Annons
X
Annons
X

Internatskolans anda ska fostra makthavare

ELEVHIERARKI Inspirationen till den sadistiska kamratfostran vid bland annat Lundsberg som just nu debatteras flitigt kommer från engelska elitskolor som Eton. Syftet var där att skapa framtidens makthavare. De svagare skulle foga sig under tystnad – och de allra svagaste sållas bort.

Internatskolan Lundsberg.

Internatskolan Lundsberg. Foto: SCANPIX ARKIV

I den allmänna diskussionen som följt Skolinspektionens polisanmälan av internatskolan Lundsberg framträder två huvudfrågor: Var kommer detta system av kamratfostran ifrån? Och hur har detta system av kamratfostran lyckats överleva in i 2000-talet? För att försöka besvara dessa frågor är det viktigt att först förstå i vilken historisk kontext som Lundsberg skola grundades. Debatten om den fostrande ideologins vara eller icke vara har pågått i mer än hundra år vid skolan. Denna kamp har ofta stått mellan rektorer och lärarkåren på ena sidan, och en elevgrupp och dess föräldrar på motsatt sida.

Idén om en svensk privatägd internatskola som betonar fostran av karaktären föddes inte i ett vakuum, den var del av ett större globalt fenomen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med liknande skolor i England, USA, Indien, Afrika och Australien. I denna sammanflätade historia var de brittiska internatskolorna Eton, Harrow och Rugby urmödrar. Vid dessa skolor föddes idén om att elevernas moraliska karaktärsfostran skall ske genom tävlingsinriktad idrott, genom kyrkan samt genom delegering av självstyret vid elevhemmen till de äldsta eleverna – vilka ska ansvara över all den tid som tillbringas utanför lektionssalen. Denna fostringsideologi, om hur och var barn tillhörande familjer ur samhällets övre medel- och överklass skulle fostras, spreds under 1800-talet till de brittiska kolonierna i Asien och Afrika.

Spridningen av fostringsideologin skedde inte enbart genom imperialismens kulturella och fysiska våld. Framväxten av exempelvis de amerikanska elitinternatskolorna skedde genom transnationella processer i form av spridningen av expertis och idéer. Av samma influens grundades Saint Grottlesex-skolorna i New England under senare delen av 1800-talet. Saint Grottlesex-skolornas rektorer var fostrade vid de engelska internatskolorna och förde med sig idealen om att landets framtida makthavare skulle utbildas genom en strikt religiös fostran i en spartansk rural miljö. Det är som en del i denna större idétradition som Lundsberg skola bör förstås.

Annons
X

Vid början av 1900-talet var Lundsbergs skola den enda internatskolan i Sverige som drevs enligt samma grundläggande tankar som de engelska public school-systemet, vilket inte är lika öppet som namnet antyder. Skolorna har varit exklusiva, vilket reglerats av höga terminsavgifter, och enbart tillgängliga för barn ur familjer som tillhör landets ekonomiska och symboliska övre skikt. Trots att internaten har öppnats upp så är årsavgifterna fortfarande en effektiv barriär. Vid engelska Eton ligger årsavgiften år 2011 på runt 30000 pund, och vid Lundsberg är årsavgiften cirka 200000 kronor.

Likt de engelska privata internatskolorna har även Lundsberg varit en mötesplats mellan nya och gamla pengar, mellan aristokrati och grand bourgeoisie. Redan under 1900-talets första decennium började folk ur den svenska bördsadeln att skicka sina barn till den nystartade Lundsbergs skola i Värmland. Adelsfamiljerna Posse, Trolle, Bonde, von Platen, de Geer, Douglas, Wachtmeister, von Rosen med flera har alla skrivit in sina barn vid Lundsberg från början av 1900-talet. Även finansiella furstesläkter som Wallenberg, Wehtje, Bonnier samt Göteborgs köpmannasläkter Dickson och Wijk har valt Lundsberg som utbildningsort för sina barn.

Utöver de administrativa likheterna har Lundsbergs skola även hämtat inspiration från de engelska privatskolornas mer konkreta inre organisation. Lundsbergs internatverksamhet är uppbyggt av elevhem, där varje elevhem har en elevhierarki som styrs utav en troman. Denna troman är en framröstad elev som går sista året av sin utbildning. Tromannen har huvudansvaret för disciplineringen av elevhemmets yngre elever, men hela gruppen av seniora elever hjälper till med den fostrande uppgiften. De yngsta eleverna kallas på Lundsberg för tarm eller tarmludd, de som går de sista åren kallas för storkisar.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Inom de engelska internatskolorna finner vi en liknande terminologi för att markera de inre makthierarkierna. De yngsta eleverna kallas för fag. Till skillnad från termen tarmludd, där ordet syftar på att eleven saknar värde, associerar begreppet fag till de uppassande sysslor personen ska utföra. Den roll som tromannen har på Lundsberg representeras inom det engelska systemet av en mängd olika titlar, där de ledande elevpositionerna oftast benämns som Prefect, Monitor, House Captain eller Fag master.

    Maktstrukturer och andra företeelser visar alltså på en gemensam grundtanke mellan Lundsbergs skola och de engelska public schools om hur fostran bör bedrivas och vad den ska resultera i. Även under åren efter att Lundsbergs grundare William Olsson år 1896 fick visionen att bilda en privatskola av engelskt snitt i Sverige, har Lundsberg hämtat inspiration från England. År 1912 publicerades, i skoltidningen Lundsbergaren, en artikelserie skriven av en före detta elev som besökt Eton. I artikeln beskrivs hur Eton fostrar framtidens generaler, chefer och vetenskapsmän. Fostran syftar till en allsidig utveckling som innefattar både de fysiska och själsliga aspekterna. Vidare hyllar artikelförfattaren de strikta regler som fanns på skolan och han citerar även de berömda ord som tillskrivs lord Wellington: ”The battle of Waterloo was won on the playing-fields of Eton.” I artikelns avslutande ord skriver eleven: ”Må Lundsberg likt Eton bli en viktig länk, en drivande kraft i sitt lands utveckling.”

    Utbildningssociologen Christine Heward har undersökt de engelska internatskolornas fostrande funktion under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Heward beskriver att syftet med dessa skolor var att skapa framtidens makthavare genom ett selektivt urval av barn från familjer tillhörande samhällets övre klasser. Eleverna skulle sedan härdas, både psykiskt och fysiskt, i ett tävlingsinriktat hierarkiskt system där de starkaste skulle överleva medan de svaga skulle lida i tystnad. De allra svagaste skulle sållas bort. Samtliga aspekter som Heward redogör för kan användas för att beskriva framträdande drag i Lundsbergs fostringsfilosofi under det tidiga 1900-talet.

    Att det under de första decennierna av 1900-talet fanns en privatägd skola, till för överklassen, med värderingar kring fostran som skiljde sig från det övriga svenska skolsystemet och samhället, är dock inte alltför anmärkningsvärt. Sverige hade fram till 1960-talet ett skolsystem som var åtskilt, med folkskola för folkets barn samt realskola och läroverk för de högre kulturella skiktens barn. Det många lyfter fram som anmärkningsvärt i debatten kring Lundsberg är hur detta system har lyckats fortleva.

    Svaret bör sökas i det faktum att det inom Lundsberg funnits, och kanske ännu finns, starkt stöd inom vissa grupper för att bevara detta system. Den interna diskussionen kring att reformera eller bevara systemet med kamratfostran går att spåra genom i stort sett hela Lundsbergs mer än hundraåriga historia, tillbaka till när Lundsbergs grundare, brukpatron William Olsson, i början av 1910-talet överförde ägandet av hela skolan med tillhörande byggnader och skog till en stiftelse. Denna stiftelse skulle bestå av före detta elever och alla skolans före detta elever skulle få rösträtt på stiftelsestämman där man utsåg stiftelsens styrelse. Den första konsekvensen av självstyret blev en mentalitet bland samtida och före detta elever som bestod i att de förvaltade ett arv. I skolhusets vestibul finns en inskription i sten där det står: ”Lundsbergare, Du äger skolan, känn Ditt ansvar för arvet.”

    Bevarandet av ett arv blir mer konkret när skolgången vid Lundsberg ärvs från far till son, vikten av att behålla traditioner och ritualer blir än viktigare då Lundsbergs ritualer knyts samman med den egna släktens ritualer. För många släkter utgör tiden vid Lundsberg en accepterad rite de passage – en övergång från ungdomen in i vuxenvärlden. Den bild som Lundsbergs rektor Nylin för snart 100 år sedan beskrev av ett alumni som starkt motsatte sig alltför snabba eller stora förändringar av skolkulturens utformning kan spåras från 1910-talet och ända in på 2000-talet.

    Erik Johansson, som var lärare och husfar åren 1955–1986, har beskrivit hur han själv och rektor Martin Lindström under slutet av 1950-talet kämpade för att få bort missbruket av elevhierarkin. Det Johansson och Lindström framförallt motsatte sig var hur de äldre eleverna rutinmässigt använde sig av kroppsaga som en straffmetod. Det system av fagging, som var vanligt vid brittiska public schools, förekom även i 1950-talets Lundsberg. Med fagging menas att de yngre eleverna fungerar som en uppassare för de äldre eleverna, där de äldre eleverna straffade sina fags (kallade tarmar på Lundsberg) om de inte utförde uppgifterna eller om tarmarnas uppförande bröt mot den beteendekultur som tillskrevs värde av de äldre eleverna. Johansson beskriver hur svårigheterna med att förändra systemet berodde på att systemet upprätthölls av elever, föräldrar (ofta själv före detta elever) och äldre hemföreståndare.

    Under de senaste 20 åren har två incidenter inträffat då maktrelationen mellan eleverna – nuvarande såväl som före detta – och lärare/skolledning ställts på sin spets. Den första episoden inträffade under mitten av 1990-talet då några elever skändade ett porträtt av den dåvarande rektorn, som ville reformera maktstrukturen i elevhemmen. Detta förslag slutade med att stiftelsen, bestående av före detta elever, beslöt om rektorns avgång. Det andra exemplet på elevernas maktställning inträffade i början av 2000-talet när en representant ur föräldraföreningen lämnade in en motion om att du-reformen skulle införas även vid Lundsberg. Elevprotesterna som följde medförde att motionen snabbt röstades ner.

    De kraftiga reaktionerna mot att beröva språkbruket dess särskiljande funktion och kraven på en reform av det ritualiserade elevstyret av elevhemmen, illustrerar vilken sprängkraft och vilket symbolvärde ritualer och traditioner har vid skolan. De föreslagna moderniseringarna skulle bryta med det arv eleverna är tillsatta att bevara. Utan de distinktioner som språket, organisationen och livsstilen utgör skulle Lundsbergs skola inte längre vara samma särskiljande markör för social tillhörighet.

    Elever och före detta elever förklarar sitt motstånd mot förändring genom att hänvisa till att det skulle riskera ”Lundsbergsandan”, ”Lundsbergsidén” eller ”Lundsbergsstilen”. En anledning till att fostringssystemet bevarats genom åren bör därför spåras i sammansättningen av skolans beslutande organ, stiftelsen. Denna stiftelse består av före detta elever, vilka kan förmodas ha trivts vid skolan tillräckligt mycket för att engagera sig i dess framtid. Den styrande gruppens mål blir därmed lätt inriktat mot att bevara och inte att förändra. En förändring av Lundsberg traditionsbundna ritualer eller organisatoriska utformning riskerar att strida mot den gemensamma tradition som före detta elever, stiftelsen och Föreningen Gamla Lundsbergare ofta lyft fram som Lundsbergs kärna.

    Petter Sandgren
    är doktorand i historia vid European University Institute, Florens. Han skriver sin doktorsavhandling om de svenska riksinternatskolorna.

    Annons
    Annons
    X

    Internatskolan Lundsberg.

    Foto: SCANPIX ARKIV Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X