På Fagareds ungdomshem utanför Göteborg sitter 34 pojkar 16-20 år. Cirka hälften av dessa sitter i så kallad sluten ungdomsvård, i allt från fyra veckor till fyra år. I huvudsak handlar det om unga män som begått våldsbrott, till exempel grov misshandel eller rån. Anstalten är en av sex i landet som tar hand om ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård. Hit kan någon av de tre 16-åringar som i dag dömdes till tre års sluten ungdomsvård för dödsmisshandeln av en 16-åring på Kungsholmen i höstas komma att placeras.

– Det kan bli så. När brott begåtts i gäng sprider man på gärningsmännen och eftersom det bara finns sex hem i landet av den här sorten kan man tänka sig att någon av dem placeras här, säger Eva da Silva, chefspsykolog på Fagareds ungdomshem till SvD.se.

Till en början utreds den dömde på en särskild mottagningsavdelning. Psykologsamtal, familjesamtal och tester utgör underlag för vilken behandling den intagne ska få under sin strafftid. Vanligtvis har man eget rum men bor tillsammans med andra som man äter och tränar tillsammans med. Även skolgången tas upp där den avslutades. Allt bakom lås och bom.

– Det är en tuff omställning för de flesta oavsett om man varit i kontakt med kriminalitet tidigare eller ej. Dels har man eget bagage som kanske bidragit till att man hamnat i bråk och dels slussas man samman med andra som begått brott.

På varje intagen, eller elev som personalen kallar de intagna går det cirka tre personal. Varje elev har dessutom en särskild kontaktperson.

– Det är viktigt att vi finns med när de umgås så att de inte får möjlighet att diskutera brott eller annat som kan störa behandlingen. Det är ganska olika hur eleverna beter sig, en del drar sig undan men andra söker kontakt. Då kan det hända att det blir konflikter och även då är det viktigt att vi finns med.

Under behandlingstiden har eleverna begränsade möjligheter till internet och telefon. Även besök begränsas hårt.

– Det finns en lista med tillåtna samtal som får ringas och det brukar främst röra sig om närmast anhöriga. Besök är samma sak. Internet får de bara använda i samband med skolarbete och då under överinseende av personalen, säger Eva da Silva till SvD.se.

Permissioner dröjer. Bevakade permissioner blir det tal om först efter några månader, obevakade inte förrän minst halva strafftiden har gått.

När utredningen på mottagningsavdelningen är klar lägger man upp en behandlingsplan. Vid längre strafftider kommer man oftast överens om delmål för att strafftiden inte ska kännas oöverkomlig.

– Tre år som det här rör sig om är en lång tid och det är svårt att veta hur behandlingen kommer att påverka eleven.

Var de tre 16-åringarna kommer att få avtjäna sitt straff är okänt. Deras advokater har dessutom sagt att de tänker överklaga den fällande domen vilket kommer att påverka om och när straffet kan börja avtjänas. Säkert är dock att hänsyn kommer att tas till bostadsort.

– Det är viktigt att arbeta med täta kontakter med den lokala socialtjänsten. När de sedan ska slussas ut i verkligheten är det A och O för återanpassning. De kommer att behöva fortsatt stöd och eftervård, säger Eva da Silva till SvD.se.

Alexandra Hernadi

08-13 56 05

alexandra.hernadi@svd.se

Fler artiklar