Annons
X
Annons
X
Motor
Kommentar

Jonas Fröberg: Svårt att vara Clark Kent och Stålmannen samtidigt

(uppdaterad)
Bilsalongen i Genève 2016

Man kan nästan se hur Volvo Cars vd Håkan Samuelsson balanserar på den slaka linan mellan läderinklädd lyx som bygger Volvos varumärke utomlands – och textilklädd folklighet i Sverige. I fallet V90 går ekvationen egentligen inte ihop.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

För länge sedan, hösten 1984, lanserades Volvo 740 GL. Den rusade snabbt upp i köplistornas topp och blev tjänstebilsfavorit.

Den kostade 90 500 kronor.

Det är exakt lika mycket som mellanskillnaden på den billigaste versionen av Volvo V90 i Sverige och Volvo V90 i Tyskland. Vi tar det igen: 90 000 kronors skillnad, för samma bil, som byggs på samma lina på Torslanda i Göteborg.

Annons
X

För att vara tydlig: Det är en vågad strategi.

För att vara tydlig: Det är en vågad strategi

Tänk själv om du skulle stå med en skruvdragare i köpkorgen på byggmarknaden och grannen i kön bredvid står med en exakt likadan – som är en fjärdedel billigare.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den känslan.

    Förtreten ökar dessutom med storleken på summan.

    Europa är idag tämligen gränslöst, såvida du inte är flykting från krig. Och Volvoköparen Fritz i Hamburg blir måhända lite småsur när han inser att en hans V90 kostar 45 800 euro i hans Tyskland, 429 000 kronor, medan en likadan bil i Sverige kostar 339 000 kronor.

    Med den prisskillnaden kan det faktiskt bli lämmeltåg av tyska Volvoköpare till Trelleborg. Och det är en sak. Men vad händer med synen på Volvo i Tyskland?

    Men prisskillnaden har en förklaring: Volvo vill vara lyxbil utomlands och tvingas vara folkbil i Sverige. I fallet V90 ställs detta på sin spets.

    Volvo vill vara lyxbil utomlands och tvingas vara folkbil i Sverige

    Det här kanske känns lite jobbigt, men nya S90 och kombin V90 som i dagarna visas upp brett i Genève, är inte utformade för Sverige, det är de alltför stora och lyxiga för. Deras marknader är framförallt Kina och USA som älskar större lyxiga bilar. Volvo säljer ju i dag långt mer i Kina och USA än i Sverige.

    Hela den bärande idén med S90 och V90 är att Volvo ska ta stora kliv uppåt i upplevd lyx – det som på bilspråk kallas premium. Det är själva nyckeln till att kunna ta mer betalt per bil – som man nu gör i Tyskland.

    Volvo försöker desperat vara på minst lika hög nivå kvalitetsmässigt och prismässigt som BMW, Mercedes och Audi; ty endast då kommer man att kunna nå målet med 10 procents vinstmarginal på 800 000 bilar år 2020.

    Samtidigt har vi andra sidan av myntet. V90 ska i Sverige vara en annan bil. Den ska ersätta Sveriges mest sålda bil V70 (och XC70), som i sin tur är efterföljare till folkhemsikonerna 855, 745, 245, 145 och Amazon kombi, allt i ett Sverige där tjänstebilsalternativet nummer ett V70 är lika självklar som en falukorvsmiddag i radhuset en måndagsafton eller Ikea-turen på lördagen.

    Volvo måste visa upp en stark hemmamarknad och har inte råd att tappa sin 20-procentiga marknadsandel, varken ekonomiskt eller känslomässigt.

    Lägg till att modellen under, V60, anses för liten och opraktisk i Sverige och har blivit en säljmässig missräkning.

    Det är exakt därför en Volvo kostar nära 100 papp mindre i Sverige än i Tyskland. En ekvation som egentligen inte går ihop.

    Det är nämligen svårt att vara Clark Kent och Stålmannen – samtidigt.

    Få SvD Näringslivs nyhetsbrev: Anmäl dig här

    Annons
    Annons
    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X