVT till granskningsnämnden. Under 2015 begärde nämnden in yttranden av SVT i 61 ärenden. SVT fälldes i 15 av fallen. Sju av yttrandena handlade om gynnande. Två av dessa fälldes för otillbörligt gynnande vilket också är snittet under den senaste tioårsperioden.

    Det är skillnad mellan gynnande och otillbörligt gynnande. Sådana bedömningar görs hela tiden på SVT och det finns förstås situationer som kan vara svårbedömda. Ibland kan också gransknings­nämndens beslut verka motsägelsefulla.

    SVT tar de här frågorna på stort allvar och vi ut­värderar varje fällning. SVT Programetik håller kontinuerligt utbildningar och seminarier över hela före­taget i publicistiska frågor, däribland otillbörligt gynnande. Vi ger också dagligen råd till SVT:s olika redaktioner och projekt.

    Att, som Carsten Carlsson, hävda att ”Det måste anses vara högst odemokratiskt att varumärken inte har lika rätt inför public service publicistiska beslut” är att bygga en åsikt på en utgångspunkt som inte finns.

    SVT ställer inte ett varumärke mot ett annat, det är inte bedömningen. Olika varumärken behandlas likadant – det är förhållandena, graden av exponering, informations- och/eller underhållningsintresset som varierar och bedöms i de enskilda fallen.

    Albert Svanberg

    chef

    SVT Programetik

    Albert Svanberg Foto: Johan Paulin/SVT

    Annons
    X

    Olika varumärken behandlas likadant, skriver Albert ­Svanberg, SVT.

    Foto: Anders Strömquist/SVT Bild 1 av 2

    Albert Svanberg

    Foto: Johan Paulin/SVT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X