Flera misstänkta gärningsmän, en liggande person som blivit sparkad och slagen till döds, och många personer som funnits i närområdet.

Så såg förutsättningarna ut när Anne-Marie Bergström, numera jämställdhetsombudsman (Jämo), väckte åtal mot de tre män som misstänktes för dödsmisshandeln av en 29-årig man på Kungsgatan i Stockholm i maj 2005.

Ett scenario som liknar den tragiska händelsen vid Kungsholms hamnplan tidigare i höst då den 16-årige pojken slogs och sparkades så svårt att han senare avled.

Varför väljer åklagaren brottrubriceringen mord?

– Åklagaren väcker åtal utifrån bedömningen av ett händelseförlopp - och kan samtidigt ta hänsyn till att en alternativ rättslig tolkning av samma förlopp kan göras, säger Anne-Marie Bergström till SvD.se.

– Att åtala för mord i ett läge då personer har sparkat en liggande person, särskilti huvudet, är en rimlig bedömning. Jag resonerade på liknande sätt i målet som gällde dödmisshandeln på Kungsgatan.

I det här fallet rör det sig om ett tumult där åklagaren inte säkert kan säga vem som utdelat exakt vilka slag. Vad betyder det för möjligheterna att få en fällande dom för mord?

– Ofta går det inte att slå fast vem som utdelat det dödande slaget. Men om kan man visa att samtliga deltagit i misshandeln, och om de tilltalade eller vittnen berättar att det förekommit sparkar och kanske slag, så kan domstolen se det som att de handlat tillsammans och i samförstånd.

Vilken strategi kan man vänta sig av åklagaren?

– Åklagaren måste först visa att händelsen gått till så som påståtts. I nästa steg ska det även styrkas att de åtalade haft det uppsåt som åklagaren hävdar. Man måste då göra en noggrann bedömning av det som kommer fram under rättegången.

Så många som 14 vittnen har kallats till rättegången. Hur resonerar man som åklagare när det gäller antalet vittnen?

– Jag vet inte hur bilden ser ut i det här fallet, om det handlar om samstämmiga uppgifter eller mer eller mindre fragmentariska iakttagelser. Man får ta alla sådana uppgifter och göra en noggrann värdering. Bland annat handlar det om att jämföra de uppgifter som lämnats vid förundersökningen med de uppgifter som kommer fram i tingsrätten.

– I Kungsgatan-fallet valde jag att höra ett relativt stort antal vittnen. Jag har inte klart för mig hur händelsen såg ut här, men det kan ha handlat om ett snabbt förlopp med flera vittnen som kanske uppfattat vissa delar. Då kan det finnas ett värde i att ha flera vittnesmål att bedöma.

Vad betyder de inblandades låga ålder vid rättegången?

– Åklagarens uppgift är densamma, oavsett åldern på de tilltalade eller vittnen. Det gäller att styrka det man påstått.

I Kungsgatan-målet valde hovrätten att inte döma de tre åtalade för mord. Hur såg du på den bedömningen?

– Hovrätten ansåg inte att det var styrkt att de haft uppsåt att döda den 29-årige mannen. Däremot ansågs uppsåtet styrkt att misshandla honom. För att fällas för mord måste det ju anses ställt utom rimlig tvivel att det handlat om ett uppsåtligt dödande.

De tre männen som var åtalade för dödsmisshandeln på Kungsgatan i Stockholm dömdes i hovrätten till fyra års fängelse för grov misshandel och grovt vållande till annans död.

Petter Forslund

petter.forslund@svd.se