Annons
X
Annons
X

Storföretag pressar regeringen om miljöskatter

Sverige har bland de lägsta miljöskatterna i EU, även efter den rödgröna regeringens budgetförslag. Nu går multinationella läskgiganten Coca-Cola och bensinjätten Statoil i bräschen för högre koldioxidskatt – med högre klimatmålsättningar än regeringen.

”Världen har inte råd med en klimatpolitik där länder kallt väntar in varandra, i stället för att våga gå före.” Miljöpartiet gick hårt fram i sitt valmanifest i höstas. Och förväntningarna var stora när partiet för första gången fick plats i en regering.

Efter hårda förhandlingar med Socialdemokraterna har nu en rad förslag från budgeten presenterats. På klimatområdet handlar det bland annat om höjd skatt på bensin och diesel.

Sverige har i nuläget den tredje lägsta nivån på miljöskatter i EU sett till den totala skattekvoten, med en nivå på 5,3 procent, enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat. Ser man till andelen av BNP ligger vi strax under mitten. De senaste siffrorna gäller 2013.

Annons
X

Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen, menar att även med regeringens aviserade miljöskatter kommer Sverige att ligga kvar i botten.

– Det blir marginella skillnader med fyra miljarder på bensinskatten. Det blir någon decimal upp. Sverige ligger fortfarande lågt, säger han.

Svante Axelsson jämför med Danmark, som har en högre total skattekvot, där andelen miljöskatter ligger på 8,7 procent.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Sverige borde ha växlat sina skatter med runt 40 miljarder för att komma i paritet med Danmark. Sverige har halkat efter och vi har tappat vår position. Höjningarna är ett första steg och regeringen får knappt godkänt, säger han.

    Den nya bensinskatten är en del i den rödgröna regeringens klimatpolitik. I dag är Sveriges vision nollutsläpp av växthusgaser 2050, en ambition som togs fram under förra regeringen och som MP tidigare motionerat om. Men nu går en rad storföretag, bland dem Coca-Cola, McDonald's och Statoil, via det så kallade Hagainitiativet, längre än regeringen. De vill se en målsättning i Sverige med nollutsläpp redan 2030. Nyligen framförde de i möte med flera ministrar – däribland finansminister och klimatministern – sitt budskap.

    – Tiden har sprungit ikapp företagen, men snarast stått stilla inom politiken. Det är i dag ett stort glapp mellan vad forskningen säger behövs och vad politiken levererar, säger Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet.

    Henrik Grenert, miljöchef på Statoil Fuel & Retail Sverige, som har 700 drivmedelsstationer, menar att bolaget inte för evig tid vill sälja fossila bränslen.

    – Generellt måste man säga att vi i Sverige inte har något optimalt upplägg för att åstadkomma den här omställningen. Det menar vi är klokt att titta på, säger han.

    Hagainitiativet vill ”bidra med sina tankar” till regeringens pågående miljömålsberedning. De för fram idéer om en grön skatteväxling med högre miljöskatter och lägre arbetsgivaravgifter.

    Informationschefen Peter Bodor på Coca-Cola enterprises Sverige säger att de inte vet exakt hur de själva ska nå målet till 2030.

    – Men vi är övertygade om att man måste sätta ambitiösa mål, säger han.

    Peter Bodor tycker inte att det är konstigt att ett företag som Coca-Cola är med och tar ett sådant här initiativ.

    – Att företag bara vill tjäna pengar är en gammal diskussion, de flesta jobbar gärna med klimatfrågor. Företag är mästare på att anpassa sig, men det krävs långsiktiga spelregler.

    I regeringsförklaringen slog statsminister Stefan Löfven fast att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att Sverige ska vara en global förebild i ”vårt ledarskap i klimatomställningen”.

    Finansminister Magdalena Andersson (S), som presenterade skattehöjningarna förra veckan, säger till SvD att hon tycker att det är intressant att se på miljöskatternas andel av BNP. Men hon menar att ”hela sanningen inte ligger där”:

    – Det handlar också om vad man har för regleringar. Ibland kan ett förbud för till exempel en farlig substans ha större miljöeffekt än att lägga skatt på den, säger hon.

    Så vad gör regeringen i stället?

    – Jag säger att vi höjer miljöskatter nu, men man kan inte bara titta på det. Det handlar också mycket om hur BNP utvecklas. Tittar man på kurvan går det upp rejält i samband med finanskrisen.

    Man skulle kunna hävda att Coca-Cola, Statoil och McDonald's pushar på er för ett effektivare miljöarbete. Ska det krävas med MP i regeringen?

    – Vi går också fram med ökade styrmedel för miljöförändringar. Och i övrigt en väldigt aktiv miljöpolitik.

    Svante Axelsson på Svenska naturskyddsföreningen, som också vill se nollutsläpp redan 2030, tycker att regeringen har ”ett smashläge” när det gäller klimatmål.

    – Det vi ser är att miljörörelsen och näringslivet ofta går hand i hand och de som går sist är politikerna.

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X