Staden skärper bidragskontrollen

2009 fördelar socialtjänstnämnden 123 miljoner kronor till frivilligsektorn. Pengarna går bland annat till organisationer för funktionshindrade, utsatta kvinnor och för att driva verksamheter för missbrukare och hemlösa, där Stockholms stadsmission och Convictus hör till de största.

Hittills har det inte funnits någon regelmässig fördjupad kontroll av organisationerna eller av verksamhetens resultat. Stadens egna bolag och förvaltningar granskas varje år av stadens revisorer, men inte frivilligorganisationerna.

Men nu skärps kraven. I budgeten för 2009 ges direktiv för nya riktlinjer för frivilligorganisationerna. Det finns behov av att strama upp spelreglerna, enligt socialnämndens ordförande Marie Ljungberg Schött (m).

– Det handlar ju om stora pengar och det är viktigt att veta att verksamheten kommer stadens invånare till del, säger hon.

Under den senaste tioårsperioden har stadens samarbete med frivilligorganisationer inom socialsektorn ökat. Staden stöder just nu 99 verksamheter och projekt.

– Vi får ansökningar från över 80 organisationer per år, så vi kan inte gå in på djupet på alla, säger Daniel Liljendahl, handläggare på socialtjänstförvaltningen.

Befintliga verksamheter granskas i allmänhet inte lika hårt som nystartade eller nya föreningar som söker stöd. Socialtjänstförvaltningen har möjlighet att ta in externa revisorer, men externa revisioner är sällsynta.

Frivilligorganisationerna återrapporterar själva årligen hur bidragspengarna använts. Återrapporteringen skiftar, och någon enhetlig mätbarhet av resultaten finns inte.

Staden lät 2005 göra en extern granskning av Convictus. Den visade på grundläggande brister i bokföringen och det var svårt för bidragsgivarna att se hur deras medel användes. Tre år senare konstaterar socialtjänstförvaltningen att bristerna kvarstår. Föreningen har även länge haft problem med skenande kostnader. Convictus ordförande Claes Heijbel anser dock att problemen är åtgärdade.

– Vi har anpassat oss till kritiken, säger han.

Convictus rapporterar idag inte till kommunen om hur många hemlösa som fått bostad eller kommit i arbete.

– Det är svårt med vår typ av verksamhet att föra statistik – vi har ju inga behandlingsprogram och klienter i den meningen. Men samtidigt höjs hela tiden kraven på återrapportering så det är något vi utvecklar.

Jessica Storbjörk på Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning vid Stockholms universitet kartlade 2005 livsvillkoren för besökarna på Convictus daghärbärge i City. Någon fortsatt forskning har inte kommit till stånd.

– Det är en brist att det inte finns någon ordentlig utvärdering av frivilligorganisationerna, säger Karin Rågsjö (v), vice ordförande i socialnämnden och organisations- och föreningsutskottet.

Hon talar specifikt om organisationer som bekämpar hemlösheten.

– Vi vet exempelvis väldigt lite om daghärbärgen – är de bra för hemlösa? Man kan inte säga att vare sig Stadsmissionen, Convictus eller någon annan organisation har minskat hemlösheten, för det finns ingen parameter, säger Karin Rågsjö.

Hur har det blivit så här?

– Jag tror att det är för att man sitter i ett ganska hopplöst läge med hemlösheten. Då blir det lättare att bara rulla ut pengar till organisationerna.

Jonas Nilsson (m), ordförande i organisations- och föreningsutskottet, säger att han önskar att kontrollen var bättre.

– Det är så många organisationer som söker bidrag och inte möjligt att granska alla varje år. Men jag tror att det finns en informell informationsspridning. Om en organisation inte fungerar undgår det inte förvaltning och politiker, säger han.