Annons
X
Annons
X

Storstadsnaturen får det trängre

Just nu pågår arbetet med att ta fram en plan för hur Stockholm ska växa och se ut i framtiden. I synen på naturen gör staden en helomvändning. Nu prioriteras sammanhållen bebyggelse istället för sammanhängande grönska, parker istället för vilda grönområden.

Skinnarviksparkens vinterkala träd visar mer av utsikten över Riddarfjärden. Kungsholmen flyter på isblått vatten. Gruset från den senaste halkbekämpningen knastrar under skorna.

Det var i somras när Michael Norman tog en av sina vanliga promenader här som han upptäckte att det var ovanligt tyst. På väg nerför gångvägen mot vattnet saknade han sången från näktergalen. Samma sak upptäckte en fågelskådarkollega vid Fåfängan på Danviksberget. Sången från näktergalen hade tystnat.

– Någon hade varit flitig med röjsågen. Man vill antagligen göra det fint och mer öppet. Det kanske känns tryggare för människor att gå här nu, men genom att ta bort risiga buskage så tar man bort viktiga livsmiljöer för småfåglar, säger Michael Norman.

Annons
X

Att små förändringar kan få stora konsekvenser för naturen, det har Ulla Mörtberg, forskare vid KTH, ett annat exempel på. När husen byggdes runt Kyrksjön i Bromma var det ingen som tänkte på att den ovanliga större vattensalamandern, som lever där, skulle bli helt avskuren från omvärlden. Nu riskerar det sällsynta groddjuret att drabbas av inavel eftersom alla vägar till andra närliggande vatten skurits av.

Uppskattningsvis försvinner fem hektar grönyta per år i Stockholm. Sett till helheten handlar det bara om några promille.

– Risken är att man säger ”vi har så mycket grönområden i Stockholm”, och plötsligt har vi inte det, säger Mårten Wallberg, ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholm.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Han och andra naturvänner, ekologer och samhällsplanerare som SvD pratat med säger att Stockholm står vid ett vägskäl. Om 20 år väntas befolkningen i länet ha ökat med ett helt Göteborg. Stockholm stad ska ha växt till en miljon invånare.

    – Vi står inte inför ”om” vi ska bygga i grönområden utan inför ”hur”, säger Martin Ängeby, projektledare på Regionplane- och trafikkontoret, där arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen just nu pågår.

    Vilken plats får naturen när Stockholm växter och förtätas? På jakt efter storstadspuls, fler bostäder och en tätare, tryggare stad görs nya prioriteringar. Att Stockholm har gjort en helomvändning i synen på natur finns det flera exempel på:

    • Arbetet med att bilda naturreservat har avstannat. Endast fem av 12 naturområden som man tidigare sagt att man vill skydda har blivit reservat. Nya besked kom i 2007 års budget där byggnadsnämnden fick uppdraget att ”se över pågående och beslutade naturreservatsbildningar”.

    – Vi har tolkat skrivningen som att vi inte ska fortsätta med detta arbete, säger Ulrika Egerö, ekolog på Stadsbyggnadskontoret.

    • Stockholm kommer inte att nå flera av de regionala miljömålen till 2010. Bland annat ser Länsstyrelsen en negativ trend när det gäller ett rikt växt- och djurliv, skog skyddas inte heller i den takt som krävs.

    • I diskussionsunderlaget till Stockholms senaste översiktsplan fanns ett särskilt stycke om djur och växter. Detta har helt plockats bort i den slutliga versionen. I stället är det fokus på parker och grönområden attraktiva för människor.

    • I översiktsplanen för 1999 talades det om betydelsen av sammanhängande grönområden. I den nya översiktsplanen pratar man istället om betydelsen av en sammanhängande stad. Detta framhålls även i Stockholms budget för 2009.

    – Jag tror att framtidens melodi är att ta otillgängliga och otrygga grönområden, som bara blivit över, förädla dem och binda samman stadsdelar. Om man tittar på Stockholm från ovan så ser man hur fantastiskt mycket vatten och grönområden vi har. Man ser också att Stockholm är en stad som inte hänger samman, säger stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (m) och beskriver sin vision av det framtida Stockholm som en ”promenadstad”.

    Hon vill kunna promenera genom tät stadsbebyggelse från Södermalm till Årstafältet och tillbaka till Gullmarsplan. När stadsdelar byggs samman ska staden bli mer levande och trygg. Avståndet ska minska mellan ytterstad och innerstad.

    Hur prioriteras biologisk mångfald och bevarande av arter när Stockholm växer och förtätas?

    – När man pratar om den biologiska mångfalden så kommer man ofta ner på skalbaggenivå. Vi har satt som mål att bli en miljon människor i Stockholm, det måste också ha betydelse. Om det handlar om att vi måste behålla otrygga skogsområden med ruttna träd nära där människor bor, då finns det ett högre mål än biologisk mångfald och det är stockholmarnas trygghet, Kristina Alvendal.

    I en annan del av Stockholm promenerar Christer Ihse. Han upprörs över att kommunen i sin förtätningsiver låter exploatörer klämma in stora parhus på tomterna i hans villakvarter, vilket kräver att marken utjämnas och hundraåriga ekar huggs ner. Bland annat har en kattuggla hamnat mitt i ett bygge.

    – Samtidigt säljs husen med budskapet ”kom till natursköna Herrängen”.

    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X