Den septembervecka när svenska folket går till val arrangeras skolval i landets gymnasieskolor. I skolvalet 2002 röstade drygt 250 000 elever och många hade rösträtt i det riktiga valet. Syftet med skolvalet är att utbilda eleverna i demokrati, men under förra valet nekades riksdagspartiernas ungdomsförbund ofta tillträde till skolorna, berättar Linus Källander, projektledare för skolval 2006.

– Skolorna visste inte var de skulle dra gränsen och de ville kanske inte erbjuda främlingsfientliga partier att komma in, säger han.
Därför gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att bena ut vad som gäller. Rapporten ”Politik i skolan” hänvisar till Justitieombudsmannens, JO:s, ämbetsberättelse: ”Skolan brister i allsidighet och saklighet om man är beredd att medge en politisk organisation tillträde men inte en annan”. JO skriver att skolorna inte får utesluta partier med hänvisning till att de inte sitter i riksdagen eller fullmäktige. Inte heller baserat på ”de politiska åsikter de förväntas föra fram”. Däremot ges rektorn möjlighet att stoppa besök av ordningsskäl.

SvD har frågat gymnasiechefer eller rektorer i Stockholms läns 26 kommuner om de tänker släppa in sverige- och nationaldemokraterna i gymnasieskolorna. Kartläggningen visar att majoriteten av kommunerna öppet går emot JO. Somliga utbildningschefer hänvisar till att de måste begränsa antalet partier till fullmäktige- eller riksdagspartierna. Andra säger nej med hänsyn till partiernas ideologier eller elevernas säkerhet.
– Sverigedemokraterna har krävt att få komma, men deras budskap stämmer inte överens med värdegrunden i vår skolplan. De har rasistiska inslag i sina program. Vi jobbar ju mot rasism, säger Stig Liljeström, gymnasiechef i Täby.
I torsdags samlades ett tiotal Stockholmsrektorer på S:t Görans gymnasium och diskuterade frågan.
– Vi var eniga om att vi förstår det här med yttrande- och åsiktsfriheten, men vi har det jättesvårt med ordningsfrågan. Vi har många invandrarelever på skolan och jag måste kunna ta ansvar för deras säkerhet, säger Lars-Gustaf Jonsson, rektor vid S:t Eriks gymnasium i Stockholm.

Förstagångsväljarna är fler än på tre decennier, visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av SvD, och sverigedemokraterna och nationaldemokraterna satsar stort på att komma ut på skolorna. Men många rektorer kritiserar JO:s bedömning.
– Jag vet inte hur de har tänkt men de har fel. Jag tror att det handlar om en konstig syn på demokrati men också en grundläggande feghet. De vågar inte ta strid, säger Björn Adelly som arbetar med demokratifrågor i Botkyrka kommun.
– De (nationaldemokraterna) får väl gå vidare i så fall och anmäla skolan eller kommunen. Vi är hårda på den punkten och vi anser oss ha politiskt stöd för det, säger Stig Liljeström, gymnasiechef i Täby.
– Det kan tänkas att sverigedemokraterna vill spetsa till det och göra oss till pilotfall, men då får jag ta den JO-prickningen. Det handlar om att stå för principen om alla människors lika värde, säger Bertil Marcusson, rektor på Samgymnasiet i Järfälla.
Bara Sundbyberg går i motsatt riktning. I skolan ska alla synpunkter kunna vädras, anser Gördis Bergren, rektor för Sundbybergs två gymnasieskolor.
– Eleverna möter ju de här partierna ändå, utanför skolan. I skolan har vi möjlighet att belysa det från olika håll i undervisningen. I hemmen kanske man varken vill eller kan göra det på samma sätt som läraren kan.