Genomsnittssvensken producerar runt 514 kilo hushållssopor per år och mängden har ökat för varje år i takt med att konsumtionen ökat. Om Stockholm ska växa med ett helt Göteborg betyder det att länet får ett tillskott av, grovt räknat, 2,57 miljoner ton sopor att ta hand om. För att klara detta krävs investeringar i anläggningar som tar hand om avfallet, men också smarta och miljövänliga lösningar.
Ett sätt att klara länets miljömål är att öka återvinningen och till exempel ta tillvara på matavfall bättre, genom att producera biogas av avfallet. Detta kan bidra till att få ned halten växthusgaser i atmosfären. För att bättre ta hand om matavfall krävs också att fler biogasanläggningar byggs.
–Det finns massor att vinna, matavfall är en jättestor outnyttjad resurs. På 1000 bananskal kan man komma 10 mil i biogasbil, säger Anna-Carin Gripwall, informationschef på branschorganisationen Avfall Sverige.
I den relativt nya stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm finns miljötänket inbyggt i sophanteringen. Hela stadsdelen är byggd så att hushållsavfallet kan sorteras och matavfall kan komposteras. Soporna hämtas inte med bil, utan transporteras i ett sopsugsystem. Det är byggt under marken med automatisk tömning och har olika nedkast ovan mark.
–Det är bra att man slipper de stora tunga sopbilarna som skulle komma annars. Vi slipper bullret från dem, säger Peter Josefsson, som bor i Hammarby Sjöstad.
Han får medhåll från Anna Gårdö som bor i området tillsammans med sin man Mattias och deras två barn. Sedan de flyttade hit har de börjat sopsortera i större utsträckning än tidigare. Närheten till miljöstationerna underlättar.
–Men jag orkar inte hålla på med kompost också. Det tar för mycket tid och engagemang. Men jag gillar idén att man kan göra det. Det är ingen av våra vänner som sorterar så mycket som vi gör, säger Anna Gårdö.
En utmaning med att införa sopsortering i ett helt område är att informera medborgarna tillräckligt så att sopsorteringen går rätt till. Alltför många slänger fel saker i komposten. För att uppmuntra de boende att göra rätt får varje bostadsrättsförening i Hammarby Sjöstad information om hur bra kvalitet det är på just deras sopor, så att de kan förbättra sig. Sopnedkasten är också försedda med lås i förhoppning om att höja kvaliteten.
Tipsa andra
Fråga
Fråga
Läs hela artikelserien
- Grönytor tryter när Stockholm växer
- Ingen ljusning för unga bostadslösa
- Bostadsbyggandet sker på bekostnad av miljön
- Ny skyline när Stockholm växer
- Färre flyttlass går i Stockholm
- ”Ett bygge skulle vara en katastrof för miljön”
- "Mer ekologiskt att bygga samman och förtäta”
- ”Jag kan inte ta några banklån”
- ”Jag har aldrig bott så här stort”
- Tvärbanor ska lösa propparna
- Läsarna får svar om Stockholm
- Drömmar om pendeltåg
- ”Det finns massor att vinna”
- Den rullande förskolan
- FÖRSKOLA | ”Det är bra med bussen”
- ”Vi vill utnyttja marken mer effektivt”
Fakta
9,78 miljoner ton sopor producerar vi 2030, enligt avfallsforskaren Johan Sundberg. Han tror på en avfallsökning på 2,5– 3,5 procent.
Siffran baseras på 3 procents ökning.
En av fallskvarn minskar mängden sopor och innebär att man inte måste ha så tät sophämtning. Det nedmalda avfallet ger reningsverket mer slam att utvinna biogas av.
I storstäder är marken dyr och det är svårt att få till bra lösningar för återvinningsstationer. Ett sätt är att gräva ned dem under jord, vilket har gjorts på försök på Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Några av miljömålen i Stockholms län är begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och frisk luft.
Stockholmsnyheter | Mest lästa
- Man gripen för mord i Gustavsberg
- Storbråk i Vasastan
- Jagad och misshandlad med planka
- Man föll från byggnadsställning
- Fallolycka från ramp på Arlanda
- Misstänkt skottlossning i Gustavsberg
- Vårflod hotar tunnelbanan i Gamla Stan
- Huliganbråk i Stockholm
- Rånförsök mot värdetransport
- Isblock föll från tak














