Annons
X
Annons
X

Sverige får kritik för ojämlikhet

Sverige brister i mänskliga rättigheter, och följer inte flera viktiga FN-konventioner. Den salvan levererar svenska FN-förbundet och runt 15 andra organisationer i en rapport som läggs fram idag. Ett exempel är att vissa papperslösa tonåringar måste betala för att få gå i gymnasiet.

Det osar kritik om rapporten som idag överlämnas till FN-rådet i Genève. Den utgör underlag för FN-rådets granskning i maj 2010, av hur Sverige efterlever FN-konventionerna om mänskliga rättigheter.

–Det finns en bild av att Sverige ligger långt framme när det gäller mänskliga rättigheter. Det stämmer på vissa områden. Men om man skrapar på ytan ser det annorlunda ut, säger FN-förbundets presschef Pekka Johansson.

”Sverige bör sträva efter att föregå med gott exempel, och använda alla tillgängliga medel för att tackla diskriminering inom landets gränser”, summeras det i rapporten.

Annons
X

När SvD möter en papperslös familj är pappan José på sitt städjobb och kan inte vara med. Hans fru Marilyn säger:

–Halva hjärtat är ledset här. Vi har inte rätt till läkare, gymnasieskola eller dagis. Vi måste flytta hela tiden. Vi lämnade Chile för att vi var fattiga. Vi älskar Sverige och vill gärna ha en framtid för våra barn här.

Pappa José kom till Sverige 2002. Hustrun och de två tonårsbarnen kom efter i omgångar. Förra året föddes minstingen Joel, på sjukhus tack vare kontakter. Familjen har fått avslag på sin asylansökan, eftersom Chile anses vara ett säkert land.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Victor Cifuentes på Internationellt Flyktingcentrum har arbetat med asylfrågor i 30 år. Han delar kritiken mot Sveriges behandling av papperslösa, som har funnits under lång tid, men tycker att den nya arbetstillståndslagen från förra året är bra:

    –Jag ser mycket positivt på arbetskraftsinvandring, istället för att satsa pengar på att polisen ska jaga de här människorna, som inte är kriminella. Målet för de flesta som gömmer sig är att arbeta hårt och skapa en framtid för sina barn. Många som gömmer sig vet inte heller att det går att söka asyl på nytt efter fyra år.

    Den som fått avslag på sin asylansökan kan nu åka tillbaka hem och ansöka om tvåårigt arbetstillstånd här, om man har en arbetsgivare som tar emot. José väntar på nytt pass för att göra det. För resten av familjen är det dock en omöjlig kostnad. Arbetstillståndet kan sedan förlängas i två år och därefter bli ett permanent uppehållstillstånd.

    Victor Cifuentes tycker att lagen borde ändras så att barnfamiljer inte behöver lämna Sverige för en ansökan:

    –Det är inte Migrationsverket som har ansvar för hur det fungerar idag, utan alla politiker i riksdag, landsting och kommuner.

    Papperslösa barn har rätt till grundskola, men sedan varierar det. 17-åriga Marias gymnasium kräver familjen på 1200 kronor i månaden för att hon ska få gå där. 16-åriga Jorge vill gå en mediautbildning, men den skolan kräver att han har alla papper i ordning och tar inte emot extra pengar.

    –Detta är allvarlig kritik. Särskilt anmärkningsvärt är att hatbrott och våld mot kvinnor ökar. Sverige har tidigare fått kritik som man inte har tagit till sig. Sverige borde föregå med gott exempel, och vi hoppas att våra rekommendationer kan bidra till en förbättring, säger Linda Nordin Thorslund, tf generalsekreterare för Svenska FN-förbundet.

    Fotnot: Den papperslösa familjen har egentligen ett annat namn.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X