Annons
X
Annons
X

Studenter: Harrison väljer att sparka nedåt

Om Dick Harrison vill bidra till att öka kvaliteten i högre utbildning är det läge att sluta sparka nedåt och istället välkomna studenternas engagemang och studentkårernas inflytande. Det skriver företrädare för Lunds universitets studentkårer.

(uppdaterad)
Debatten om högskolan
Linnea Jacobsson och Cecilia Skoug

Linnea Jacobsson och Cecilia Skoug Foto: Christina Zhou

REPLIK | UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Dick Harrison skriver på SvD Debatt under rubriken ”Högre utbildning är ett haveri”. Så långt har Harrison inte fel. Han misslyckas dock fullständigt med att göra någon djupare analys över de systemfel som ligger bakom detta haveri. Istället väljer han att sparka på de som drabbas allra hårdast av en utbildningssektor där kvaliteten i allt högre utsträckning urholkas – studenterna. Föremål för den svepande kritiken blir enskilda studenter, deras farföräldrar och studentkårerna. Beläggen för påståendena är anekdotiska, felaktiga och delvis obefintliga.

Om man anstränger sig för att hitta något sakligt i artikeln ser man att Harrison trots allt är något på spåren. Krav på genomströmning, med sjunkande examinationskrav som följd, är ett verkligt problem på landets universitet och högskolor. ”Studentkårernas allt starkare maktställning” däremot är varken en sann verklighetsbeskrivning eller en drivkraft bakom problemen i sektorn. Tvärtom är studentkårerna en ledande drivkraft i kampen för att öka kvaliteten och ta bort de snedvridna incitamenten som finns inbyggda i resurstilldelningssystemet, ofta med universitetslärarkåren som allierade.

Att studentkårerna på något sätt skulle ha som mål att göra det så lätt som möjligt för studenter att slappa sig igenom en högskoleutbildning är en bild som på sin höjd delas av ett mindre antal konspiratoriskt lagda professorer. Istället arbetar vi studentkårsföreträdare för ökade resurser och ett reformerat resurstilldelningssystem för att undervisande personal ska ges bästa möjliga förutsättningar för att göra sitt jobb – det vill säga förmedla gedigna kunskaper, inspirera till forskning och vässa studenters förmåga att resonera vetenskapligt. Samtidigt arbetar vi med att göra studenternas vardag enklare på avsevärt mer konstruktiva sätt. Studenter ska i högsta möjliga mån kunna fokusera helhjärtat på sin utbildning, inte oroa sig över vaga kursplaner, godtycklig betygsättning, bostadsbrist och bristande socialförsäkringssystem.

Annons
X

I många frågor är vi som sagt överens med universitetslärarkåren. De få gånger enskilda lärare blir föremål för studentkårernas kritik rör det oftast sig om rättsosäker tillämpning av kursplaner, godtycklig betygsättning eller kränkande behandling av studenter. Normalt sett är det här inga stora problem på Lunds universitet, men de förekommer tråkigt nog. I största möjliga mån försöker vi lösa dessa genom konstruktiv dialog och förebyggande arbete med exempelvis utformning av kursplaner.

Om Dick Harrison vill bidra till att öka kvaliteten i högre utbildning är det läge att sluta sparka nedåt och istället välkomna studenternas engagemang och studentkårernas inflytande (trots att det är avsevärt mer begränsat än vad det framställs i artikeln). Kunskapstörsten bland studenter i allmänhet är stor och drömmen om högre kvalitet i utbildningen lever än. De sjunkande kraven och den försämrade kvaliteten är en konsekvens av ett skevt resurstilldelningssystem som kraftigt begränsar det utbyte som vi vill se mellan studenter och lärare – inte en frukt av vårt arbete. På vilket sätt skulle det gynna oss studenter att komma ut på en arbetsmarknad där våra utbildningar får ett allt sämre rykte?

Cecilia Skoug

ordförande Lunds universitets studentkårer

Linnea Jacobsson

vice ordförande Lunds universitets studentkårer

Annons

Linnea Jacobsson och Cecilia Skoug

Foto: Christina Zhou Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X