– Hur många invånare har den där kommunen? Vilken framtid finns det där för mig och min fru?

Ett trettiotal personer har dykt upp när Södertälje kommun bjudit in till informationsträff för flyktingar. Det är ensamma män och par, några med barn. På väggen hänger en Sverigekarta. På en suddig overhead växlar bilden mellan Gnosjö, Ljusdal och Arboga. De flesta i rummet är irakier, och längst fram i salen sitter en man och tolkar till arabiska.

Syftet är att locka flyktingar att flytta till andra kommuner.

–Gnosjö har behov av arbetskraft först och främst. Arboga erbjuder också svenskundervisning, säger projektledaren Soheila Heidari, som håller i informationen.

–Om ni är intresserade av någon kommun finns det möjlighet att ta reda på mer, och göra studiebesök.

Flera av mötesdeltagarna är skeptiska. En man i främre raden undrar varför Södertälje tar emot så många flyktingar.

–Det är något dolt i ditt projekt, ropar en man längst bak.

–Vill de här kommunerna verkligen ha oss? Är inte syftet att ta bort en del av bördan från Södertälje?

Soheila Heidari försöker förklara det som många redan upplever:

–Det är kö till barnomsorgen i Södertälje. Det är kö till Komvux för att läsa svenska och flertalet av våra flyktingar är inneboende. I en annan kommun kan det finnas bättre möjligheter att få arbete, och att lära sig svenska. Det här är inget tvång, det är en möjlighet.

Kommunledningen är ännu tydligare med att måttet är rågat. Under 2007 registrerades 1268 flyktingar med uppehållstillstånd i Södertälje, samtidigt som 1126 asylsökande finns skrivna på adresser i kommunen. I förhållande till kommunens storlek är det mer än någon annan kommun. I december antogs en ny policy, som innebär att mer offensivt bygga upp ett samarbete med kommuner som kan tänka sig att ta emot flyktingar från Södertälje.

–Vi har ett så stort inflöde att vi inte kan hantera det och vi ser ingen avmattning. 30 varje vecka räknar vi med, säger kommunalrådet Anders Lago (s), och gör en jämförelse med jämnstora Nacka, som förra året tog emot drygt 70-talet flyktingar:

–Problemet är ju att vi som kommun inte kan säga nej.

Det råder en samstämmighet i kommunledningen om att det är dags att sätta ner foten. 1268 flyktingar med uppehållstillstånd 2007 väntas öka till 2000 under 2008, enligt kommunens prognoser. När sedan anhöriga börjar komma blir det cirka 4000 flyktingar per år. Om det fortsätter i samma takt betyder det att Södertälje år 2012 kommer att ha 16000 flyktingar från krigets Irak boende i kommunen. Det motsvarar befolkningen i en medelstor svensk kommun.

–Vi måste få en andhämtningspaus. Det hinner vi aldrig när det bara rullar på, säger oppositionsrådet Marita Lärnestad (m).

Anders Lago pekar på problemet trångboddhet: cirka 1500 asylsökande beräknas bo inneboende.

–Fortsätter den här tendensen så vet inte jag riktigt vad vi ska göra, för vi kan inte bara pressa in mer människor i bostadsområden som Hovsjö och Ronna, säger Anders Lago (s).

–Får vi inget gehör från regeringen så kan det bli så att vi måste skapa egna flyktingförläggningar.

Den så kallade ebo-lagen, som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill om de själva ordnar bostad, gör att många flyktingar kommer just till Södertälje där de har släkt och vänner.

Regeln bidrar till att när många väljer att komma till en ort, så bidrar det samtidigt till att det kommer fler. Under kommunens informations­möte uttrycker många just detta som en anledning att inte flytta, åtminstone inte för långt bort.

–Jag har byggt upp ett socialt kontaktnät i Södertälje, och om jag flyttar med min fru och mina döttrar så måste det vara nära Stockholm, så att vi kan åka hit när det är högtider i kyrkan och så, säger Gassan Adil, som varit ett och ett halvt år i Sverige.

Han har själv varit i kontakt med Borlänge kommun, där hans svärmor och svägerska bor, men utan resultat. Här säger han att han bor i ”Lilla Bagdad”, Hovsjö.

–Min dotter kommer hem från skolan och frågar mig om ett ord. Och jag säger: ”Det där är inte svenska. Det är kaldeiska!” Här kan jag gå och handla, gå på banken – utan att kunna svenska. Alla, verkligen alla, pratar arabiska!

Samtidigt är det brister i den kommunala servicen och viss otrygghet som fört tankarna till en flytt.

–Vi har kommit från omänskliga förhållanden i Irak, men tyvärr har vi här fått uppleva hur man till och med kastar sten på bussarna.

Det är situationen i Irak som bidragit till den stora ökningen av antalet asylsökande. Under 2007 sökte 36207 personer asyl i Sverige. Så många asylsökande har Sverige inte haft sedan kriget på Balkan. Drygt hälften kom från Irak. För Södertälje innebar förra året ett påtagligt ökat tryck. Och för varje flykting som kommer gör kommunen uppskattningar av hur många anhöriga som kan tänkas komma efter. Utsikterna att återvända anses som mycket små för de kristna irakier som är den grupp som framför allt kommer till Södertälje.

–Där har vi ingen hjälp av Migrationsverket, men vi räknar med en flykting, en anhörig, säger Pia Sjöstrand, chef för kommunens introduktionsenhet, där flyktingar skrivs in i ett tvåårigt program, med svenskundervisning och praktik när de fått uppehållstillstånd.

Introduktionsenheten är inrymd i en stor fabriksbyggnad i centrala Söder­tälje, och visar på den snabba ökningen. På två år har enheten vuxit från åtta till snart sjuttiotalet anställda. Pia Sjöstrand, liksom flera andra av kommunens tjänstemän – och politiker – uttrycker samtidigt en stolthet över att kommunen kan det här med flyktingmottagning. Och att det finns en vana att snabbt anpassa sig.

–Här sitter ingenting i väggarna, och nu rekryterar vi igen, säger Pia Sjöstrand innan hon försvinner på en anställningsintervju.

På mötet om en eventuell flytt ­säger flera till slut att de skulle kunna tänka sig en flytt till Arboga, eller ­åtminstone att få veta mer. Det kan Gassan Adil och hans fru Lamya Hirmiz, liksom hans bror Wisam Adil, och hans fru Luma Quassar med deras två barn.

–Det är lite kaos här i Södertälje, säger Wissam Adil, vars yngsta dotter saknar plats på dagis.

Projektledaren Soheila Heidari påpekar flera gånger att Arboga kommun vill ha många flyktingar.

–Det kan bli många som flyttar dit.

Men det vill inte Gassam Adil, som fruktar ett nytt ”lilla Bagdad” någon annanstans.

–Det får inte bli som här, att alla pratar arabiska.

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar