Annons
X
Annons
X

Sverige positivt till kolkraftslån

Sverige säger ja till att Världsbanken lånar pengar till Sydafrika för att bygga världens fjärde största kolkraftverk. Hundratals miljö- och medborgarorganisationer vädjar till bankens styrelse att inte bevilja lånet.

Nästa vecka tar Världsbankens styrelse ställning till ett lån till Sydafrika för ett bygga ett jättelikt kolkraftverk. I full drift kommer det enskilda kraftverket att släppa ut 25 miljoner ton koldioxid om året, vilket motsvarar hälften av Sveriges årliga utsläpp.

Kolkraftverket, som projekteras av det statligt ägda energibolaget Eskom, blir det fjärde största i världen.

Ett 80-tal afrikanska och miljö- och medborgarrättsrörelser kräver att Världsbanken säger nej till lånet och får stöd i ett upprop från ytterligare ett hundratal i resten av världen.

Annons
X

USA överväger att säga nej, men Sverige, som ingår i en nordisk-baltisk valkrets i Världsbankens styrelse, kommer att säga ja. Det lovade vice statsminister Maud Olofsson när hon besökte Sydafrika för ett par veckor sedan. Varje land måste ta sitt eget beslut om vilken energikälla det vill ha, sade hon vid en presskonferens i Kapstaden, enligt börs- och nyhetssajten I-Net.

– Sverige skiljer sig inte från andra länder, man stödjer regeringar som säger att den här typen av investeringar är viktiga för landets och människornas utveckling. Men länder som Sverige är själva på väg in i en låg-fossil ekonomi och borde påverka Världsbanken att investera mer i lån till förnybar energi, säger Makoma Lekalakala som är programansvarig vid Earthlife Africa i Johannesburg till SvD.

Kolkraftprojektet medför stora problem för Sydafrikas människor och för miljön, och därför driver Earthlife Africa en kampanj mot projektet.

– Kolkraftverket innebär också kostnader som inte vägs in, som dåliga villkor vid kolgruvorna, tungt förorenade områden kring kraftverket, människor som blir sjuka i luftvägarna, säger Makoma Lekalakala.

Redan tidigare har Eskom beviljats ett lån av Afrikanska utvecklingsbanken och då sade den nordisk-baltiska valkretsen också ja, med stöd från Sverige. Det lånet var på 18,6 miljarder kronor. Lånet som Världsbanken ska besluta om den 9 april är på cirka 21 miljarder kronor varav knappt 2 miljarder kronor ska satsas på förnybar energi.

Lånen ska betalas tillbaka, i dollar, vilket oroar de organisationer som protesterar, eftersom den sydafrikanska randen är instabil.

– Fattiga sydafrikaner får höjda elpriser för att lånet ska betalas tillbaka, medan företagen har subventionerade avtal, säger Makoma Lekalakala.

I en färsk skrivelse till riksdagen beskriver regeringen att Sverige har diskuterat konflikter mellan miljö och stora investeringar för energiproduktion i styrelsen för de multilaterala utvecklingsbankerna. Sverige har i de sammanhangen verkat för att den ur miljöhänsyn bästa teknologin ska användas, enligt skrivelsen.

– På vilket sätt har Sverige har varit aktiva i samband med den här investeringen? Det ser man inte alls, säger Erik Lysén, vid internationell policychef vid Svenska kyrkan som stödjer uppropet mot Världsbanklånet.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) hänvisar till att lånet även innehåller satsningar på vind- och solenergi.

– Sydafrika har en stor och fattig befolkning och en efterfrågan på energi som ökar. Att säga nej skulle direkt motverka fattigdomsbekämpning men också att på sikt hitta förnybara energilösningar, säger hon.

Världsbankens analys är att alternativ energi inte räcker till för att klara den snabbt ökande efterfrågan.

– Det här är en rättvisefråga. Vi kan inte säga att de inte har rätt till energi, säger Gunilla Carlsson.

Annons
X
Annons
X
X
X
X
Annons
X