Annons
X
Annons
X

Stormakter i kamp vid Kinas nybyggda öar

Stormaktskampen i Sydkinesiska havet hårdnar. Kinas nybyggda öar skapar oro bland grannationerna. I Filippinerna är USA på väg tillbaka till den militärbas de lämnade för 24 år sedan.

Amerikanska och filippinska soldater över tillsammans i oktober i år.

Amerikanska och filippinska soldater över tillsammans i oktober i år. Foto: Bullit Marquez/AP

OLANGAPO Gallerian Harbor Point i Olangapo hade kunnat ligga i vilken amerikansk småstad som helst. Människor i lediga kläder har tagit bilen för att handla och äta snabbmat. På parkeringen ligger serveringen Yankee Burgers and Hotdogs. Inget land är så USA-vänligt som Filippinerna, men Olangapo sticker ut även med lokala mått. Intill ligger den amerikanska flottbasen Subic Bay.

Trots att den lades ned 1991 har den fortsatt att forma samhället. Till Olangapobornas glädje är amerikanerna nu på väg tillbaka igen. Högsta domstolen har godkänt ett försvarsavtal som innebär att regeringen kan öppna basen igen.

– Amerikanerna gav oss bra skolor, säkerhet och shopping, säger lärarinnan Connie Anduyan. Nu behöver vi få tillbaks dem för att skydda oss mot Kina.

Annons
X

Revet Scarborough Shoal. Foto: Rolex Dela Pena/AP

Tjugo mil västerut ligger det trekantiga revet Scarborough Shoal. Det har länge varit populärt bland lokala fiskare, men nuförtiden jagas filippinska skepp därifrån av den kinesiska flottan. Kina, över nittio mil därifrån, började hävda sin rätt över revet 2012. När de båda parterna beslutade att lämna stannade kineserna helt sonika kvar. Filippinernas president har liknat omvärldens undfallenhet att stoppa Pekings erövring av Scarborough Shoal vid reaktionen efter Hitlers intåg i Tjeckoslovakien.

Scarborough Shoal är långt ifrån ensamt. Kina har tagit över en handfull små öar, skär och kobbar i ögrupperna Spratlys och Paracels i Sydkinesiska havet. Ofta har det börjat med en boj och fortsatt med en enkel vaktpost. De senaste åren har det utvecklats till massiva byggprojekt där sju hela öar konstruerats.

Förbipasserande flygplan och fartyg hotas och i januari har Kina börjat göra testflygningar till sina nybyggda landningsbanor. Landet håller dessutom på att drastiskt utöka sin flotta och sjösatte nyss CCG 3901, vilket sägs vara världens största kustbevakningsskepp.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Till svar har USA börjat rusta upp Filippinernas flotta, placerat ut spionplan i Singapore och låtit krigsskepp passera nära intill omtvistade rev för att markera den internationella havsrätten.

    Bedömare varnar för kapprustningen. Carl Thayer, professor emeritus på Australian Defence Academy, menar däremot att USA är för sent ute för att förhindra ett fullbordat faktum.

    –  Kina har skapat sju baser redo för operationer inkluderande krigsföring, säger han till SvD.  De har skurit ut Sydostasiens maritima hjärta och transplanterat in kinesisk jurisdiktion.

    Amerikanska trupper övar med amfibiefordon i närheten av revet Scarborough Shoal i Sydkinesiska havet. Foto: Bullit Marquez/AP

    Sydkinesiska havet har förvandlats till skådeplats för stormaktskamp. Den som kontrollerar farleden styr en av världens mest aktiva fraktrutter. För Kina är det en livsådra, och de är inte i full kontroll. Det är mycket tal om risken att bli instängd av USA:s allierade. Den amerikanska flottan skulle lätt kunna strypa tillgången till den södra farleden, Malackasundet, vid en konflikt. Lägg därtill spekulationer om stora tillgångar av olja och gas.

    Kina gör anspråk på hela havet baserat på en historisk karta. Kartan är allmänt förkastad och anspråket saknar vikt. Internationella havsregler gynnar främst erövrare. Så snart Peking utvecklat sin flotta gav de sig därför ut för att muta in mark. Eftersom de största öarna redan var tagna har de fått nöja sig med rev de sedan byggt ut.

    I oktober började internationella skiljedomstolen i Haag, på begäran av Filippinerna, ta upp frågan om artificiella öar även ger Kina territorialrätt över havet. Svaret kommer med största säkerhet att bli nej, men det behöver inte ändra faktum på plats. Ei Sun Oh, forskar­docent på S Rajaratnam School of International Studies i Singapore, säger att Manila och andra kritiker i regionen inte har några muskler.

    –  Filippinerna har ingen flotta att tala om och Vietnam följer upp hårda ord med handelsmöten på hög nivå, säger han.

    USA:s president Obama talar efter att ha varit ombord på fregatten Gregorio del Pilar i Manila. Fregatten ägdes tidigare av USA. Foto: Susan Walsh/AP

    Kina ställer endast upp på bilaterala samtal. Många välkomnar därför stödet från USA. Under APEC-toppmötet i Manila höll president Barack Obama ett anförande från Filippinernas största krigsskepp, där han lovade 2 miljarder kronor i militärt stöd till allierade nationer och uppmanade Kina att sluta upp med sin militarisering. Men det finns också de som befarar att mindre länder är de som främst kommer att bli lidande av stormakternas bråk.

    – Många i Filippinerna känner att Kina är det närmre, mer omedelbara hotet, säger Rood. Men somliga poängterar att Kina åtminstone inte kommer att placera trupper på deras mark.

    I gallerian Harbor City bryter Erica Bugarins närvaro den lantligt amerikanska hägringen. Breda axlar, tjockt med smink. Hon skjuter ut höften och kallar kunder till sitt stånd.

    – Amuletter, lyckoamuletter.

    Bugarin är inte glad över USA:s återkomst. I oktober förra året ströp en besökande amerikansk soldat hennes granne efter att ha upptäckt att hon var transsexuell.

    – Nuförtiden säger vi transkvinnor till varandra att vara försiktiga med amerikanska soldater, säger hon.

    Fallet väckte stor uppståndelse, inte minst eftersom förbrytaren hölls i arrest av den amerikanska flottan i stället för av filippinska myndigheter. Förfarandet var i enlighet med ett försvarsavtal mellan länderna, men många kände tendenser från USA:s koloniala dagar. Inför landets presidentval i vår kommer försvarsrelationen med USA att hamna högt på agendan. Samt handelsrelationerna med Kina. Och kampen de två jättarna emellan.

    Olangapo, Manila

    Annons
    Annons
    X

    Amerikanska och filippinska soldater över tillsammans i oktober i år.

    Foto: Bullit Marquez/AP Bild 1 av 4

    Revet Scarborough Shoal.

    Foto: Rolex Dela Pena/AP Bild 2 av 4

    Amerikanska trupper övar med amfibiefordon i närheten av revet Scarborough Shoal i Sydkinesiska havet.

    Foto: Bullit Marquez/AP Bild 3 av 4

    USA:s president Obama talar efter att ha varit ombord på fregatten Gregorio del Pilar i Manila. Fregatten ägdes tidigare av USA.

    Foto: Susan Walsh/AP Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X