Annons
X
Annons
X

”Svensk växtförädling kan blomstra igen”

Sverige har stolta traditioner inom växtförädling, men i dag har förädlingen av grödor som är särskilt lämpade för nordiska förhållanden nästan upphört. På grönsakssidan kommer inga nya svenska sorter alls. Vi menar att Sverige behöver kraftsamla för att återupprätta en växtförädling av rang, skriver två SLU-forskare.

(uppdaterad)
Nyckeln är att få till en bättre koppling mellan forskning, växtförädling och växtproduktion, skriver författarna.

Nyckeln är att få till en bättre koppling mellan forskning, växtförädling och växtproduktion, skriver författarna. Foto: Linus Sundahl-Djerf

DEBATT | ODLING

En ny innovativ metod är att satsa på vad vi kan kalla ’indirekt växtresistens’.

Växtförädling är ett ständigt pågående arbete och att det kontinuerligt tas fram nya växtsorter med förbättrade egenskaper är nödvändigt för odlingens konkurrenskraft. Norden ligger dock i en utkant och vi kan inte förlita oss på att växtförädling i andra områden ska lösa våra problem. Grödor och trädplantor som fungerar utmärkt i till exempel Centraleuropa fungerar ibland inte alls i kombination med nordiska vintrar och ljusa sommarnätter. Vi behöver också en växtförädling som är beredd på att möta kommande klimatförändringar.

En akut fråga är hur vi ska bemästra nya och växande problem med växtskadegörare. Antibiotika­resistens hos sjukdomsalstrande bakterier är ett välkänt folkhälsoproblem. På samma sätt har vi även många skadeinsekter som i dag är resistenta mot bekämpningsmedel. Utfasningen av vissa miljö­farliga preparat har också gjort att vissa grödor knappt kan odlas utan stora skördeförluster. Dessutom gör ökad handel och mildare klimat att nya arter kommer in i landet.

Annons
X

Vi behöver nya växtsorter som kan hantera dessa skadegörare, som redan i dag orsakar skador för många hundra miljoner kronor varje år. Just nu har vi en unik chans att ta på oss ledartröjan i utvecklingen av framtidens mer uthålliga växtresistens. Vår forskning har gett oss idéer som vi tror kan revolutionera resistensförädlingen – ett helt nytt sätt att öka växternas motståndskraft mot skadegörare och sjukdomar.

Vi som skriver detta har forskat länge om sam­spelet mellan växter, skadegörare och deras naturliga fiender och menar att vi nu står på tröskeln till en ny era inom resistensförädlingen. Målet har hittills varit att göra växterna ointagliga för skadegörare, men detta har i hög grad misslyckats, eftersom skade­insekter och skadesvampar snabbt utvecklat mot­anpassningar som tar sig förbi växternas försvar. Detta är en parallell till utvecklingen av resistens mot bekämpningsmedel. En ny innovativ metod är att satsa på vad vi kan kalla ”indirekt växtresistens”, som bygger på att i stället förstärka växtegenskaper som gynnar skadegörarnas naturliga fiender. Strategin bygger på den gamla devisen att min fiendes fiende är min vän.

Ett exempel är rovlevande insekter som äter skade­insekter och därmed fungerar som växternas liv­vakter. Vilda växter har utvecklat avancerade strategier för att attrahera och belöna sådana insekter. De starka dofter vi känner när vi klipper gräsmattan är egentligen SOS-signaler som de skadade plantorna sänder ut för att locka till sig livvakterna. Ett annat exempel är de så kallade nektarier med socker­lösningar som bland annat vissa sorter av bomull, solros, salix och baljväxter har för att ”mata in” nyttiga insekter. Tidigare har kunskapen om sådana växtegenskaper varit låg och lantbrukare har i stället uppmanats att använda kostsamma åtgärder (till exempel blomsterremsor och doftdispensrar) för att attrahera och gynna nyttoinsekter i anslutning till den gröda man vill skydda.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Genom att studera vilda växters indirekta resistens har vi ökat den generella kunskap som krävs för att designa moderna förbättrade grödor som själva förmår attrahera och belöna rovlevande insekter. Sverige har därför utmärkta förutsättningar att blåsa liv i sin tynande växtförädling. Genom idébaserad och innovationsrik forskning kan vi återigen bli ledande inom detta viktiga område. Det skulle vara helt i ­linje med tidigare regeringars satsningar på Sverige som kunskapsnation och matproducerande land.

    Vi anser att det finns all anledning för besluts­fattare att agera för att det i Sverige utvecklas en idébaserad växtförädling som kan ta fram växtsorter med egenskaper som klarar framtidens utmaningar när det gäller uthållig och miljövänlig produktion. Det finns ledande, grundläggande forskning att ­bygga vidare på. Nyckeln är att få till en bättre koppling mellan forskning (inom ekologi och växtgenetik), växtförädling och växtproduktion.

    Statlig finansiering är nödvändig. Kortsiktiga ekonomiska mål, som vanligtvis styr företags agerande, kan inte finansiera den långsiktiga kunskaps­uppbyggnad som krävs för att ta viktiga steg mot framtidens växtskydd. Med offentliga medel blir forskningsframstegen också tillgängliga för alla förädlingsföretag.

    Christer Björkman

    professor, SLU

    Johan A Stenberg

    biträdande universitetslektor, SLU

    Christer Björkman och Johan A Stenberg Foto: SLU

    Annons
    X

    Nyckeln är att få till en bättre koppling mellan forskning, växtförädling och växtproduktion, skriver författarna.

    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 2

    Christer Björkman och Johan A Stenberg

    Foto: SLU Bild 2 av 2
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X