Annons
X
Annons
X

Sverige varnas för snabb betygsreform

Lågpresterande barn påverkas negativt av betyg – och ingen påverkas direkt positivt. Det är slutsatsen i en stor genomgång av existerande betygsforskning som presenteras i dag. Det finns heller inget samband mellan tidiga betyg och goda Pisaresultat, slår forskarna fast och varnar för en förhastad betygsreform.

Varken tolvåringar eller högskolestudenter, hög- eller lågpresterande, presterar bättre om de får betyg. Det är en av slutsatserna i en omfattande forskningsgenomgång av nationell och internationell betygsforskning som överlämnas till det nya Skolforskningsinstitutet idag.

Det var före detta utbildningsminister Jan Björklund (FP) som initierade institutet för att samla aktuell skolforskning. Nu sågas alltså den reform, betyg i årskurs 4, som Alliansen meddelat att man planerar att genomföra, trots nej från majoriteten av remissinstanserna och lärarfacken.

– Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre. Men även studenter på universitetsnivå påverkas positivt av färre betyg som kommer senare under utbildningen, än många betyg som kommer tidigare, säger Alli Klapp, en av fyra forskare som står bakom rapporten.

Annons
X

Formativ bedömning, alltså tydlig feedback och information om vad som kan förbättras, påverkar däremot prestationen tydligt positivt, enligt forskningen – medan negativ feedback påverkar negativt.

Att i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund
Christian Lundahl

Alli Klapp, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, har i den största svenska betygs- undersökningen jämfört prestationen hos elever som fick betyg i årskurs 6, med dem som inte fick betyg.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Studien visade att de lågpresterande elever som fick betyg i årskurs 6 presterade sämre än de som inte fick betyg. De högpresterande påverkades inte nämnvärt, varken positivt eller negativt.

    Ett argument för tidiga betyg har varit att länder med goda Pisaresultat också har betyg tidigt i årskurserna. Men enligt forskarna finns det inte något samband mellan tidiga betyg och höga Pisapoäng.

    Vissa länder med tidiga betyg ligger högt i resultat, men det går inte att se något samband på gruppnivå. I stället är det annat i ländernas skolsystem som påverkar resultaten, menar forskarna.

    – De här jämförelserna, som ofta görs i politiken, är problematiska. Det kan funka bra med exempelvis tidiga betyg eller uppförandebetyg i ett land, men att det ger bra resultat där betyder inte att det kommer att göra det i Sverige, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet som håller i forskningssammanställningen.

    – Man bör vara väldigt försiktig med att säga att så här gör de i en del länder och då får de här resultaten. Den forskning som jobbar med landjämförelser brukar varna för det.

    Ett lands kultur, traditioner och historia ligger bakom hur utbildningssystemet ser ut och vad som fungerar, menar han. Det är heller inte alltid samma sak som jämförs i de olika länderna. Ibland kan det handla om skriftliga omdömen, trots att ett land kallar det för betyg. Det kan också handla om att man sätter betyg i några enstaka ämnen i lägre årskurser.

    Det betygsforskarna däremot ser är att inget annat EU-lands betygssystem verkar ha reformerats lika intensivt som det svenska. Utifrån slutsatserna varnar de nu politikerna för att gå för snabbt fram.

    – Att i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund, säger Christian Lundahl.

    Först vill forskarna kunna utvärdera reformen med betyg i årskurs 6, något som snart blir möjligt, när de första elever som fick betyg i sexan slutar nian.

    – Inom de närmaste åren kommer vi att få ett stort underlag för att fatta kloka beslut. Att fatta beslut nu, eller ens nästa år, vore ansvarslöst.

    Det är just elevernas självkänsla och motivation som riskerar att påverkas av summativa betyg istället för konkret feedback, menar forskarna. Och som det ser ut idag har svenska lärare liten eller ingen utbildning i betygssättning och bedömning med sig från Lärarhögskolan. Först 2011 infördes ämnet i kursplanen.**

    – Elevens optimistiska syn på sig själv att lyckas är helt avgörande för att också lyckas i skolan, säger Christian Lundahl.

    **

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X