Annons
X
Annons
X

”Sverige saknar en genomtänkt bostadspolitik”

Arkitekter och ingenjörer Sverige pekar på att Sverige idag saknar en genomtänkt bostadspolitik. Idag är politiken splittrad, spretig och aktörer motverkar varandra. Det skriver Monica Renstig och Anders Persson i en ny rapport.

Folk tältar i kö inför säljstarten av nybyggda bostäder i södra Stockholm, i april 2015.

Folk tältar i kö inför säljstarten av nybyggda bostäder i södra Stockholm, i april 2015. Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | BOSTADSPOLITIKEN

Sverige har vuxit med nästan två miljoner personer under de senaste 50 åren. Bara under de senaste tio åren har vi blivit 600 000 fler. Det råder akut bostadsbrist i Sveriges största städer och priserna stiger dramatiskt. Samtidigt är rörligheten låg, det byggs för lite och det som byggs blir för dyrt för att kunna efterfrågas av unga, studenter och låginkomsttagare – och av de många nyanlända flyktingar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.

Ett av felen med bostadspolitiken är därmed att den inte finns. Det som skulle kunna vara bostadspolitik har reducerats till ren byggpolitik. Det är ett av de fem fel vi pekar på i rapporten ”Fem fel med bostadspolitiken”. Den bygger på ett femtontal intervjuer med företrädare för de svenska teknik- och designföretagen. De flesta av de intervjuade är ingenjörer och arkitekter som jobbar nära bostadsproduktionen. De är en grupp vars intryck ger en sällsynt inblick i systemfelen inom svensk bostadspolitik.

Intervjuerna speglar en bostadspolitik som är splittrad, spretig och ofta motverkar sina egna syften: det en aktör försöker uppnå har en annan i uppgift att förhindra. Pastoratet för en samlad bostadspolitik är därför alldeles för splittrat. Marknaden ansvarar för byggandet, kommunerna för marken, staten för skatter och regelverk och Riksbanken för de finansiella villkoren för hushållen.

Annons
X

För att få bukt med problemen på bostadsmarknaden krävs en aktiv bostadspolitik och ett nationellt helhetsansvar för byggande.

Det finns fler fel som vi pekar på i rapporten.

• Försiktighetskultur har skapats av överreglering som ger köer.

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Bostadsmarknadens många regleringar påverkar i vilken omfattning det byggs nya bostäder. Hela 35 olika restriktioner avgör idag var man får bygga och inte.

    Den kommunala planprocessens många steg med kötider till varje moment skapar anmärkningsvärt långa ledtider. Det har lett till en försiktighetskultur bland tjänstemän. Tjänstemännens aktiva uppgift att hjälpa till i bostadsbyggandet har övergått i ett reaktivt förhållningssätt kantat av överprövningar och byråkrati.

    • Höga kostnader på grund av bristande konkurrens.

    De svenska byggkostnaderna är 72 procent högre än genomsnittet i EU. Att bostadsbyggandet är så pass dyrt beror på överreglering i kombination med låg konkurrens som hindrar nya aktörer och idéer att komma in på marknaden. Regelbördan måste reduceras och processer förenklas så att nya och framförallt mindre aktörer kan komma in på marknaden och förnya bostadsbyggandet.

    • Vi bygger idag bostäder – inte livsmiljöer.

    Det behövs fler bostäder i Sverige, men de behöver också byggas samman till attraktiva urbana miljöer. Om fokus alltför ensidigt läggs på antalet bostäder riskerar vi att upprepa misstag från miljonprogramsåren. Då byggdes likriktade, glesa och trista bostadsöar som krävde bilanvändning. På samma filosofi vilar även många av dagens nybyggda bostadsområden, trots att de flesta arkitekter vill se tätare bebyggelse och minskat bilberoende. Orsaken är att bostadsbyggandet blivit överpolitiserat på lokal nivå. Politikerna måste tänka på sådant som att bli omvalda, och protester och överklaganden leder ofta till malpåse eller kompromissarkitektur.

    Politiseringen av bostadsbyggandet begränsar även arkitekternas kreativitet och inflytande. Politiskt fokus behöver därmed flytta från att detaljreglera enskilda hus till att skapa förutsättningar för attraktiva områden och livsmiljöer.

    • Finansieringssystemet fungerar inte.

    Finansieringen av bostäder utmärks av ett virrvarr av olika offentliga aktörer som i det närmaste tävlar om att införa åtgärder – som motverkar varandra. Staten vill att det byggs mer och skickar subventioner till byggföretagen, medan många kommuner vill att det byggs mindre och begränsar den byggbara marken tillsammans med länsstyrelserna.

    Bristen på bostäder leder till hög efterfrågan, vilket gör att bostadspriserna ökar. Hushållen följer med i de stigande priserna eftersom räntorna är låga. Riksbanken fortsätter hålla låga räntor och oroas samtidigt av hushållens ökande skuldsättning och pläderar då för amorteringskrav. Det sker samtidigt som politikerna stimulerar fortsatt skuldsättning genom ränteavdrag. Rörligheten på bostadsmarknaden försämras i sin tur av flyttskatten, vilken ytterligare bidrar till att bostadsmarknaden stagnerar.

    Det svenska finansieringssystemet skulle bättre svara mot marknadens behov om det följde individerna, framförallt ungdomar och resurssvaga hushåll. I Norge finns en modell som kan inspirera. Där subventionerar staten ett bosparande för ungdomar upp till 34 år som gör att de senare kan köpa en lägenhet. Särskilda startlån för resurssvaga grupper ges av kommuner tillsammans med bostadsbidrag. Detta tillsammans med skattefri andrahandsuthyrning och bostadsförsäljning har lett till att det är relativt lätt att skaffa bostad i Norge.

    De fem problem som här beskrivits skapar en bostadsmarknad i obalans. Den akuta bostadskrisen gör att vi måste våga tänka nytt kring bostadspolitiken. En samlad bostadspolitik och ett samlat finansieringssystem måste åtminstone sträva mot det politiker säger sig vilja åstadkomma: fler och billigare bostäder.

    Monica Renstig

    ekonom och författare av skriften "Fem fel med bostadspolitiken"

    Anders Persson

    näringspolitisk chef, Svenska Teknik&Designföretagen

    Monica Renstig och Anders Persson Foto: Pressbild, Almega

    Annons
    X

    Folk tältar i kö inför säljstarten av nybyggda bostäder i södra Stockholm, i april 2015.

    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

    Monica Renstig och Anders Persson

    Foto: Pressbild, Almega Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X