Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Torbjörn Isacson: Svindyr elnota - så mörkar eljättarna överpriserna

Samtidigt som svenskarna hukar under sina elnotor, försvinner pengarna utomlands. Trion som styr elmarknaden består av en finländsk och en tysk börsjätte och en statlig svensk som gör usla internationella affärer. Alla tre försöker på olika sätt dölja sin sanslösa lönsamhet i Sverige.

Den svenska kraftbranschen har gått från ett spritt – främst kommunalt – styre och reglerat låga priser till oligopol och kraftigt höjda priser.

Under 2000-talet är det bara Irland som kan matcha de svenska prisökningarna. Jämför man med den disponibla inkomsten är bara Bulgarien dyrare än Sverige. Och då har bulgariska hushåll lägst kostnader – det är deras låga löner som gör att de pressar sig förbi Sverige i denna dystra eltabell.

Fjolåret blev det dyraste hittills för svenska elkunder, där det vinterslagna december slog ett nytt bistert prisrekord. Sista kvartalet i fjol var snittpriset för en megawattimme på den hårt kritiserade elmarknaden Nordpool 62,1 euro, mot 36,6 euro samma period året innan. Och Sverige låg ännu högre, eller på 66,6 euro.

Annons
X

SvD Näringsliv avslöjade i förra veckan också att konsumenterna nu regelmässigt får ta smällen vid pristoppar på ett annat sätt än tidigare.

Samtidigt som elbolagen producerar oerhört billig el från inte minst vattenkraft i Sverige, har priserna nu gått om de kontinentaleuropeiska priser som tidigare närmast var ett avlägset tak. Detta på grund av ett obsolet system där dyrast tänkbara energi styr slutpriset.

Men medan hushållen rasar jublar eljättarna. Den statliga jätten Vattenfalls bokslut i torsdags visade med all tydlighet hur bolaget spenderar svenska övervinster på usla internationella affärer.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den nordiska verksamheten förbättrade i fjol rörelseresultatet med över 50 procent till 16,7 miljarder kronor. Varje försäljningskrona gav en vinst på 37 öre i den nordiska verksamheten, medan Vattenfalls i särklass största verksamhet, i Tyskland och Polen, inte ens når 10 procents rörelsemarginal.

    Därtill kommer att Vattenfalls holländska rekordköp av Nuon utvecklats katastrofalt,och bolaget tvingades för fjolåret göra nedskrivningar på 11 miljarder kronor i Tyskland och Benelux.

    Dessutom gömmer Vattenfall undan vinsterna från den svenska kärnkraften i affärsområdet Pan Europe, där den får samsas med diverse lönsamhetsmässiga problemhärdar som tysk kärnkraft och vind. Och det ser ungefär likadant ut hos de andra två giganterna på den svenska oligopolmarknaden för el.

    Den finländska börsgiganten Fortum har nära 900 000 kunder i Sverige. Koncernen har över 200 ­vattenkraftverk i landet, och är delägare i de sex kärnkraftreaktorerna i Oskarshamn och Forsmark.

    Även om företaget inte redovisar på landsnivå så framgår det vilken fantastisk lönsamhet billigt producerad el ger med dagens priser. Affärsområdet Power, som i praktiken till lika delar består av vattenkraft och kärnkraft i Norden, visar närmast sanslösa siffror. I fjol omsatte Power 2,7 miljarder euro, och redovisade ett rörelseresultat på 1,3 miljarder euro. Det ger en marginal på nära 50 procent.

    Det står i bjärt kontrast till Fortums ryska verksamhet, den klart viktigaste marknaden utanför Norden. Där lyckades koncernen med nöd och näppe visa svarta siffror. Och året innan gick Fortum med förlust i Ryssland. Så medan de senaste två åren bjudit den finländske kraftjätten på fantastiska vinster i den svenska verksamheten är facit i Ryssland, som inte är känt för milda vintrar, förluster.

    Den tyska börsjätten Eon skryter med att vara en av Sveriges största investerare, mellan 2006 och 2013 ska bolaget investera närmare 60 miljarder kronor i landet. Koncernen kommer inte med sitt bokslut förrän den nionde mars, men det råder ingen tvekan om att den svenska verksamheten ser riktigt stark ut.

    De första nio månaderna ökade hela Eon försäljningen med 11 procent till 63,9 miljarder euro, medan rörelseresultatet ökade med 9 procent till 8,0 miljarder euro.

    Men den nordiska verksamheten lyfte försäljningen med 32 procent till 3,2 miljarder euro, och rörelseresultatet med hela 50 procent till 606 miljoner euro.

    Även om siffrorna är valutadopade så talar de ett tydligt språk. Den nordiska verksam­heten ökar försäljningen betydligt mer än övriga koncernen, och lönsam­heten är väldigt mycket bättre här. Medan Eon talar om prispress som matchas med effektivitetsförbättringar på andra håll i världen, handlar det i Sverige och övriga Norden om ”väderdrivna volymökningar” och högre priser för slutkonsumenten.

    För fjärde kvartalet förväntar sig Eon minskat rörelseresultat i två av de tre största affärsområdena, Centraleuropa och Pan-european gas. De klart mest positiva förväntningarna finns på den nordiska verksamheten.

    Även om kraftjättarna gör sitt bästa för att smussla undan den svenska överlönsamheten i sin redovisning, så är det tydligt att den svenska elmarknaden inte fungerar som den borde. El­upproret har långt kvar till mål.

    Följ E24 på Twitter eller Facebook.

    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X