Annons
X
Annons
X

”Studenternas uppsatser är inte sämre idag”

Vi känner inte igen oss i beskrivningen av problemen på högskolan. Det finns tvärtom goda skäl att tro att den vetenskapliga kvalitén på studenternas uppsatser har höjts, skriver flera lektorer i en replik till Dick Harrison.

Debatten om högskolan

Foto: Tor Johnsson

REPLIK | UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Flera av oss har läst våra egna studentuppsatser med rodnande kinder.

Dick Harrison presenterar en mardrömsartad bild av svensk humanistisk utbildning (SvD Debatt 26/1). Hur situationen ser ut vid Historiska institutionen i Lund kan vi inte uttala oss om, men som universitetslärare verksamma vid ett flertal humanistiska institutioner runt om i Sverige kan vi säga att vi inte känner igen oss i beskrivningen, varken av hur studenterna utmålas eller i att uppsatser och tentor skulle vara av sämre kvalitet nu än tidigare.

Det som Harrison benämner som fusk i samband med tentor är svårt att tolka som något annat än instuderingsfrågor. Sådana frågor är en etablerad pedagogisk metod som ger studenten möjlighet att bättre förstå vilken typ av frågor som kommer på tentan, och därmed också en bättre förståelse för vilken typ av kunskap som efterfrågas. Instuderingsfrågor är ett utmärkt komplement till de föreläsningar och seminarier som utgör huvuddelen av undervisningen.

Annons
X

Det finns också goda skäl att tro att den vetenskapliga kvalitén på studentuppsatserna har höjts under de senaste decennierna genom på nya pedagogiska idéer och insikter. Vi har flera av oss läst våra egna studentuppsatser med rodnande kinder och funderat inte bara över vår egen kunskaps­utveckling utan också över vilken bedömning som kunde ges för 20-30 år sedan. Idag hade de i flera fall bedömts som underkända eller svaga uppsatser, med stora brister i teori- och metodbehandling. Orsaken är en omfattande utveckling av pedagogiken kring handledning och uppsatsskrivande där undervisningens fokus nu ofta ligger på själva hantverket att skriva en vetenskaplig text, snarare än på uppsatsens innehåll eller språkliga kvaliteter.

Resultatet är en höjning av den vetenskapliga kvalitén där medvetenheten om den vetenskapliga metoden har ökat, vetskapen om vad man gör och varför man gör på det viset, varför man vissa val och att de valen måste motiveras. Det ökade fokus på det vetenskapliga hantverket har ställt högre krav på handledningen av studenterna, en verksamhet som i många fall under vår egen studenttid bedrevs enligt devisen att ”kasta i studenterna och se om de kan simma”.

Genom en förbättrad handledning har fler studenter kunnat skriva en godkänd uppsats på en högre vetenskaplig nivå, studenter som tidigare föll på målsnöret för sin examen. Häri ligger möjligen en del av upplevelsen av en sämre standard på dagens uppsatser. Vår upplevelse är att den språkliga nivån möjligen har sänkts (men både det och den eventuellt höjda vetenskapliga kvaliteten är något som borde undersökas närmre). Det beror i så fall förmodligen på att de som för 30 år sedan blev färdiga med sin uppsats var de som redan kunde skriva, medan en student idag genom bättre handledning kan skriva en godkänd uppsats utan att redan kunna det språkliga hantverket.

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Allt är inte bra i dagens högskola, men det var definitivt inte bättre förr. Varken undervisningen ­eller studenterna.

    Staffan Bergwik

    universitetslektor i idéhistoria, Stockholms universitet

    Anders Burman

    universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola och forskare vid Uppsala universitet

    Helene Castenbrandt

    postdoktor i historia, Göteborgs universitet

    Moa Ekbom

    universitetslektor i latin, Göteborgs universitet, ledamot i regeringens forskningsberedning.

    Sara Ellis Nilsson

    universitetslektor i historia, Göteborgs universitet

    Peter Josephson

    universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola

    Brita Planck

    biträdande universitetslektor i historia, Jönköping University

    Marie Steinrud

    universitetslektor i etnologi, Stockholms universitet

    Per Widén

    universitetslektor i konstvetenskap, Uppsala universitet

    Andreas Önerfors

    universitetslektor i idéhistoria, Göteborgs universitet

    Foto: Tor Johnsson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X