Annons
X
Annons
X

Stor risk att pengarna satsas fel

Trots ett omfattande förändringsarbete inom infrastruktursektorn, bland annat genom bildandet av Trafikverket, kvarstår grundläggande problem. Till exempel överskattas nyttan av offentliga investeringar medan kostnader underskattas, skriver riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att stärka sin förmåga att tillämpa de transportpolitiska principer och styrmedel som riksdagen uttryckt ska gälla, skriver riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att stärka sin förmåga att tillämpa de transportpolitiska principer och styrmedel som riksdagen uttryckt ska gälla, skriver riksrevisor Claes Norgren. Foto: PETER HOELSTAD

BRÄNNPUNKT | VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR

Riksrevisionens granskning visar att regeringen inte agerar enligt de principer som riksdag och regering har bestämt.
Claes Norgren

En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig, både för enskilda individer och för samhället som helhet. Staten satsar årligen mångmiljardbelopp på vägar och järnvägar. Under en tolvårsperiod rör det sig om cirka 500 miljarder kronor. Höga krav måste därför ställas på god hushållning med offentliga medel, vilket i sin tur ställer krav på regering och myndigheter.

Trots ett omfattande förändringsarbete inom infrastruktursektorn, bland annat genom bildandet av Trafikverket, kvarstår grundläggande problem. Det gäller bland annat att nyttan av investeringar överskattas, kostnader underskattas och att nödvändiga tilläggsinvesteringar för miljarder kronor saknas i beslutsunderlagen. Dessutom saknas en systematisk uppföljning från regeringens sida.

Annons
X

Problemen har att göra med de drivkrafter som uppstår när många intressen konkurrerar om statens satsningar. Det saknas inte effektiva styrmedel, men drivkrafterna i systemet främjar inte att styrmedlen tillämpas som tänkt.

Riksrevisionens granskning visar att regeringen inte agerar enligt de principer som riksdag och regering har bestämt. Regeringen har inte analyserat hur olika styrmedel, exempelvis skatter och avgifter, kan användas för att åtgärda brister i transportsystemen innan beslut tas om kostsamma om- och nybyggnationer. Regeringen har inte heller styrt prissättningen av transporter enligt principen att transporterna ska stå för sina rörliga kostnader. Avstegen från dessa principer innebär att beslut om effektiva, men ofta politiskt obekväma, åtgärder skjuts över på framtida beslutsfattare. Denna nota kommer att hamna hos morgondagens skattebetalare.

Regeringen har dessutom minskat möjligheten för Trafikverket att göra effektiva val av åtgärder i sin långsiktiga planering. I stor utsträckning pekar regeringen i förväg ut stora investeringar som inte är lika samhällsekonomiskt lönsamma och låser på så sätt stora delar av planeringsramen. Det ökade inslaget av förhandlingar med regionala parter om medfinansiering bidrar till detta. Sammantaget motverkar detta att resurserna används effektivt.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Samtidigt kan konstateras att Trafikverket har förbättrat beslutsunderlagen för val av åtgärder på flera olika sätt. Men det finns mer att göra. Ett exempel är regeringens och Trafikverkets beslutsunderlag för drift- och underhållssatsningar, där ett fortsatt utvecklingsarbete pågår. Trafikverkets underlag visar att behoven av satsningar på underhåll är stora. För att komma till rätta med problemen med förseningar och inställda tåg har regeringen ökat satsningarna på underhåll av järnvägen. Men det saknas tillräcklig kunskap för att kunna prioritera de förebyggande åtgärder som ger bäst effekt. Risken är uppenbar att underhållspengarna inte satsas där de ger bäst nytta. Ett annat exempel är att investeringskostnader fortfarande riskerar att underskattas med framtida fördyringar som följd.

    Granskningen har kunnat konstatera en brist på helhetssyn när stora investeringsprojekt planeras. Nödvändiga tilläggsinvesteringar, till en kostnad om tiotals miljarder kronor, saknas i beslutsunderlagen. Ett exempel är Västlänken, en järnvägstunnel under Göteborg som beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga, där det saknas information om nödvändiga tilläggsinvesteringar som uppgår till mellan 20 och 35 miljarder kronor. Dessa tilläggsinvesteringar är nödvändiga för att kunna förtäta tågtrafiken som är ett av målen med att bygga Västlänken.

    Regeringen fattar även beslut utan relevanta underlag om projektens kostnader eller samhällsekonomiska effekter. Ett exempel är regeringens aviserade satsning om 30 miljarder för att bygga den så kallade Ostlänken, en dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Konsekvensen av att som regeringen föreslår bygga Ostlänken för snabbtåg, som har lägre hastighet och därmed ger längre restider än höghastighetståg, har inte analyserats av Trafikverket.

    Enligt Riksrevisionen har regeringen inte motiverat dessa avvikande beslut och inte heller informerat riksdag och allmänhet om satsningarna på infrastruktur på ett transparent och rättvisande sätt. Eftersom regeringsbesluten inte motiverar varför man ska frångå det som är bäst för samhällsekonomin får inte riksdag och allmänhet underlag för att bedöma satsningarna. Möjligheterna för ett ansvarsutkrävande försvåras.

    Riksrevisionen uppmanar regeringen att stärka sin förmåga att tillämpa de transportpolitiska principer och styrmedel som riksdagen uttryckt ska gälla. Regeringen måste också öppet redovisa motiven för sina beslut, särskilt när besluten avviker från Trafikverkets förslag. Då kan riksdag och allmänhet bedöma varför man väljer mindre lönsamma objekt.

    CLAES NORGREN

    riksrevisor

    Annons
    X

    Riksrevisionen uppmanar regeringen att stärka sin förmåga att tillämpa de transportpolitiska principer och styrmedel som riksdagen uttryckt ska gälla, skriver riksrevisor Claes Norgren.

    Foto: PETER HOELSTAD Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X