Annons
X
Annons
X

Försvarets nya superubåt riskerar bli dyrare

Försvarsmaktens prestigeprojekt med den nya superubåten A26 är villkorat av att ubåten också kan säljas på export, kan SvD avslöja. Annars har tillverkaren Saab Kockums rätt att omförhandla kontraktet. Ubåtsaffären, ett av försvarets nu kostsammaste, kan då bli dyrare än beräknat.

Det skärpta säkerhetsläget

Foto: Saab/Kalle Källström

– Risken ligger i pengar. Är man fler kan man dela på kostnaden, säger generallöjtnant Dennis Gyllensporre, chef för Högkvarteret, till SvD, utan att gå in på detaljer i kontraktet.

– Den kommersiella delen och det som står i avtalet bör FMV uttala sig om.

Klausulen som ger rätt till omförhandling har varit känd i regeringskansliet och vid försvarsmyndigheterna, men fram till nyligen inte av riksdagen. Först vid en dragning om försvarets pressade ekonomiska läge informerades försvarsutskottet om exportvillkoret.

Annons
X

– Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre berättade det här utan omsvep i försvarsutskottet, att anskaffningspriset var villkorat av export. Det var mycket tydligt uttalat att den här beställningen är beroende av att det sker export, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD.

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L). Foto: Anders Wiklund / TT

Hur reagerar du på det?

– Det som gör mig upprörd är att regeringen inte har kommunicerat det här villkoret med riksdagen. I inriktningspropositionen står det rakt av att det ska anskaffas två stycken nya ubåtar. Mot bakgrund av detta vet vi inte hur det blir med det.

Senast 2018 ska det finnas en köpare vid sidan av staten, annars kan Saab kräva omförhandling. I dagsläget finns det ingen exportkund klar. Konstruktionen beskrivs som en ”identifierad risk”. Exakt vad det innebär går inte att veta på det här stadiet, men konsekvensen kommer att bli dyrare ubåtar.

– Sverige kan inte klara av att hantera en långsiktig ubåtsutveckling om vi inte får ytterligare någon som köper ubåtarna från Saab Kockums. Vi är beroende av en exportkund för att få ekonomi i detta över tiden, säger en väl placerad uppgiftslämnare till SvD.

Flera länder har nämnts som tänkbara köpare av A26-ubåtarna.

– Från Försvarsmaktens sida är det länder som vi normalt samarbetar med, EU- och Natoländer i vårt närområde som också överväger anskaffning av ubåtar, säger Dennis Gyllensporre.

Generallöjtnant Dennis Gyllensporre, chef för Högkvarteret. Foto: Yvonne Åsell

Beställningen av två A26-ubåtar offentliggjordes av försvarsminister Peter Hultqvist vid ett besök på tillverkaren Saab Kockums i Karlskrona i mars 2015, ett halvår efter den stora ubåtsjakten i Stockholms skärgård.

– Den här ubåten ska vara oerhört svår att upptäcka och ha en hög sensorkapacitet och lång räckvidd, förklarade Hultqvist när affären presenterades och beskrev också den nya superubåten som ett ”högteknologiskt” projekt som ”bidrar till att stärka den svenska militära förmågan”.

Projektet ses som en viktig signal till omvärlden om att Sverige satsar på ubåtsjakt och på produktion av egna moderna ubåtar. Tillsammans med den nya E-versionen av Jas Gripen är A26 försvarets för närvarande största och mest kostsamma projekt.

Enligt tidsplanen ska två A26-ubåtar levereras till FMV för tester 2021 och 2022. Tre år senare ska respektive ubåt vara operativa i marinens verksamhet.

I regeringsbeslutet sattes ett tydligt pristak för projektet: ”Kostnaderna får totalt uppgå till högst 8 200 miljoner kronor i 2014 års prisläge”. I beslutet är det också klart uttalat att om priset ökar i någon del ska det finansieras med ambitionssänkningar i andra delar av projektet.

Avsikten med formuleringarna var att redan i förväg sätta stopp för att kostnaderna skulle dra iväg och att ubåtarna skulle byggas på löpande räkning som annars är vanligt i stora materielprojekt. Men ingenstans sägs det något om några exportvillkor för att ubåtarna ska byggas inom kostnadsramen, eller att Saab annars har rätt att till en omförhandling av kontraktet.

Det framgick inte heller när själva avtalet mellan Saab och FMV presenterades vid en presskonferens under Almedalsveckan 2015. Skillnaden jämfört med det ursprungliga beslutet var då att att även en uppgradering av två äldre ubåtar av Gotlandsklass ingick i affären. Totalsumman ökade i och med det till 8,6 miljarder kronor.

Varken Saab eller FMV vill kommentera exportvillkoret i kontraktet.

– Vi berättar inte vad som står eller inte står i våra avtal, säger Saabs presschef Sebastian Carlsson till SvD.

Hur ser Saab på möjligheten att exportera A26-ubåtarna?

– Vi arbetar aktivt med olika tänkbara exportaffärer, Polen och Holland är två länder som nämnts i samband med ubåtarna.

Johan Svensson, chef för system och produktionsledning vid FMV till SvD:

– Det jag kan säga är att det som är långsiktigt viktigt är att vi hittar samarbetspartners.

Hur ser du på möjligheterna att hitta en exportkund?

– Den ser vi som god. Vi har en bra produkt som både prestanda- och kostnadsmässigt är attraktiv. Samtidigt är det som med alla stora vapenaffärer många andra dimensioner som ska vägas in innan ett land fattar beslut om att köpa.

I juli 2015 ställde Hans Wallmark (M) en fråga i riksdagen till försvarsminister Peter Hultqvist om kostnadsramarna, inklusive A26 och Gotlandsubåtarna. Svaret blev att ”båda projekten håller sig inom fastställd bemyndiganderam”. Hultqvist sa ingenting om villkor för affären. Den informationen fick försvarsutskottet åtta månader senare i samband med dragningen om det ekonomiska läget.

– Det är väldigt hasardartat att göra svensk materielförsörjning villkorad av att det sker export. Det framstår för mig som falsk marknadsföring av det här försvarsbeslutet, säger Allan Widman (L).

Försvarsminister Peter Hultqvist hänvisar frågor om ubåtsaffären till en kommande riksdagsdebatt.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Daniella Backlund

Vad gäller saken?

  • Projektet med den nya superubåten A26, eller NGU – Nästa generations ubåt – som den också kallas, drogs igång redan 2007 under Alliansregeringen när Kockums dåvarande ägare, tyska Thyssen Krupp, fick i uppdrag att projektera ubåtarna.
  • A26 är stealthutbåtar och ska kunna röra sig under ytan utan att upptäckas. I fören är finns en specialkonstruerad sluss som gör det möjligt att skicka ut både dykare, sensorer och minifarkoster.
  • 2010 kom ett formellt godkännande från riksdagen att köpa nya ubåtar till den svenska marinen. Förhandlingar inleddes mellan FMV och Thyssen Krupp.
  • 2014 körde projektet fast när Kockums tyska ägare inte vill tillåta export utanför Sverige i konkurrens med andra tysktillverkade ubåtar. Istället tog Saab över Kockums.
  • 2015 kom regeringens beslut att bemyndiga Försvarsmakten att genomföra ubåtsaffären med en kostnadsram på 8,2 miljarder kronor för två ubåtar.
  • SvD rapporterade att förhandlingarna om den nya superubåten ändå gick trögt. Försvaret ville ha in så mycket som möjligt av egna operativa önskemål i projektet, medan FMV och Saab såg en exportanpassning och framtida affärer som en viktig komponent i avtalet.
  • Den 30 juni 2015 kom beskedet att affären var i hamn, när Försvarsmakten gjorde en kundbeställning till FMV som i sin tur skrev kontrakt med Saab.
Foto: Saab/Kalle Källström Bild 1 av 4

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L).

Foto: Anders Wiklund / TT Bild 2 av 4

Generallöjtnant Dennis Gyllensporre, chef för Högkvarteret.

Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 4

Försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Foto: Daniella Backlund Bild 4 av 4
Annons
X
X
X
X
Annons
X