Oro inför de nya språkkraven

Flyktingar och invandrare får tre år på sig att lära sig svenska. Det är den tid SFI-studierna, svenska för invandrare, som mest får ta, föreslår regeringen. Utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) vill också införa ett examensprov på alla studievägar för den som vill få godkänt.

– Lyckas vi inte att med att de invandrare som kommer till Sverige lär sig svenska så får vi väldigt stora sociala problem i framtiden, säger Jan Björklund.

Bakgrunden till förslaget är att 60 procent av SFI-eleverna inte når kunskapsmålen. Därför presenterade de två statsråden i går en satsning på SFI, lärarnas kompetens ska bland annat höjas.

I en debattartikel i DN i går löd en del av motiveringen till treårsgränsen: ”Med dagens regler är det helt möjligt att använda SFI som en form av försörjning år efter år”, skrev Björklund och Sabuni.

– Det kan finnas en frestelse i att man blir inskriven på SFI år efter år och får socialbidrag som försörjning men egentligen inte gör några studieprestationer, säger Jan Björklund.

Någon statistik för hur stor den gruppen är finns inte, mer än att den är ”liten”, enligt utbildningsministern. Men Inger Lindberg, professor i svenska som andra språk, menar att Björklunds argumentation är att ”fiska röster i grumligt vatten”.

– Det är väldigt svårt att komma ifrån misstanken att den här sortens resonemang handlar om att appellera till den typen av attityder.

På Söderorts vuxengymnasium ­ i Vårberg i södra Stockholm bedrivs SFI-undervisning med arbetsmarknadsinriktning mot handel, vård och omsorg och yrkesförare. De elever och lärare SvD talar med känner inte igen sig i regeringens bild av SFI.

– De flesta blir klara på ett till två år. Att elever läser SFI i tre år är sällsynt. Björklund vet inte vad han pratar om, de flesta av kraven uppfyller vi redan. Så fort integrationen inte fungerar är det fel på SFI, säger biträdande rektor Eva Källsäter.

Hamza Aziz hänvisar till debattartikelns uppgift om att nio av tio SFI-lärare saknar adekvat utbildning.

– Mitt intryck är det omvända. Lärarna är jättebra, inte bara på språket, samhället – de kan allt! säger han, som själv klarat nationella provet efter åtta månader.

Befrin Oduw har en universitetsutbildning och har arbetat som gymnasielärare i hemlandet. Att klara tidsgränsen går bra för studievana, men kan vara svårare för de som saknar det, resonerar hon.

– För att få jobb måste man kunna språket, och det måste man lära sig från grunden, om jag ska komplettera min utbildning.

Inger Lindberg säger att hon skulle önska sig en debatt där utbildningen står i fokus, i stället för ”insinuationer” om att SFI-studenterna inte lägger ”manken till”.

– Det finns inga som helst belägg för några sådana slutsatser.

Leif Styfberg, rektor för SFI-verksamheten i Stockholm, tycker dock att förslaget att tidsbegränsa studierna är bra:

– Det kan vara demoraliserande att hamna gång på gång på SFI om man misslyckas. Då är det bättre om man får gå vidare till en annan utbildningsform, säger han.

Det finns också flera positiva inslag i förslaget, förklarar Inger Lindberg, bland annat de tätare utvärderingarna och satsningarna på att vidareutbilda lärarna.

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar

Lena Hennel

08-13 51 12

lena.hennel@svd.se

Fler artiklar