Annons
X
Annons
X

”Sverige måste på allvar ta tag i integrationen”

Den förra regeringen misslyckades med integrationen och den nuvarande ser ut att göra detsamma. Regeringens huvudspår nu förefaller vara utbildning. Det är i sig lovvärt, men faktum är att 153 000 personer förgäves sökte arbete i december, skriver nationalekonomen Alexander Nilson.

Sverige har allvarliga problem med en arbetsmarknad där utrikes födda har mycket svårt att få jobb, skriver artikelförfattaren, och efterlyser politisk handlingskraft.

Sverige har allvarliga problem med en arbetsmarknad där utrikes födda har mycket svårt att få jobb, skriver artikelförfattaren, och efterlyser politisk handlingskraft. Foto: Pi Frisk

DEBATT | INTEGRATION

Idag har Sverige cirka 153 000 arbetslösa födda i ett annat land. Arbetslösheten bland de som invandrat är hög, medan den är jämförelsevis låg för inrikes födda (15,2 respektive 4,6 procent, SCB dec 2015). Arbetslösheten i sig, men också skillnaden i arbetslöshet (10,6 procentenheter) skapar stora spänningar i samhället. Antalet arbetslösa kommer dessutom öka 2016 och 2017 när de som sökte asyl under 2015 får möjlighet att söka arbete.

I Tyskland är läget väsentligt annorlunda. Där var skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda 3,3 procentenheter 2014 (7,8 respektive 4,5 procent). Förbundskansler Angela Merkel har också många gånger kommenterat asylinvandringen till Tyskland med orden, vi fixar det (”Wir schaffen das”). När det gäller integrationen av utlandsfödda på den tyska arbetsmarknaden har hon fog för det. Den fungerar väsentligt bättre än i Sverige. Från samma utgångsläge 2005 har vi gått olika vägar.

Flera andra länder utöver Tyskland har också lyckats minska skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda 2005-2014 och ofta markant. Det gäller bland annat Norge, Finland, Storbritannien, Österrike och Schweiz. Bland de 29 länder som Eurostat täcker fanns det 2014 endast två som hade något större skillnad än Sverige i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda: Belgien och Spanien. När statistiken för 2016 så småningom blir klar är det dock troligt att Sverige kommer att vara allra sämst.

Annons
X

Nu ger inte dessa data någon heltäckande bild av integrationen av utlandsfödda på arbetsmarknaden. Många andra aspekter bör vägas in och inte minst sysselsättningsdata. De illustrerar dock att vi har allvarliga problem och att kraftfulla åtgärder behövs. För sådana åtgärder behövs ett bra underlag. Riksdagen bör därför begära en offentlig utredning som skyndsamt får komma med förslag till lösningar. Då skulle vi kunna få underlag för en saklig debatt, vilket vore väsentligt bättre än demagogiska påståenden i ett högt tonläge eller med mullrande indignation. Finanspolitiska rådet föreslog just en sådan utredning i december.

Fortsätter vi på nuvarande väg förvärras problemen. Vi har tagit oss an en stor invandring utan någon plan för integrationen. Parallellsamhällen i många städers utkanter blir allt mer överbefolkade. De som drabbas hårdast av detta är den stora majoriteten av hederliga och ambitiösa invandrare. Många lär inte hitta några jobb, de bor trångt och barnen går i svaga skolor. En del är ”låsta” i bostadsområden dominerade av kriminella gäng dit ambulans-personal inte vågar rycka ut utan poliseskort. Det faller inga granater på dessa bostäder, men frustrationen lär ändå växa sig stark hos många unga män i dessa områden. Vidar Andersson beskrev läget som ”Ett nytt Fattigsverige växer fram” (Folkbladet Östgöten, 7/1 2016).

En annan konsekvens av misslyckandet i integrationen på arbetsmarknaden är skenande offentliga kostnader. Det var ett viktigt motiv för Finanspolitiska rådet när de föreslog en expertkommission för att förbättra integrationen på svensk arbetsmarknad (21/12 2015).

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den förra regeringen misslyckades och den nuvarande ser ut att göra detsamma. Regeringens huvudspår nu förefaller vara utbildning. Det är i sig lovvärt, men faktum är att 153 000 personer förgäves sökte arbete i december. De valde inte utbildning. I de flesta fall gör vi klokt i att respektera dessa individuella val.

    En annan omtalat initiativ från regeringen är de så kallade ”snabbspåren”. Från februari har regeringen som ambition att starta snabbspår för 170 individer (kockar, slaktare, vårdper-sonal mm). Det motsvarar ungefär en promille (0,1 procent) av antalet arbetslösa som är födda utomlands!

    Är vi på rätt väg? Nej, det är inte min uppfattning. Verkligheten är i och för sig, som så ofta, komplex. Personligen möter jag såväl ambitiösa och välutbildade invandrare som motsatsen. Det gör jag som volontär i Röda Korsets verksamhet, träna svenska. Från dessa möten får jag många starka intryck. Emellertid är god statistik ett vida bättre underlag för slutsatser än aldrig så starka personliga upplevelser.

    Statistiken visar entydigt på stora behov av förändringar. Min förhoppning är därför att riksdagen kan återknyta till en god svensk tradition: först utreda, sen debattera och sist besluta. Sker inte betydande förändringar lär vi tappa värdefulla insatser från mängder av kompetenta individer. Dessutom är jag rädd att Per T Ohlsson då kan få rätt i sin dystra profetia om att vi riskerar sociala explosioner om några år (Sydsvenskan 27/12 2015).

    Alexander Nilson

    nationalekonom, volontär med mera

    Alexander Nilson Foto: Privat

    Sverige har allvarliga problem med en arbetsmarknad där utrikes födda har mycket svårt att få jobb, skriver artikelförfattaren, och efterlyser politisk handlingskraft.

    Foto: Pi Frisk Bild 1 av 2

    Alexander Nilson

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X