Annons
X
Annons
X

Svenskt Näringsliv vill ha nytt lärlingssystem

Svenskt Näringsliv efterlyser ett nytt system för lärlingar på den svenska arbetsmarknaden – utan obligatoriska utbildningsmoment. Organisationens vd Carola Lemne motiverar förslaget med att läget är akut och att nya reformer måste till för att fler nyanlända ska få jobb.

Avtalsrörelsen 2016
Svenskt Närinsglivs vd Carola Lemne.

Svenskt Närinsglivs vd Carola Lemne. Foto: Anders Ahlgren

Förra regeringens försök till ett lärlingssystem har sågats från höger till vänster. De så kallade yrkesintroduktionsanställningarna, YA-jobben, som bygger på en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare, har lett till få arbetstillfällen. Nu vill Svenskt Näringsliv se ett nytt system.

– Vi vill att vi skapar en modern lärlingsutbildning. Vi har haft YA-jobben som utgångspunkt, det finns delar i det som är bra men vi vill ta bort krånglet, säger Carola Lemne som är vd för Svenskt Näringsliv.

Organisationen vill att arbetskraftskostnaderna sänks och att man tittar på ingångslönen, arbetsgivaravgifterna och skatten.

Annons
X

Svenskt Näringsliv vill också att lärlingsutbildning inte ska innehålla någon obligatorisk utbildningsdel. SFI-undervisning ska ges utanför arbetstid och det ska inte heller finnas några åldersgränser på deltagarna. YA-jobben är till för personer mellan 15 och 24 år som saknar yrkeserfarenhet, samt dem under 25 år som varit arbetslösa i minst tre månader.

– Medelålder bland nyanlända som kommit fram till sommaren förra året med de aktuella kvalifikationerna är 38 år, det är inte ungdomar det handlar om. Därför måste åldersgränsen bort, säger hon.

Förslaget fokuserar bland annat på personer som saknar gymnasieutbildning. Carola Lemne förklarar att det inte heller ska finnas någon tidsbegränsning för lärlingsanställningen.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Så det ska kunna pågå hur länge som helst?

    – Ja, du är lärling tills du är fullärd.

    Innebär det att man kan vara lärling hela livet?

    – Så ser det inte ut. Folk lär sig och går vidare eller så gillar de det inte och slutar så vi är inte så rädda för det där. Den absoluta majoriteten skulle få chansen att komma vidare in på arbetsmarknaden.

    Varför ska det heta lärling om det inte finns någon utbildningsdel i det?

    – Man är lärling på plats och lär sig av erfarenhet. Förr hade företagen i Sverige stora utbildningsavdelningar, nu är det skolväsendets ansvar att göra upp utbildningsplaner. Företagen är inte så vana vid det och det blir väldigt krångligt.

    Är inte detta bara ett sätt för er att sänka lönerna?

    – På sätt och vis är det oturligt att behovet är så stort samtidigt som vi har en avtalsrörelse. Man blir genast misstänkt för det. Men vi har varit med och byggt upp detta system som har gjort det tilltagande svårt för personer utan gymnasieutbildning och andra kvalifikationer att komma in på arbetsmarknaden.

    Er motpart kommer säga att man ska kunna leva på sin lön. Kommentar?

    – Därför säger jag att man måste titta på helheten. För det första så kan man leva på väsentligt lägre än det som är ingångslöner i Sverige idag, som faktiskt ligger rejält mycket högre än i andra länder.

    Är inte detta någonting för parterna att komma överens om. Varför går ni till lagstiftaren?

    – Vi skulle gärna vilja ha ett avtal med LO centralt men vår utsikt är att vi inte kommer att få det inom en rimlig tid och vi har ett akut läge. Tittar man på vad vi skulle behöva göra så är det att skapa omkring 300 000 nya jobb av den här typen de närmsta åren.

    Vilken typ av jobb syftar du på?

    – Jobb som inte kräver särskild erfarenhet eller gymnasieutbildning. Vardagsjobb, enkla jobb. Enligt siffror från 2013 går det tre personer på ett sådant jobb i Sverige och det är statistik från 2013, innan vi fick den stora tillströmningen av nyanlända.

    Annons

    Svenskt Närinsglivs vd Carola Lemne.

    Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X