I Cecilia Öhrns kök är det flera kärl som krävs för att sortera ­soporna. Matavfallet hamnar i en särskilt påse som sedan läggs i den perforerade bruna soptunnan. Resten av hushållsoporna hamnar i en grön.

För Cecilia Öhrn och hennes familj minskar den totala sopmängden så mycket att de dragit ner på sophämtningen från varje till varannan vecka. Det kostar i  dag 812 kronor per år. Hämtningen av matavfallet kostar inget ­extra.

– För mig var det en självklarhet att vi skulle kompostera när vi fick den möjligheten. Det minskar den totala sopmängden ganska rejält, säger Cecilia Öhrn.

Men när taxan för hushållssoporna höjs från årsskiftet blir mat­avfallshämtningen avgiftsbelagd och kommer att kosta 208 kronor.

Tillsammans med höjningen av den vanliga soptaxan blir den totala kostnaden då 1 276 kronor – en höjning med 57 procent. Om Cecilia Öhrn och hennes familj då i stället struntar i att sortera och väljer sophämtning i en större tunna så blir det billigare – 1 245 kronor.

– Det är jättetokigt.

Det blir en generell höjning av soptaxan för hushållen i Stockholm stad från den 1 januari, men för den vanliga sophämtningen i villor och flerfamiljshus blir kostnadshöjningen 13 procent.

Förslaget till höjning, som har tagits fram av trafikkontoret, har flera orsaker.

– Den beror på tre olika faktorer: avfallsskatten, ökade kostnader för hanteringen i Högdalen och att vi byggt en ny åter­vinningscentral, säger Christer Lindqvist, handläggare på trafikkontoret.

Avfallsskatten, som innebär en beskattning av förbränning av hushållsavfall, infördes 2006. Syftet var bland annat att den som sorterar sina sopor ska tjäna ekonomiskt på det.

Höjningen av avfallstaxan finns med som en del av Stockholm stads budget för 2008 och utgår från en självkostnadsprincip. Den innebär bland annat att ingen sophämtning blir kostnadsfri för kommuninvånarna. I dag tas beslut i kommunstyrelsen.

Emilia Hagberg, gruppledare för miljöpartiet i Stockholms stad, är mycket kritisk till den nya utformningen av taxan.

– Nu finns det ju inte längre något incitament för att sortera ut matavfallet. I stället straffar man dem som vill göra en miljöinsats. Det är ett steg i fel riktning när samhället bör ta ett klimatansvar, säger Emilia Hagberg.

Möjligheten för hushållen att sortera matavfallet finns i Stockholm sedan 2005.

Enligt Johanna Nilsson, samordnare för matavfallsinsamlingen i Stockholms stad, finns det en ökad efterfrågan hos hushållen för att sortera sitt matavfall.

– Det är bostadsrättsföreningar och villaägare som hör av sig till oss för att de vill börja, säger Johanna Nilsson.

Det insamlade avfallet fraktas till Huddinge där det komposteras eller rötas till biogas.

En tur genom Mälarhöjden ­visar mycket riktigt att var och varannan av villorna har stadens bruna kompostkärl vid sidan av de traditionella gröna.

– Det är ett enkelt sätt att få in ett miljötänkande överhuvudtaget. Det kan sedan spilla över på annat, säger Cecilia Öhrn.

Enligt trafikborgarrådet Mikael Söderlund (m) har staden valt

att lägga tyngdpunkten på matavfallsinsamlingen på storhushållen.

– Stockholms stad har bedömt att miljöpåverkan blir större av att samla in matavfallet från de privata hushållen än att återskapa energin, och avgiften blir ändå ganska låg. Om vi får i gång en insamling från storhushållen kan vi få i gång den biogasproduktion som vi behöver, säger Mikael Söderlund.

Anna Gustafsson

08-13 58 34,

anna.gustafsson@svd.se