Många parker bullrar för mycket

Tidigare studier och lagstiftning om bullernivåer har främst gällt bostäder och bostadsområden. Men Stockholms grönområden är till för att kunna promenera i, sätta sig ner en stund och njuta av stillhet och natur. Därför har miljö- och hälsoskyddskontoret tillsammans med en forskare från Karolinska institutet undersökt ljudnivåerna i parkerna – och hur folk upplever bullret.

Ljudnivån har mätts i 16 olika grönområden, från Rosendal på Djurgården och Rålambshovsparken, till platser utanför tullarna som Lövsta och Trekanten i Liljeholmen. Dessutom har 1 116 besökare intervjuats i parkerna, för att kunna jämföra de faktiska ljudnivåerna med hur mycket bullret stör de som vistas på platserna.

Mätresultaten varierar över dagen, men i flera av de större innerstadsparkerna är ljudnivån stundtals över 55 decibel, vilket enligt enkäten upplevs som mycket störande. Som en jämförelse kan sägas att ett högljutt ventilationssystem låter i 50 decibel.

Bullret upplevs också olika beroende på hur det är beskaffat. En konstant hög ljudnivå upplevs ofta mindre störande än en miljö med plötsliga höga ljud, som när en lastbil kör förbi på nära håll. Därför upplevs ljudmiljön i flera av stadens mindre parker som värre än den i de större – även om medelnivån på ljudet kan vara högre i de större parkerna.

– Människor behöver någonstans att koppla av. När man planerar nya bostäder i dag vill man ha närhet till tysta områden, säger Magnus Lindqvist på miljö- och hälsokontoret som varit med och gjort undersökningen.

– Utomlands talar man mycket om "soundscape", alltså ljudlandskap. Det är en växande fråga inom EU, där man betonar utomhusmiljöns betydelse, fortsätter han.

Det finns olika sätt att åtgärda buller i utomhusmiljöer.

– Det ena är att genom akustisk design skärma av störande ljud med parkbänkar, fontäner och andra saker som även höjer det estetiska intrycket. Det andra är att minska källbullret från trafiken, till exempel med ny vägbeläggning.

I andra länder har man till och med monterat upp högtalare med naturljud för att få en bättre parkmiljö, berättar Magnus Lindqvist. Men det är inget som Ulla Hamilton (m), Stockholms miljöborgarråd, kan tänka sig för stadens del.

– Vi har mycket fåglar och djur i Stockholm, och dessutom är det bättre att använda de pengarna till att plantera träd och rusta upp gatorna, säger hon.

Ulla Hamilton ser ljudlandskap som något nytt och outforskat.

– Utomhusmiljöer är inte så reglerade i Sverige, så det är intressant att läsa en sådan här rapport. Sedan är det många saker som är viktiga – parker, bullerfri miljö, men också att trafiken fungerar.

Än så länge finns inga pengar avsatta för att dämpa bullret i parkerna. Men rapporten ger en grund inför framtida investeringar, enligt Ulla Hamilton.

– Det är bra med ny input till stadsplaneringen. Om man tar med sådana här frågor i exploateringen från början så blir problemet lättare att komma åt, säger hon.