Annons
X
Annons
X

”Större närvaro viktig fråga i vården”

REFLEKTION. Stress minskar förmågan till närvaro och försämrar mötet med andra människor. Därför brukar läkaren Nils Joneborg själv meditera – och använda mindfulness i behandlingen av sina stressade patienter.

– Många har tappat kontakten med hur det känns inuti, säger han.

Nils Joneborg är överläkare på Ersta psykiatriska klinik och gör dagliga meditationsövningar. Ett meditationsprogram är ett redskap i arbetet med patienterna.

Nils Joneborg är överläkare på Ersta psykiatriska klinik och gör dagliga meditationsövningar. Ett meditationsprogram är ett redskap i arbetet med patienterna. Foto: DAVID MAGNUSSON

Nils Joneborg brukar se på beteendet hos sina stressade patienter som att de ”springer”. För lyckan, för jobbet, för måsten, för pengar. När de sprungit så länge att de behöver komma till den psykiatriska kliniken på Ersta sjukhus i Stockholm träffar de en doktor som ber dem sitta still. Eller gå oändligt långsamt. Som ett första steg till att bli närvarande i nuet.

Stressminskningsprogram genom mindfulness har sedan flera år blivit ett effektivt redskap i arbetet med patienterna på Erstas psykiatriska klinik, både enskilt och i grupp. Själv gör Nils Joneborg dagliga meditationsövningar som hjälper honom att möta sina patienter på ett mänskligt plan med – som han säger – tillgång till alla sinnen.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Meditationen har lärt mig att lyssna inåt. Om jag har en patient framför mig och samtidigt känner något i kroppen, är det då bara något eget ovidkommande eller är det något i samtalet jag ska gå vidare med? Ju mer stressad jag är, desto mindre kommer jag att uppfatta sådana signaler.

    Annons
    X

    Patienterna som kommer till Ersta psykiatriska klinik arbetar alla inom sjukvården. Var tredje är läkare. Bland dem finns många som mår ganska dåligt, berättar Nils Joneborg, och det kan ta lång tid att få tillbaka dem.

    Doktorer har nämligen pressat sig själva, först genom hela utbildningssystemet, sedan under lång tid i yrket, vet han. Andra patienter kan ha sprungit efter lyckan i form av konsumtion eller jakt på pengar. Men det ger bara en kort kick som sedan är borta.

    – Det skapar ofta ångest och leder till känslor av meningslöshet, förklarar han. Många människor i dag söker psykiatrisk hjälp just för att de tappat kontakten med hur det känns inuti, både känslomässigt och i kroppen. De förstår inte vad som kan ligga bakom ångesten, eller huvudvärken de får på väg hem från jobbet. De har ingen aning om sina muskelspänningar.

    Den klassiska patienten som söker hjälp springer fortfarande när de kommer till Nils Joneborg och vill ha en quick fix för att kunna fortsätta att rusa fram. Och, förklarar han, när man är stressad tappar man gärna perspektiv, blir kvar i tankar om vad man ska prestera och hinna.

    – En del lever så mycket ”uppe i huvudet” att de till en början är mycket svåra att nå. När de då

    söker hjälp är det viktigt att de inte möter en läkare som är lika utstressad och fångad i tunnelseende som de själva.

    Han vet ju i vilket system de arbetar. Han är själv i samma bransch: Ett sjukvårdssystem som, enligt Nils Joneborg, i jakten på effektivitet skapat ett klimat där människor springer. Såsom sjukvården är organiserad stressar de och har ingen kontakt med vad som pågår.

    – Större närvaro är en viktig fråga i sjukvården, säger han.

    När jag ber honom förklara börjar han med den klassiska bilden av besöket på vårdcentralen. Läkarna där har en dataskärm på skrivbordet. Frågan är om de dras till de personuppgifter som finns på skärmen eller har sin uppmärksamhet inriktad på den människa som söker hjälp.

    – I bästa fall har vi viss kontakt med patienten, men bäst vore om vår uppmärksamhet var där till 100 procent. Men förmågan till närvaro går ner om man är stressad, vilket ger ett sämre möte. Skärpa och fokus ger ett bättre. Det finns undersökningar som visar att terapeuter som tränar på närvaro i nuet har bättre resultat i sin behandling.

    Inom sjukvårdssystemet finns en tendens att försöka kontrollera så mycket som möjligt utifrån, förklarar han. Man skapar standardiserade vårdprogram för att behandla olika diagnoser. Men sjukdom kan ha en mängd olika bakomliggande orsaker, såväl biologiska, psykologiska och existentiella som sociala och politiska. Man förlorar människan ur sikte och missar därmed möjligheten till en mer djupgående läkning.

    – Stillhet och tystnad gör det möjligt att skifta perspektiv från det yttre till det inre. Då kan en patient få syn både på det som inte har varit funktionellt och på det som kan läka och bota inom henne själv. En person som lider av ångest kan till exempel ibland med mycket enkla stillhetsmetoder hitta ett inre lugn, som gör det möjligt att få kontroll över de destruktiva krafter som svept honom eller henne med sig.

    Det är sådant han kallar för ”att upptäcka sin egen vishet”, man kan inspireras att handla klokare i vardagen och bli mer varsam med sitt liv och sina resurser.

    Den bristande tilliten till människans inre är ett problem i hela samhället i dag, konstaterar Nils som varit fackligt engagerad, bland annat som ordförande i Stockholms Sjukhusläkareförening. 2008–2009 genomförde de en stor undersökning om hur läkare uppfattade delaktigheten och vardagen i jobbet. Forskare på Handelshögskolan hade aldrig sett så usla siffror som på Karolinska sjukhuset vid tiden för undersökningen.

    – Så som sjukvården styrs skapas en dålig förutsättning för att göra ett bra jobb. Det finns med när vi träffar doktorerna i dag. Vi brukar fråga hur deras drömsituation skulle se ut.

    I samband med egna svårigheter för tio år sedan började Nils Joneborg i terapi och kom i kontakt med meditation för första gången. Det hjälpte honom att öppna sig för de möjligheter en livskris kan ge, säger han. Och de glimtar av ”flow”, förhöjd närvaro och livskänsla, som kom till honom under meditationen kände han igen från krävande idrott han ägnat sig åt innan, bland annat klättring och skidåkning.

    Kan du beskriva den flow du kände då?

    – När man ägnar sig åt sport som kräver total fokusering är man bara i det, som i ett annat medvetande. Man tappar bort det som stör och är bara just där. Allt runtomkring är borta, man är bara i rörelsen med elementen. Det är en njutning att vara i den dimensionen. Tid och rum försvinner.

    Känslan känner han igen i meditationen, då han också bara har ett fokus. Fast upplevelsen här blir ännu tydligare – djupare och starkare.

    Svårigheter i livet behöver alltså inte bara vara något negativt, även om man vill bli kvitt dem så fort som möjligt, utan kan ibland ge upphov till nödvändiga förändringar. Man kanske blivit sjuk för att man levt i en ohållbar situation, och ens tidigare modeller för att lösa problem har slagit slint. Sjukdomen kan ge den möjlighet till inre utveckling som krävs för att kunna gå vidare.

    – Meditationsövningarna hjälper mig inte bara att bli en bättre psykiater utan också en bättre pappa, intygar Nils, som har fyra barn mellan 4 och 15 år.

    – Meditationen gör mig mer tålmodig och kommunikativ, och hjälper mig att möta mina barn där de är, med hela mig själv.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Har du också provat att meditera? Hur gick det för dig att stilla sinnet och hur gjorde du? Mejla oss på idag@svd.se eller kommentera här. Idagredaktionen väljer ut bidrag som sedan publiceras.

    – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    Stillhet – alla artiklar

    Anna Bornstein

    Annons
    Annons
    X

    Nils Joneborg är överläkare på Ersta psykiatriska klinik och gör dagliga meditationsövningar. Ett meditationsprogram är ett redskap i arbetet med patienterna.

    Foto: DAVID MAGNUSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X