Annons
X
Annons
X

”Sverige bör gå Cameron till mötes”

Utan Storbritannien riskerar EU att bli allt mer protektionistiskt – med allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi. Trots det står den svenska regeringen passiv till de krav som David Cameron har ställt på EU och som skulle kunna rädda samarbetet. Nu är sista chansen att agera, skriver Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

Storbritannien efter brexit
Det räcker inte att säga att det är viktigt att Stor­britannien förblir medlem. Det krävs också idéer om hur ett framtida EU ska se ut, skriver Karin Svanborg-Sjövall som vill se ett nytt regelverk som slår fast att trygghets- och bidragssystem är en nationell angelägenhet. Bilden är från Stefan Löfvens och David Camerons möte på 10 Downing Street i november.

Det räcker inte att säga att det är viktigt att Stor­britannien förblir medlem. Det krävs också idéer om hur ett framtida EU ska se ut, skriver Karin Svanborg-Sjövall som vill se ett nytt regelverk som slår fast att trygghets- och bidragssystem är en nationell angelägenhet. Bilden är från Stefan Löfvens och David Camerons möte på 10 Downing Street i november. Foto: Tim Ireland/AP

DEBATT | EU:S FRAMTID

I värsta fall kan Brexit bli början på en okontrollerbar kedjeprocess.

Det är mycket som står på spel när det i dagarna avgörs om David Cameron får EU-ländernas stöd för de brit­tiska undantag han förhandlat fram med Donald Tusk. I ena vågskålen ligger ett reformerat EU som står bättre rustat för långvariga prövningar, i den andra finns en risk för att hela unionen faller samman.

Ett EU utan Storbritannien skulle medföra en kraftig förskjutning av maktbalansen i sydlig, protektionistisk och socialistisk riktning. Det skulle ge ökat spelrum åt dem som ser Bryssel som ett fördelningspolitiskt instrument, vars primära uppgift är att skydda nationella och europeiska intressen mot konkurrens från andra länder.

Annons
X

I värsta fall kan Brexit bli början på en okontrollerbar kedjeprocess där andra frihandelsvänliga länder, som Danmark och Holland, börjar ifrågasätta sin relation till detta nya samarbete. En sak är säker: de växande populiströrelserna kommer att få vind i sina nationalistiska segel, till Putins stora glädje.

Sveriges regering har hittills stått helt passiv ­inför denna utveckling. Det räcker inte att som Magda­lena Andersson säga att det är viktigt att Stor­britannien förblir medlem. Det krävs också idéer om hur ett framtida EU ska se ut, och vilka åtgär­der som krävs för att komma dit.

Det finns en märklig tendens att frågan om ­Brexit reduceras till något som främst berör EU-migranternas villkor. Men varje svensk medborgare är också en EU-medborgare. I praktiken sker nu en omförhandling av det europeiska sociala kontraktet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det mest kontroversiella i uppgörelsen mellan David Cameron och Donald Tusk är att britterna får rätt att inte betala ut särskilda skattesubventioner till låginkomsttagare från andra EU-länder under en övergångsperiod. Genom införandet av en så kallad ”nödbroms”, kan medlemsländer med Bryssels godkännande få införa tidsbegränsade restriktioner.

    Detta förslag har i Storbritannien avfärdats som urvattnat, men är i praktiken ett uppbrott från en av de bärande idéerna bakom den inre marknaden: icke-diskrimineringsprincipen. Tusks kompromissförslag är en typisk EU-produkt som vittnar om varför EU har saknat förmåga att samordnat hantera de senaste årens kriser: ett försök att ­bevara en ifråga­satt grundprincip genom att tillåta så många undantag att det i praktiken blir upp till varje land att hedra den eller låta bli.

    EU:s överstatliga arbete har alltid fungerat bäst när ansvarsfördelningen och reglerna varit glasklara. Nu försöker man i stället skjuta ett tydligt regel­verk på framtiden. Det är inte en hållbar väg.

    I ljuset av höstens flyktingkris och nedmonteringen av Schengenavtalet råder ett akut behov av debatt om inte minst den fria rörligheten i fram­tidens Europa. Vad som krävs är ett nytt regelverk som tillåter medlemsländerna att differentiera kvalificerings­kraven till olika välfärdstjänster och social­försäkringssystem. Det förutsätter att EU-domstolen förhindras att införa mer djupgående integration än lagstiftarna åsyftat. Vi måste behålla så mycket som går av den fria rörligheten, men EU är ingen stat och vi bör akta oss för en utveckling mot harmoniserade välfärdsmodeller.

    Moderaternas förslag i Sverige om att införa kvalificeringskrav för olika typer av välfärdstjänster för asylsökande är bara ett exempel på hur olika medlems­länder försöker designa nationella socialförsäkringssystem som kan fungera när allt större andel av befolkningen har en mer tillfällig relation till staten. Ingen har i dag svaret på hur detta ­dilemma ska hanteras, och därför är institutionell konkurrens inom EU nödvändig.

    Det är paradoxalt att David Cameron, den man som så vårdslöst riskerar att utlösa en existentiell kris för hela unionen, samtidigt är den som kommit närmast en konkret och genomförbar agenda för ett tydligare definierat samarbete. Parallellt har vi i Sverige en regering som påstår sig måna ytterligt om britterna som en allierad till Sverige, samtidigt som man systematiskt arbetar för ett utvidgat ”socialt Europa” som i praktiken skulle garantera en Brexit.

    Stefan Löfvens regering måste reda ut de mål­konflikter den står inför. Man kan tycka att EU borde tvinga Malta och Sverige att tillämpa samma minimiregler för föräldraförsäkringen, eller att England borde underkastas svenska kollektiv­avtalsnormer. Men man kan inte både arbeta för ytterligare överstatlighet på dessa känsliga områden och samtidigt säga sig vilja se ett fortsatt brittiskt medlemskap. Regeringen måste deklarera sin position. Vill man ha en starkare eller svagare natio­nell suveränitet inför det vägval EU nu står ­inför? Potentiellt står hela samarbetet på spel, med avgörande konsekvenser för svensk ekonomi, öppen­het och konkurrenskraft.

    Karin Svanborg-Sjövall

    vd Timbro

    Karin Svanborg-Sjövall, Timbro. Foto: Pressbild

    Det räcker inte att säga att det är viktigt att Stor­britannien förblir medlem. Det krävs också idéer om hur ett framtida EU ska se ut, skriver Karin Svanborg-Sjövall som vill se ett nytt regelverk som slår fast att trygghets- och bidragssystem är en nationell angelägenhet. Bilden är från Stefan Löfvens och David Camerons möte på 10 Downing Street i november.

    Foto: Tim Ireland/AP Bild 1 av 2

    Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X