Annons
X
Annons
X

Sverige bryter sina klimatlöften

När vi granskar Sveriges agerande framgår det att vi inte bidragit med enda ny krona till klimatfinansieringen i fattiga länder. Detta är ett löftesbrott som gränsar till lurendrejeri gentemot fattiga människor, skriver Anders Wejryd, Bo Forsberg och Svante Axelsson.

Vi menar att det är hög tid att de båda politiska blocken sätter sig ner och kommer överens om den svenska klimatpolitiken, skriver ärkebiskop Anders Wejryd, Bo Forsberg, Diakonia, och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.

Vi menar att det är hög tid att de båda politiska blocken sätter sig ner och kommer överens om den svenska klimatpolitiken, skriver ärkebiskop Anders Wejryd, Bo Forsberg, Diakonia, och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen. Foto: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX, CARL JOHAN FRIMAN OCH MAJA SUSLIN/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | DOHA 2012

Det är oacceptabelt att rika industriländer som Sverige gör så lite för att ta sitt ansvar.

Klimatförändringarna har ett högt pris. Nästan 400000 människor dör varje år på grund av svält och sjukdomar som förvärras av klimatförändringarna. Den globala ekonomin går också miste om 696 miljarder dollar årligen, eller nästan 1 procent av världens BNP. Detta visar Climate Vulnerability Monitor, en ny omfattande studie som tagits fram av forskare och ekonomer vid den oberoende internationella organisationen Dara. I veckan visade en rapport från Världsbanken att vi är på väg mot en temperaturhöjning på fyra grader. Samtidigt ökar utsläppen och klimatinsatserna fortsätter att vara underfinansierade.

På måndag återupptas FN:s klimatförhandlingar i Doha och det är oacceptabelt att rika industriländer som Sverige gör så lite för att ta sitt ansvar.

Annons
X

Trots att världsekonomin vuxit dramatiskt och i dag är 70 procent större än 1990 går fortfarande en miljard människor hungriga. 2030 kommer världen att behöva 50 procent mer mat, 45 procent mer energi och 30 procent mer vatten. Vi står nu inför utmaningen att utrota hungern och ge en växande befolkning rimliga möjligheter till ökad välfärd, samtidigt som vi kommer allt närmre gränsen för vad naturen tål. Under 2010 steg koldioxidutsläppen i världen med 6 procent jämfört med föregående år, och inget talar för en minskning när sammanställningen för 2011 är klar.

Sverige har, liksom andra industriländer, åtagit sig två saker i FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. Dels att minska våra egna utsläpp till en nivå som krävs för att undvika farlig klimatförändring, dels att betala till de fattiga länder som drabbas av industriländernas historiska utsläpp.

Naturvårdsverkets officiella statistik, som regeringen stolt hänvisar till, visar att de svenska utsläppen av växthusgaser minskade under 2011. Men en annan färsk rapport från Naturvårdsverket avslöjar att utsläppen är nästan dubbelt så stora när man i stället beräknar de utsläpp som vår livsstil och konsumtion leder till, genom import från bland annat Kina och andra utvecklingsländer. Då framgår att utsläppen och vår klimatpåverkan inte har minskat utan faktiskt ökat.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 stod klimatfrågan högt på den mediala dagordningen, och både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg engagerade sig. Löften gavs om att ”additionella medel”, det vill säga pengar utanför biståndsbudgeten, skulle skjutas till för att finansiera arbetet för utsläppsminskningar i utvecklingsländerna och deras anpassning till ett förändrat klimat.

    Men när vi granskar Sveriges agerande framgår det att vi inte bidragit med enda ny krona till klimatfinansieringen i fattiga länder – varenda krona har tagits från biståndsbudgeten. Detta är ett löftesbrott som gränsar till lurendrejeri gentemot fattiga människor som har rätt till ett skadestånd utöver biståndet. Saken blir inte bättre av att regeringen i årets biståndsbudget dessutom halverar budget posten för miljö- och klimatarbete.

    Sverige är ett litet land och vi kan inte ensamma bromsa klimatförändringen eller begränsa dess konsekvenser. Stora utsläppsländer som Kina och USA måste delta i det internationella klimatsamarbetet. Men det fråntar inte oss vårt moraliska ansvar att minska våra egna utsläpp och att betala till de som nu får stå för notan för vår utveckling och välfärd.

    Rika länder som Sverige måste visa att det går att kombinera välfärd med låg klimat- och miljöpåverkan. Vi måste våga gå före och testa nya klimatsmarta lösningar inom alla samhällets områden. Om vi inte tar vårt ansvar i dag får utvecklingsländerna och tillväxtekonomierna färre hållbara tekniker att välja mellan i sitt arbete för att minska fattigdomen och skapa välstånd. Och det går knappast att påstå att våra nationella utsläppsminskningar hittills varit en samhällskostnad för Sverige, snarare tvärtom. I tider av ekonomisk oro, med nya besked om varsel och neddragningar, kan en kraftfull satsning på nya gröna tekniker bidra till både nya hållbara jobb och ökad framtidstro.

    När SOM-institutet vid Göteborgs universitet låter svenska folket rangordna de frågor som oroar mest kommer miljöförstöring och klimatförändringen högst upp. Det finns ett brett stöd både bland allmänheten och i näringslivet för att Sverige ska agera mer kraftfullt både på hemmaplan och som pådrivare inom EU i de internationella klimatförhandlingarna.

    Riksdag och regering har konstaterat att ”klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors säkerhet och grundläggande levnadsvillkor”. Ändå tycks den största långsiktiga och storskaliga investering som regeringen och den socialdemokratiska oppositionen verkar vilja komma överens om vara miljardsatsningen på uppgraderingen av stridsflygplanet Jas 39 Gripen.

    Vi menar att det är hög tid att de båda politiska blocken sätter sig ner och kommer överens om den svenska klimatpolitiken. Det behövs fasta ramar och långsiktiga beslut som garanterar att ut släppen minskar i en hög och jämn takt. Vi som lever i ett av världens rikaste länder måste ta vårt moraliska och ekonomiska ansvar gentemot världens fattiga, som nu får betala priset för våra utsläpp.

    ANDERS WEJRYD

    Svenska kyrkans ärkebiskop

    BO FORSBERG

    generalsekreterare Diakonia

    SVANTE AXELSSON

    generalsekreterare Naturskyddsföreningen

    Annons
    Annons
    X

    Vi menar att det är hög tid att de båda politiska blocken sätter sig ner och kommer överens om den svenska klimatpolitiken, skriver ärkebiskop Anders Wejryd, Bo Forsberg, Diakonia, och Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.

    Foto: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX, CARL JOHAN FRIMAN OCH MAJA SUSLIN/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X