Annons
X
Annons
X

Svenska pensionärer är friskast i hela EU

Svenska pensionärer är friskast i hela EU. En 65-åring har stor chans att klara sig fram till 80-årsdagen utan bestående krämpor, visar data från statistikbyrån Eurostat. De friska åren ökar rekordsnabbt och enligt forskaren Ingemar Skoog har dagens 70-åringar en hälsa som motsvarar 50-åringar på 1970-talet.

Mona Åkesson får sitt blodtryck kontrollerst av Rebecca Ibstedt, sjuksköterska.

Mona Åkesson får sitt blodtryck kontrollerst av Rebecca Ibstedt, sjuksköterska. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA

I Sverige kan en 65-årig man som är nybliven pensionär se fram emot 14 friska år utan några bestående krämpor. Bara en enda grupp i hela EU lyckas matcha det genomsnittet, och det är svenska kvinnor: De kan i samma ålder se fram emot drygt 15 friska år.

Det här framgår av nya siffror som SvD hämtat från EU:s statistikbyrå Eurostat – och som visar att svenska pensionärer är i särklass friskast i EU. De enda som når upp till samma nivå är pensionärer i icke-EU-länderna Norge och Island som också ingår i rapporteringen av så kallade HLY (healthy lifeyears).

HLY är ett av EU:s viktigaste mått för att följa upp sin hälsopolitik. Måttet bygger bland annat på en återkommande intervjuundersökning som genomförs i hela EU sedan 2004.

Annons
X

Slutsatsen ingår även i den färska årsrapporten Health at a glance 2014 som publiceras gemensamt av OECD och EU-kommissionen.

Med en förväntad medellivslängd på 83,7 år under 2013 tillhör svenska kvinnor Europatoppen. Samtidigt är svenska män mest långlivade i Europa med en förväntad medellivslängd på 80,1 år.

Jag brukar säga att dagens 70 är det nya 50. Men egentligen är det lika rätt att säga att dagens 70 är det nya 20 om man ser till livsstilen.
Ingemar Skoog, professor

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men svenskar blir alltså inte bara gamla utan får också uppleva flest friska år. Ingemar Skoog är professor vid Göteborgs universitet och leder flera studier som ända sedan 1970-talet följt olika generationer av 70-åringar. För närvarande undersöks den grupp som föddes 1944 - rock'n roll-generationen. Han förvånas inte det minsta av Eurostats siffror.

    – Jag känner igen den här utvecklingen. Jag brukar säga att dagens 70 är det nya 50. Men egentligen är det lika rätt att säga att dagens 70 är det nya 20 om man ser till livsstilen. Många som går i pension går tillbaka till ett liv de hade före jobb och familj, de reser och gör saker som påminner om ett tonårsliv, säger Ingemar Skoog.

    Eurostats siffror visar dessutom att antalet friska år utan bestående funktionsnedsättning som svenskar i genomsnitt kan se fram emot har ökat snabbast i Europa. Svenskar som föddes år 2012 beräknas ha en frisk livslängd på i snitt 70 år - en oerhört snabb ökning med hela åtta år bara jämfört med förväntningen för de som föddes 2004.

    – Det är fullt möjligt med sådana dramatiska förändringar. Jag har själv bilden utifrån våra egna data att antalet friska år ökar medan de sjuka åren minskar i antal, säger Ingemar Skoog.

    Han påminner om att de generationer som föddes i början av 1900-talet hade helt andra levnadsvillkor än de som föddes bara några decennier senare. Det kan vara den skillnaden som nu avtecknar sig i statistiken.

    – Folk förr i tiden hade tunga jobb och slet enormt hårt. När de kom upp i pensionsåldern var de som höstlöv och dukade under vid minsta prövning. Glöm inte att de första semesterveckorna kom 1938 och att folk jobbade sex dagar i veckan fram till slutet av 1960-talet. Den generation vi studerar nu är född 1944 och är den första som levt hela sina liv i ett välfärdssamhälle, säger Ingemar Skoog.

    Att dagens äldre känner sig friskare betyder inte att de är befriade från sjukdomar. Möjligheten att ställa tidiga diagnoser gör tvärtom att fler bär på en sjukdom, men utan att störas så mycket av den. Ingemar Skoog menar att vi måste lära oss att se på sjukdomar på ett nytt sätt.

    – Kopplingen mellan sjukdom och död är inte alls lika stark idag. Massor av människor vet att de är sjuka utan att ha drabbats av några symtom. Sjukdomarna drabbar oss lika ofta, eller mer ofta, men inte lika hårt, säger Ingemar Skoog.

    Han tror att det framför allt finns två förklaringar. Det ena är medicinska behandlingar och hjälpmedel som är bättre än förr. Det andra är att vi lever hälsosammare och därför tål mer idag och är mer robusta. När vi drabbas av en sjukdom återhämtar vi oss ofta och kan återgå till normala liv.

    Annons
    Annons
    X

    Mona Åkesson får sitt blodtryck kontrollerst av Rebecca Ibstedt, sjuksköterska.

    Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA Bild 1 av 3

    Evy Möller 70 får sin hörsel undersökt av sjuksköterskan Bosse Svenningsson. Hon ingår i studien som görs vid AgeCap som tillhör Göteborgs universitet.

    Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA Bild 2 av 3

    Evy Möller, 70, får sin hörsel undersökt av Bosse Svenningsson, sjuksköterska.

    Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/EXPONERA Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X