För att förbättra säkerheten monterar allt fler skolor upp övervakningskameror inomhus, ofta i korridorerna och vid elevernas skåp.

I Stockholms stad finns det övervakningskameror i 17 av de 30 kommunala gymnasieskolorna, visar en ny kartläggning som utbildningsförvaltningen har gjort. På grundskolorna är det mer ovanligt: bara elva av 140 grundskolor i Stockholm använder sig av kameraövervakning.

Sammanlagt finns det 135 kameror inne på gymnasierna. 60 av dem hittar vi på Tensta gymnasium.

I skolkorridorernas tak sitter sedan i somras synliga, runda kameror. Men redan för fyra år sedan installerade skolan kameror i de särskilda rum där eleverna låser in sina bärbara datorer. Några av de kamerorna är dolda.

Bakgrunden till bevakningen är att en av våg av inbrott och stölder drabbade Tensta gymnasium när skolan började låna ut datorer till eleverna.

- Det viktigaste för oss har varit att avskräcka tjuvar. Nu har vi inga inbrott längre, säger skolans rektor Inger Nyrell.

Skolan har även på flera andra sätt försökt hindra stölderna. Bland annat har de skaffat ett bättre inbrottslarm och satt upp galler för fönstren.

För kameror som sitter inomhus behöver inte skolan något tillstånd, men de måste med hjälp av skyltar upplysa elever och besökare om kamerorna.

- Kameraövervakningen gör att många elever känner sig tryggare. Nu är det inte längre någon som tar sig in och stjäl saker ur elevskåpen, säger skolans intendent Per-Olov Billvik.

Att förhindra stölder är ett vanligt skäl för skolorna att sätta upp kameror. Men de använder även kamerorna för att motverka skadegörelse, slagsmål och mobbning, enligt utbildningsförvaltningens rapport.

Långt ifrån alla är positiva till den ökade övervakningen. Josephine Bladh, ordförande för organisationen Sveriges elevråd, Svea, anser att det finns bättre sätt att bekämpa mobbning och stölder.

- Det handlar om att jobba med normer och värderingar i skolan. Majoriteten av eleverna skulle aldrig få för sig att stjäla och för dem kan det vara kränkande att bli filmade, säger Josephine Bladh.

Filmbilderna som tas av kamerorna på Tensta gymnasium sparas i uppemot en månad. Bilderna plockas bara fram ur hårddisken om "en incident" har inträffat. Vid flera tidigare stölder har polisen fått ta del av skolans övervakningsbilder.

Bland elever på skolan som SvD talat med går meningarna isär om kameraövervakningen. Kerem Aktas, 18, tycker att "övervakningssamhället har gått för långt".

- De tror kanske att de ska hitta bomber och terrorister med kamerorna, men det är bara löjligt, säger han.

Daron Redar, som går i tvåan på naturprogrammet, ser inga problem med bevakningskamerorna.

- Man tänker inte så mycket på kamerorna. Det är bra om de används för säkerhetens skull så att ingen tar datorerna, säger hon.

Abdel Karim Hamza, som går i trean, är i stort sett positivt inställd till övervakningen. Han gick tidigare på Rinkebyskolan där det också finns kameror.

- Där var det några killar som försökte släpa in en tjej på toaletten. Det filmades av övervakningskamerorna och killarna tvingades betala skadestånd. Det var bra, säger han.

Mahamed Shiikh Dahir, 18, tycker att kamerabevakningen är okej, men är bekymrad över vad nästa steg i kontrollen kan bli:

- Jag tror att risken är att de inskränker mer på vår frihet genom att införa fler regler, till exempel om vilka kläder vi får ha på oss i skolan.

Det var miljöpartiet i Stockholms stad som begärde att utbildningsförvaltningen ska ta reda på hur vanligt det är med övervakningskameror i skolorna. Mp:s representant i utbildningsnämnden, Per Olsson, menar att det finns en risk för att skolorna tror att det räcker med att sätta upp kameror för att lösa problemen.

- Det finns en gräns för hur mycket man kan inkräkta på elevernas integritet. Jag skulle till exempel inte själv vilja bli filmad på min arbetsplats, säger han.

Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) anser att det är upp till rektorerna att bedöma om kameraövervakning är lämpligt i förhållande till det problem de vill lösa.

- Jag tror att rektorerna är väldigt väl medvetna om var gränsen går för integriteten. Men det är givetvis en balansgång, säger hon.

Björn Malmström

08-13 54 12

bjorn.malmstrom@svd.se

Fler artiklar